Vidare forskning - Samverkan vid samsjuklighet avseende psykisk sjukdom och missbruk eller bero

Trots att frågeställningen om yrkesverksammas erfarenheter inte besvarats fullt ut har vi valt att behålla frågeställningen på grund av dess relevans för ämnet samverkan. Vi anser att yrkesverksamma är viktiga aktörer vid samverkan och att deras erfarenheter och kompetens har en avgörande betydelse för verksamheters förbättringsarbete. Med utgångspunkt i att frågeställningen inte kunnat besvaras fullt ut utifrån att den forskning som studerats inte lyft

fram konkreta erfarenheter, samt att det varit svårt att hitta svensk forskning inom ämnet, finns behov av vidare forskning inom området. Vidare forskning i form av intervjuer med yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och missbruks- och beroendevård skulle kunna bidra med kunskap kring de yrkesverksammas erfarenheter. Vi eftersträvade att kunna applicera vårt resultat i en svensk kontext. Dock var förekomsten av svensk forskning begränsad vilket problematiserade huruvida vi kunde göra det eller inte. Med utgångspunkt i detta skulle vidare forskning avseende just yrkesverksammas erfarenhet kunna tillföra ytterligare kunskap om området samverkan. För att öka kunskapen om hur samverkan fungerar inom svensk hälso- och sjukvård och missbruks- och beroendevård föreslås vidare forskning utföras inom just dessa två.

Referenslista:

Aronsson, G. & Berglind, H. (1990). Handling och handlingsutrymme. (1 upp.). Lund: Studentlitteratur.

Aronsson, G. (1990). Kontroll och handling. I Aronsson, Gunnar & Berglind, Hans (Red.), Handling och handlingsutrymme (s. 69–93). Lund: Studentlitteratur

Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful literature review. (2 uppl.). Los Angeles: Sage.

Braun, V., & Clarke, V. (2008) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2). 77-101.

Brems och Johnson (1997). Clinical Implications of the Co-Occurrence of Substance Use and Other Psychiatric Disorders. Professional Psychology: Research and Practice. 28(5). 437– 447.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Malmö: Liber.

Danermark, B. (2004). Samverkan - en fråga om makt. (1 uppl.). Örebro: Läromedia. Danermark, B. Ekström, M. Jakobsen & J. C. Karlsson (2018) Att förklara samhället. (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur

Danermark, B. (2000). Samverkan - himmel eller helvete? – En bok om den svåra konsten att samverka. Stockholm: Gothia.

Danermark, B., & Kullberg, C. (1999). Samverkan - välfärdsstatens nya arbetsform. (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Drainomi, M. L., & Bachman, S. S. (1995). Overcoming Treatment Barriers to Providing Services for Adults With Dual Diagnosis. Journal of disability policy studies, 6(1). 43–55. Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (3 upp.). Stockholm: Liber.

Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.). Göteborg: Daidalos.

Higgins, J., Green, S., & Cochrane Collaboration. (2008). Cochrane handbook for systematic reviews of interventions (Cochrane book series). Chichester, West Sussex; Hoboken NJ: Wiley-Blackwell.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2 uppl.). Malmö: Gleerup.

Kiteley, R. & Stogdon, C. (2014). Literature reviews in social work. London: SAGE. Knutsson, G. & Pettersson, S. (1995). Psykiskt stördas villkor: Psykiatrireformen i sammandrag. (1 uppl.). Stockholm: Fritzes Förlag AB

Lundgren, L. & Sunesson, P. (2019). Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelsen den 1 januari 2019. (32 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik.

Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy. New York: Russell Sage Foundation. Magnusson, K., Holth, H. M., Mosdal, M., Felizia R. (2013). Anställdas erfarenheter av tvärvetenskaplig samverkan inom missbruksvården En kvalitativ studie av två norska och två svenska verksamheter. Vård i Norden, 33(108), 28-30.

Ridgely, M. S., Goldman, H. H., & Willenbring, M. (1990). Barriers to the Care of Persons With Dual Diagnoses: Organizational and Financing Issues. Schizophrenia Bulletin, 16(1). 123–132.

