Samhällsdebatten kring att inkludera begreppet samtycke i läroplanen är och har varit aktuell redan en tid innan denna studie påbörjades. Det har under tiden som undersökningen genomförts lanserats stödmaterial som bland annat pedagoger kan använda sig av i undervisning kring begreppet samtycke. Det är den oberoende organisationen FATTA! som i samarbete med till exempel Myndigheten för civilsamhällsfrågor (MUCF) och Jämställdhetsmyndigheten tagit fram materialet Let´s talk about consent, baby! (Fatta, 2019) Processen att inkludera begreppet samtycke i undervisningen har bara börjat och det skulle vara ytterst intressant att göra en liknande studie som denna om ett par år för att se hur lärarna då ser på begreppet och om undervisningen har förändrats, om inkluderingen av ett begrepp kan påverka en diskurs och vad detta i så fall ger för resultat för elevernas undervisning.
34
Referenslista
Batchelor, S. A., Kitzinger, J. & Burtney, E. (2004) Representing young peoples sexuality in the youth media. Health Education Research, 19(6), ss. 669-676. https://doi-
org.www.bibproxy.du.se/10.1093/her/cyg082
Bergström, G. och Ekström, L. (2018) Tre diskursanalytiska inriktningar. I Boreus, K. och Bergström, G. (Red.) (2018) Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys Lund: Studentlitteratur, ss. 253-301.
Bolander, E. (2009) Risk och bejakande – Sexualitet och genus i sexualupplysning och
sexualundervisning i TV. Diss. Linköping: Linköpings universitet. http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:207427/FULLTEXT01.pdf
Bolander, E. och Fejes, A. (2014) Diskursanalys. I Fejes, A. och Thornberg, R. (Red.) (2014)
Handbok i kvalitativ analys Stockholm: Liber
Bäckman, M. (2003) Kön och känsla – Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om
sexualitet Stockholm och Göteborg: Makadam förlag
Dahlin – Ivanoff, S. & Holmgren, K. (2017) Fokusgrupper Lund: Studentlitteratur AB
Davidsson, B. (2007) Fokuserade gruppintervjuer. I Dimenäs, J. (Red.) (2007) Lära till lärare
– Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik
Stockholm: Liber, ss. 63-69
Fatta (2018) http://fatta.nu/samtycke-i-skolan-nu/ [2019-01-12]
Fatta (2019) http://fatta.nu/lets-talk-about-consent-baby/ [2019-03-17]
Folkhälsomyndigheten (2017) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige – En studie om
kunskap, attityder och beteende bland unga 16-29 år. Stockholm: Folkhälsomyndighetens
publikationsservice
Gilbert, J. (2017) Contesting consent in sex education. Sex Education, 18(3), ss. 268-279. https://doi.org/10.1080/14681811.2017.1393407
Goldman, J. DG. (2014) UNESCO’s Guidance on puberty and sexual health education for students aged 9–12 years compared to an upper primary school curriculum. Health Education
35
Jacobsen, D. I. (2017) Hur genomför man undersökningar? – Introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder Lund: Studentlitteratur AB
Jällhage, L. (2018) Lär ut sex och samlevnad i ettan. Lärarnas tidning, (14), s. 12.
Lamb, S. och Radazzo, R. (2016) From I to We – Sex Educatuion as a Form Civics Education in a Neoliberal Context. Curriculum Inquiry, 46(2), ss. 148-167.
https://doi.org/10.1080/03626784.2016.1144465
Motion 2018/19:2148. Samtyckeslagens implementering kräver samtycke även i skolans
läroplan. https://data.riksdagen.se/fil/0750E789-FAB1-44A3-B6BD-F1CD6976C2D1 [2019- 03-28]
Phillips, L. och Winther Jörgensen, M. (2000) Diskursanalys som teori och metod Lund: Studentlitteratur
Proposition 2017/18:177. En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet. Stockholm: Justitiedepartementet. https://data.riksdagen.se/fil/A2A4407F-B114-4368-A233-
80FFFFB4D50F [2018-11-14]
SFS 1962:700. Brottsbalk. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolinspektionen (2018) Sex- och samlevnadsundervisning Tematisk kvalitetsgranskning. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2018/sex-och-samlevnad/sex-och-samlevnadsundervisning-rapport-feb-2018.pdf [2018-11-14]
Skolverket (2014) Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolans tidigare år: jämställdhet,
sexualitet och relationer i ämnesundervisningen: årskurserna 1-6 Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018) Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 –
reviderad 2018 Stockholm: Skolverket
Skolverket (2017) Kommentarmaterial till kursplanen i biologi Stockholm: Skolverket
Stukat, S. (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap Lund: Studentlitteratur AB
Sundin, E. (2018) In med samtycke i läroplanen. Lärarnas tidning, (13), s. 27.
