Till framtida studier rekommenderas undersökningar av kvalitativ karaktär för att på ett djupare plan undersöka och förstå vad pojkars mer positiva känsla i omklädningsrummen baseras på. Då resultatet påvisade en signifikant skillnad mellan grupperna där pojkar hade en mer positiv känsla med sig in i undervisningen, skulle vidare undersökning av vad som skapar denna känsla vara av intresse för skolans arbete. En kvalitativ studie skulle möjligen kunna identifiera de faktorer som påverkade pojkarnas positiva känsla i omklädningsrummen och kan därmed användas för att skapa likvärdiga förutsättningar för flickor och elever med annan könslig identitet. Pojkars medtagna positiva känsla från omklädningsrummen in i efterföljande undervisning kan bero på könsspecifika parametrar eller strukturella förhållanden som normer och värderingar. En studie av sådan karaktär kan ge rektorer och lärare i idrott och hälsa en grund för att skapa samma förutsättningar i idrott och hälsa för pojkar, flickor och elever med annan könslig identitet.
44
8. Sammanfattning
Studiens syfte var att undersöka elevers uppfattningar av omklädningsrummen kopplade till idrott och hälsa. Samtidigt syftade studien till att identifiera eventuella faktorer som eleverna uppfattade leder till obehag i omklädningsrummen och hur dessa påverkade eleverna under följande undervisningstillfälle. För att besvara studiens syfte togs avstamp i en kvantitativ metod. Insamlingsmetoden av den empiri som använts var en digital enkät. Studien inkluderade 230 elever, från fyra skolor i årskurs nio i södra Sverige, varav 47 % pojkar, 50 % flickor och 3 % elever som identifierade sig enligt annan könslig identitet. Studien utgick från Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.
Resultatet visade att pojkar tenderade att ha en mer positiv bild av omklädningsrummen än övriga grupper. De duschade också i högre utsträckning i samband med undervisningen. Flickor avstod oftare från undervisningen på grund av att de inte ville duscha i samband med undervisningstillfällena. Samtidigt framgick av studien att elever med annan könslig identitet inte i lika stor utsträckning valde att delta i undervisningen utifrån stereotypa föreställningar om sexuell läggning och könslig identitet.
De rådande föreställningarna om kroppen i omklädningsrummen påverkade flickor och elever med annan könslig identitet negativt. Flickor ansåg att omklädningsrummen skulle bli bättre om det funnits möjlighet att klä om och duscha avskilt från andra. Flickors och pojkars upplevelser visade sig även i stor utsträckning påverkas av huruvida omklädningsrummen upplevdes som välstädade och fräscha, vilket även gick att utläsa från studiens kvalitativa delar. Majoriteten av deltagarna upplevde inte att känslan i omklädningsrummen påverkade deras upplevelser av den efterföljande undervisningen. Av grupperna upplevde pojkar i högre grad att de medtog en positiv känsla in i undervisningen än flickor och elever med annan könslig identitet.
Studiens slutsatser var att främst flickor och elever med annan könslig identitet, skulle uppleva omklädningsrummen som mer positiva om det funnits möjlighet att klä om och duscha avskilt från andra.
Ytterligare slutsatser från studien var att omklädningsrummen och undervisningen i ämnet ansågs vara skilda från varandra enligt eleverna. Större delen av eleverna upplevde inte att
45 omklädningsrummen hade någon inverkan på deras upplevelser av den efterföljande undervisningen. Majoriteten av de elever som upplevde att omklädningsrummen medförde en positiv känsla till efterföljande undervisningen var pojkar.
Till framtida studier rekommenderas undersökningar av kvalitativ karaktär för att på ett djupare plan undersöka och förstå vad pojkars mer positiva känsla i omklädningsrummen baseras på. Då resultatet påvisade en signifikant skillnad mellan grupperna där pojkar hade en mer positiv känsla med sig in i undervisningen, skulle vidare undersökning av vad som skapar denna känsla vara av intresse för skolans arbete.
46
Referenslista
Arbetsmiljöverket (2009:2) Arbetsplatsens utformning: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
arbetsplatsens utformning samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm:
Arbetsmiljöverket.https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foresk rifter/arbetsplatsens-utformning-afs-20092-foreskrifter/
Andreasson, J. (2007). Idrottens kön: genus, kropp och sexualitet i lagidrottens vardag. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet
Armour, K., MacDonald, K.M. & MacDonald, Doune, 2012. Research methods in physical
education and youth sport, London: Routledge.
Backman, E. & Larsson, L. (red.) (2013). I takt med tiden?: perspektiv på
idrottslärarutbildning I skandinavien. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bourdieu, P. (1973). The three forms of theoretical knowledge. Social Science Information 1973 12: pp 53-80.