Sektoriserad psykiatri. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-01-06, från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sektoriserad-psykiatri Sverige. Socialstyrelsen. (1999). Psykiatrireformen: årsrapport. [1999], Välfärd och

valfrihet?: Slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform (Socialstyrelsen följer upp och utvärderar, 1999:1). Stockholm: Socialstyrelsen.

Skau, G. M. (2018). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. (4 uppl.). Stockholm: Liber.

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. (1 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.

Socialstyrelsen. (2019a). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stockholm: Socialstyrelsen. Från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2019-1-16.pdf

Socialstyrelsen. (2019b). Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Stockholm: Socialstyrelsen. Från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-5-12.pdf)

SOU 2006:100. Ambition och ansvar: Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Från: https://data.riksdagen.se/fil/4E6ECF72-5DBA-4F77-8840-

A7E1EC7BF82C

SOU 2011:35. Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och ansvaret. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Från:

https://www.regeringen.se/contentassets/0c778ea424b749b89225617e54558413/battre- insatser-vid-missbruk-och-beroende-del-1-av-2-forord-och-kapitel-1-12-bilaga-1-5-sou- 201135

SOU 1992:3. Psykiskt stördas situation i samhället - en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. Stockholm: Allmänna Förlaget.

Sverige. Socialstyrelsen. (2003). Socialtjänsten i Sverige: En översikt 2003. Stockholm: Socialstyr.

SVT nyheter. (2018). Vem kan rädda Sanne? Från: https://www.svt.se/special/radda-sanne/

Weber, M. (1962). Basic concepts in sociology. Secaucus, N.J.

Forskningsartiklar som studien omfattar:

Cleary, M., Hunt, G., Matheson, S., & Walter, G. (2009). Views of Australian mental health stakeholders on clients' problematic drug and alcohol use. Drug and Alcohol Review, 28(2), 122-128.

De Crespigny, C., Grønkjær, M., Liu, D., Moss, J., Cairney, I., Procter, N., & Galletly, C. (2015). Service provider barriers to treatment and care for people with mental health and alcohol and other drug comorbidity in a metropolitan region of South Australia. Advances in Dual Diagnosis, 8(3), 120–128.

Grella, C., & Young, E. (1998). Mental health and substance abuse treatment services for dually diagnosed clients: Results of a statewide survey of county administrators. The Journal of Behavioral Health Services & Research, 25(1), 83-92.

Gil-Rivas, V., & Grella, C. (2005). Treatment services and service delivery models for dually diagnosed clients: Variations across mental health and substance abuse providers. Community Mental Health Journal, 41(3), 251-66.

Groenkjaer, M., Moss, J., Cairney, I., De Crespigny, C., Liu, D., Lee, D., Galletly, C. (2017). “The Chicken or the Egg”: Barriers and Facilitators to Collaborative Care for People With Comorbidity in a Metropolitan Region of South Australia. Issues in Mental Health Nursing, 38(1), 18–24.

Kavanagh, D., Greenaway, L., Jenner, L., Saunders, J., White, A., Sorban, J., & Hamilton, G. (2000). Contrasting Views and Experiences of Health Professionals on the Management of Comorbid Substance Misuse and Mental Disorders. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 34(2), 279-289.

Kvaternik, I., & Grebenc, V. (2009). The role of social work in the field of mental health: Dual diagnoses as a challenge for social workers. European Journal of Social Work, 12(4), 509-521.

Källmén, H., Hed, A., & Elgán, T. (2017). Collaboration between community social services and healthcare institutions: The use of a collaborative individual plan. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(2), 119-130.

Pinderup, P. (2018). Challenges in working with patients with dual diagnosis. Advances in Dual Diagnosis, 11(2), 60-75.

Ridgely, M. S., Lambert, D., Goodman, A., Chichester, C. S., & Ralph, R. (1998). Interagency collaboration in services for people with co-occurring mental illness and substance use disorder. Psychiatric services, 49(2). 236-238.

Todd, F., Douglas Sellman, J., & Robertson, P. (2002). Barriers to Optimal Care for Patients with Coexisting Substance Use and Mental Health Disorders. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 36(6), 792-799.

Welch, M., & Mooney, J. (2001). Managing Services that Manage People with a Coexisting Mental Health and Substance use Disorders. Australasian Psychiatry, 9(4), 345–349.