Sveriges riksdag (2018) https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/arende/betankande/en- ny-sexualbrottslagstiftning-byggd-pa_H501JuU29 [2018-11-14]
36
Synonymer (2018) https://www.synonymer.se/sv-syn/samtycke [2019-01-12] Trost, J. (2005) Kvalitativa intervjuer Lund: Studentlitteratur
UNESCO (2009) International Technical Guidance on Sexuality Education - An evidence-
informed approach for schools, teachers and health educators.
https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000183281 [2018-11-14]
UNESCO (2018) https://en.unesco.org/about-us/introducing-unesco [2018-11-14]
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2019-01-18]
Vetenskapsrådet (2017) God forskningsed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God- forskningssed_VR_2017.pdf [2019-03-30]
37
Bilagor
Bilaga 1 – InformationsbrevInformation om deltagande i en undersökning om hur lärare resonerar kring att inkludera frågor som kopplar till samtycke och integritet i sex och
samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Frågor som rör samtycke och integritet är idag inte ett uttryckligt krav i sex och
samlevnadsundervisningen. Det finns dock en samhällsdebatt där det föreslås att detta ska få större utrymme i skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser om detta, vad de kan se för utmaningar och/eller fördelar med att inkludera frågor som kopplar till samtycke och integritet i undervisningen och/eller läroplanen. Den valda metoden för denna undersökning är fokusgruppsamtal, i en grupp om ca. 3-4 personer vilka kommer att genomföras på två olika skolor.
Som deltagare i undersökningen kommer man vara del av ett inspelat samtal med viss ledning av intervjuaren, och bidra med sina erfarenheter som lärare och reflektioner kring samtycke och integritet i undervisningen. Samtalet kommer att ta ca. 1h. Min förhoppning är att
samtalet inte bara ska vara behjälpligt för denna undersökning utan även vara givande för dig som deltagare. Det inspelade materialet och annat material kommer att förvaras i en
lösenordskyddad dator och/eller telefon. Efter intervjun kommer det inspelade materialet att transkriberas och avidentifieras. Namn, kön, ålder, namn på skolan och andra uppgifter som kan kopplas till deltagare som person kommer inte att anges. Insamlat material kommer att hanteras av mig och vid behov kommer även min handledare, medbedömare och examinator behöva ta del av materialet. Efter att examensarbetet har godkänts kommer allt material att raderas. Undersökningen kommer sedan att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna och du kommer att kunna ta del av resultatet av undersökningen då den har godkänts.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
38
Bilaga 2 - Intervjuguide Intervjufrågor:
1. Vad har ni för erfarenheter med att arbeta med frågor så som integritet, respekt för andras gränser och liknande i undervisningen?
- Om ni har det, vilken del av läroplanen har ni kopplat det till? Läroplan del 1 och 2? Ämnets kursplan? Vad, Hur och varför?
2. Samhällsdebatten om samtycke och att inkludera det som centralt begrepp i läroplanen - Känner ni er bekanta med denna samhällsdebatt?
- Hur definierar ni begreppet samtycke? Finns det andra begrepp som skulle lämpa sig bättre? Vilka isf?
- Anser ni att det skett en förändring i sex och samlevnadsundervisningen sedan till exempel metoo kampanjen eller efter samhällsdebatten? Vad har i så fall förändrats? och
- Vad tycker ni om det?
- Hur tänker ni att man kan arbeta med integritet och samtycke? Är det skolans ansvar att undervisa om detta eller finns det andra organ som borde ha det ansvaret?
3. Fördelar och utmaningar med att inkludera begrepp som samtycke i läroplanen - Vad anser ni om att införa samtycke eller motsvarande begrepp i läroplanen? - Finns det fördelar eller utmaningar med detta?
- Vad skulle det medföra för dig som lärare? Eller i arbetslaget/ämneslag? Mer stress? Mer stöd? Vad ser ni för eventuella följder av en ändring av läroplanen?
4. Vad skulle krävas ur ett lärarperspektiv, för att det skulle kunna vara genomförbart att inkludera nya begrepp, så som samtycke, i läroplanen?
- Skulle det krävas att lärare först får fortbildning om ämnet eller känner ni att ni i nuläget skulle känna er trygga i att undervisa om samtycke, integritet och
gränssättning? Vad skulle denna fortbildning isf behöva handla om eller fokusera på? - Om det ska inkluderas, hur skulle ni vilja att det genomfördes isf? Som en del av olika
ämnens kursplaner eller mer övergripligt i alla ämnen eller mer förklarat i stödmaterial?
- Om ändring av läroplanen inte genomförs, anser ni ändå att undervisningen om samtycke och integritet bör utvärderas och förändras? I så fall, varför?