Bourdieu, P. (1977). Outline of a theory of practice. Cambridge: Cambridge Univ. Press Bourdieu, P.(1997). Kultur och kritik: anföranden. 2., omarb. uppl. Göteborg: Daidalos Bourdieu, P. (1999). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos Bringsén, Å. (2012). Glädje, tävling, motion och gemenskap: Högstadieflickors beskrivning
av idrott i Skåne nordost.
Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. 2., korr. utg. Uppsala: Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, ILU, Univ. Tillgänglig på Internet: http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Bråkenhielm, G. (2008). Ingen gympa för mig!: en undersökning av skälen till att elever inte deltar i ämnet idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning. 2008(17):2, s. 30-33
Burnard, P (1991). A method of analyzing interview transcripts in qualitative research. Nurse
education today, 11, 461-466. doi:10.1016/0260-6917(91)90009-Y.
Denscombe, M. & Larsson, P. (2018) Forskningshandboken, för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan., Studentlitteratur.
Devís-Devís, J., Pereira-García J., López-Cañada, E., Pérez-Samaniego, V & Fuentes-Miguel, J. (2018) Looking back into trans persons’ experiences in heteronormative secondary physical education contexts, Physical Education and Sport Pedagogy, 23:1, 103-116, DOI:
10.1080/17408989.2017.1341477.
Dunn, O. J. (1964). Multiple comparisons using rank sums. Technometrics, 6, 241-252. Eckes, S. (2017). The restroom and locker room wars: Where to pee or not to pee. Journal of
47 Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik (3. [rev.] uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Fisette, J- L. (2011). Exploring How Girls Navigate Their Embodied Identities in Physical Education. Physical Education and Sport Pedagogy, 16(2), pp. 179-196.
Foley, J- T., Pineiro, C., Miller, D & Foley, M-L. (2016) Including Transgender Students in School Physical Education, Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 87:3, 5-8, DOI: 10.1080/07303084.2016.1131544.
Friends. (2018). Friendsrapporten 2018- Om mobbning och kränkningar i skolans värld. Tillgänglig på: https://friends.se/wp-content/uploads/2018/08/
friendsrapporten-2018.compressed.pdf.
Frisell Ellburg, A. & Skolverket, (2010). På pojkarnas planhalva? : Ämnet idrott och hälsa
ur ett jämställdhets- och likvärdighetsperspektiv, Stockholm: Skolverket : Fritze [distributör].
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2479.
Garbarino, J., & deLara, E. (2003). Words can hurt forever. Educational Leadership, 60(6), 18-21. Syracuse university. https://surface.syr.edu/researchcenter/18/.
Gerdin, G. (2017) ‘The ‘Old Gym’ and the ‘Boys’ Changing Rooms’: The Performative and Pleasurable Spaces of Boys’ Physical Education’, YOUNG, 25(4_suppl), pp. 36S-53S. doi: 10.1177/1103308816677120
Gytz Olesen, S., & Møller Pedersen, P. (red.) (2004). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv:
en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Foucault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens. Lund:
Studentlitteratur.
Hickey, C. (2008). ‘Physical Education, Sport and Hyper-masculinity in Schools’, Sport,
Education and Society 13(2): 147–61. 10.1080/13573320801957061.
Hybholt, M. & Thing, L. (2017) Krop og civilisering: Om unge danske pigers forhold til den nøgne krop i forbindelse med omklædning, Tidsskrift for Professionsstudier, 13(24), s. 46-55. doi: 10.7146/tfp.v13i24.96729.
IBM Corp. (2015). IBM SPSS Statistics for Windows, Version 23.0. Armonk, NY: IBM Corp.
Jachyra, P. (2016). Boys, bodies, and bullying in health and physical education class: implications for participation and well-being. Asia-Pacific Journal of Health, Sport and
Physical Education, 7(2), pp.121–138. doi: 10.1080/18377122.2016.1196112.
Kruskal, W. H., & Wallis, W. A. (1952). Use of ranks in one-criterion variance analysis. Journal of the American Statistical Association, 47(260), 583-621.
Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna sig. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Larsson, H. & Redelius, K. (red.) (2004). Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och
48 Larsson, H. & Meckbach, J. (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar 2. uppl., Stockholm: Liber. Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. 1. Uppl.., Stockholm: Liber.
Läroplan för grundskolan.. (1962). Stockholm. Kungl. skolöverstyr.
O'Donovan, TM. & Kirk, D. (2007). Managing Classroom Entry: An Ecological Analysis of Ritual Interaction and Negotiation in the Changing Room. Sport, Education and Society, 12(4), pp.399–413. doi: 10.1080/13573320701600647.
Pringle, R. (2010). Finding Pleasure in Physical Education: A Critical Examination of the Educative Value of Positive Movement Affects. Quest, 62(2), pp.119–134. doi:
10.1080/00336297.2010.10483637.
Quarmby, T., Sandford, R. & Elliot, E., (2018). ‘I actually used to like PE, but not now’: understanding care-experienced young people’s (dis)engagement with physical education.
Sport, Education and Society, doi: 10.1080/13573322.2018.1456418.
Robbins, D. (2000). Bourdieu and Culture, London: SAGE Publications Ltd.
Rysst, M. (2010) “Healthism” and looking good: Body ideals and body practices in Norway’,
Scandinavian Journal of Public Health, 38(5_suppl), pp. 71–80. doi:
10.1177/1403494810376561.
Skolverket. (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 huvudrapport – bild, hem-
och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2010). På pojkarnas planhalva?: ämnet idrott och hälsa ur ett jämställldhets-
och likvärdighetsperspektiv. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575.
Skolverket. (2018). Scheman och lärotider. https://www.skolverket.se/regler-och-
ansvar/ansvar-i-skolfragor/scheman-och-larotider#HurlangfarenlektionvaraHurlangtidskalunchenminstvaraHurlangaskarasternavaraHu rlangtidskaelevernahaforombyteochduschefterundervisningeniidrottochhalsa.
Skolöverstyrelsen. (1969). Läroplan för grundskolan. 2, Supplement: kompletterande
anvisningar och kommentarer. Svenska. Stockholm: Utbildningsförl.
Sverige. (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ [2014-01-27].
Thedin Jakobsson, B, & Engström, L-M. (2008). Vilka stannar kvar och varför?: En studie av
ungdomars deltagande i föreningsidrott. FoU-rapport (2008:4). Riksidrottsförbundet.
Thorjussen, I.M. & Sisjord, M.K. (2018). Students’ physical education experiences in a multi-ethnic class. Sport, Education and Society, 23(7), 694–706.
49
forskning.https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.p
50
Bilagor
Bilaga 1. Enkät
1. Jag identifierar mig som ❑ Pojke
❑ Flicka
❑ Annan könslig identitet
2. Jag ägnar mig åt lagidrott på fritiden ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
3. Jag ägnar mig åt individuell idrott på fritiden ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
4. Jag klär om och duschar i omklädningsrummen när jag idrottar på fritiden ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
5. Jag brukar delta i undervisningen i idrott och hälsa ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
51 6. Jag klär om i samband med varje lektion i idrott och hälsa
❑ 5. instämmer helt ❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
7. Jag duschar i samband med varje lektion i idrott och hälsa ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
8. Det finns möjlighet att klä om och duscha avskilt från andra ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
9. Jag upplever omklädningsrummen som trivsamt ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
10. Jag deltar inte i idrott och hälsa för att jag inte gillar att klä om i omklädningsrummen ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
52 11. Jag deltar inte i idrott och hälsa för att jag inte gillar att duscha efter lektionen
❑ 5. instämmer helt ❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
12. Jag deltar inte i idrott och hälsa för att jag känner mig obekväm på grund av att min könsliga identitet inte passar in i det förväntade omklädningsrummen
❑ 5. instämmer helt ❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
13. Jag deltar inte i idrott och hälsa för att jag känner mig obekväm på grund av min sexuella läggning
❑ 5. instämmer helt ❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
14. Jag deltar inte i idrott och hälsa för att jag känner mig obekväm på grund av att min kulturella bakgrund inte passar in
❑ 5. instämmer helt ❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
53 15. Jag upplever omklädningsrummen som obekvämt utifrån föreställningarna om den
manliga och kvinnliga kroppen (skönhetsideal) ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
16. Jag upplever omklädningsrummen som jobbigt för att det förekommer kränkningar ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
17. Jag upplever omklädningsrummen som jobbigt för att duscharna och miljön är ofräsch ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
18. Jag upplever omklädningsrummen som jobbigt för att andra upplever problem med min sexuella läggning
❑ 5. instämmer helt ❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
19. Jag tycker att omklädningsrummen skulle bli bättre om man kan byta om avskilt ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
54 20. Jag tycker att omklädningsrummen skulle bli bättre om man kan duscha avskilt
❑ 5. instämmer helt ❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
21. Jag tycker att omklädningsrummen skulle bli bättre om det var städat och fräscht ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
22. Jag tycker att omklädningsrummen skulle bli bättre om det fanns en vuxen närvarande ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
23. Min känsla i omklädningsrummen påverkar lektionen i idrott och hälsa ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
24. Upplevelsen av omklädningsrummen påverkar lektionen för mig positivt ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
55 25. Upplevelsen av omklädningsrummen påverkar lektionen för mig negativt
❑ 5. instämmer helt ❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
26. Upplevelsen av omklädningsrummen påverkar mig inte alls ❑ 5. instämmer helt
❑ 4. instämmer till viss del ❑ 3. tveksam
❑ 2. tar delvis avstånd från ❑ 1. tar helt avstånd ifrån
27. Övriga kommentarer angående dina erfarenheter och upplevelser av idrott och hälsa och omklädningsrummen
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ 28. Övriga kommentarer om hur din prestation på idrottslektionen påverkas på grund av omklädningsrummen
___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________