Hur kan en lärare planera och genomföra matematikundervisning i arbetet med elevernas självreglerande lärande?
Det finns många olika sätt att låta elever utveckla sin förmåga att reglera sitt eget lärande. I denna studie låg fokus på presentationen av SRL för elever men det vore intressant att utveckla studien genom att fortsätta med andra verktyg som innebär en djupare version av självreglering. En sådan SRL-version skulle fokusera på elevers självinsikt och metakognition, dvs elevernas kunskap om hur de lär sig bäst. Detta för att utveckla kunskaperna om hur en lärare kan arbeta med undervisning som syftar till att göra elever självreglerande.
Hur kan elevernas SRL beskrivas och förstås?
Elevers process med SRL är svår att utforska på fem veckor, särskilt om dessa elever inte har någon tidigare erfarenhet av självreglering. Ett alternativ för framtida studier vore att göra en mer omfattande studie om elevers SRL-process där en elevklass följs under en lägre period, förslagsvis från åk 4 till åk 6. En sådan studie skulle även kunna argumentera för elevers akademiska utveckling parallellt med deras SRL-process och även granska huruvida elever får en förståelse för vad det innebär att aktivt reglera sin egen lärandeprocess.
Hur kan en lärares lärande beskrivas och förstås?
Denna studie har fokuserat på hur undervisning kan utformas för att låta elever arbeta med självreglering. För att SRL ska kunna undervisas är det dock viktigt att läraren har kunskap och erfarenhet av eget självreglerande. Med tanke på vikten av lärarens kunskap vore det intressant att genomföra en större studie som syftar till att undersöka hur SRL skulle kunna presentera för lärare som undervisar i åk 4-6. En sådan studie skulle syfta till att öka förståelsen för hur lärare tolkar och genomför SRL-undervisning.
Referenslista
Bek, A. (2012). Undervisning och reflektion : om undervisning och förutsättningar för studenters reflektion mot bakgrund av teorier om erfarenhetslärande. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Umeå. Retrieved from http://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:553234/FULLTEXT01.pdf
Bjørndal, C. R. (2005). Det värderande ögat : observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Boekaerts, M. (2006). Self-regulation and effort investment. In W. Damon, K. A. Renninger, I. E. Sigel, & R. M. Lerner (Eds.), Handbook of child psychology. Vol. 4, Child psychology in practice (6. ed. ed.). Hoboken, N.J.: Wiley.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl. ed.). Malmö : Liber. Butler, D. L., & Winne, P. H. (1995). Feedback and self-regulated learning - a theoretical
synthesis. In Rev. Educ. Res. (Vol. 65, pp. 245-281).
Börjeson, L. (2004). Kolbs lärstilar - vilken lärstil har du? Enskede: Metoda konsulter.
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed, & Larsson. (2014). Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning. Nämnaren. Tidskrift för matematikundervisning, 9-15.
Carlsson, S., Falck, s., Liljegren, G., & Picetti, M. (2012). Matte direkt. Borgen. 6 A (2. uppl. ed.). Stockholm: Sanoma utbildning.
Cho, M.-H., & Heron, M. L. (2015). Self-Regulated Learning: The Role of Motivation, Emotion, and Use of Learning Strategies in Students' Learning Experiences in a Self- Paced Online Mathematics Course. Distance Education, 36(1), 80-99. doi:10.1080/01587919.2015.1019963
Clarke, D., & Hollingsworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education, 18(8), 947-967. doi:10.1016/S0742-051X(02)00053- 7
Clarke, D., & Hollingsworth, H. (1994). Reconceptualising teacher change. Paper presented at the Challenges in mathematics education: Constraints on construction. Proceedings of the 17th annual conference of the Mathematics Education Research Group of Australasia., Lismore, NSW.
Clarke, D., & Hollingsworth, H. (2002). Elaborating a model of teacher professional growth. Teaching and Teacher Education, 18(8), 947-967. doi:10.1016/S0742-051X(02)00053- 7
De Smul, M., Heirweg, S., Van Keer, H., Devos, G., & Vandevelde, S. (2018). How competent do teachers feel instructing self-regulated learning strategies? Development and validation of the teacher self-efficacy scale to implement self-regulated learning. Teaching and Teacher Education, 71, 214-225. doi:10.1016/j.tate.2018.01.001
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken : för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3., rev. och uppdaterade uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Dignath, C., Buettner, G., & Langfeldt, H.-P. (2008). How Can Primary School Students Learn Self-Regulated Learning Strategies Most Effectively? A Meta-Analysis on Self- Regulation Training Programmes. Educational Research Review, 3(2), 101-129. doi:10.1016/j.edurev.2008.02.003
Fadlelemula, F. K., Cakiroglu, E., & Sungur, S. (2015). Developing a Structural Model on the Relationship among Motivational Beliefs, Self-Regulated Learning Strategies, and Achievement in Mathematics. International Journal of Science and Mathematics Education, 13(6), 1355-1375.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (2., utök. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Kolb, D. A. (1984). Experiential learning : experience as the source of learning and development. Englewood Cliffs, N.J.: Prentice-Hall.
Kostos, K., & Shin, E.-k. (2010). Using Math Journals to Enhance Second Graders' Communication of Mathematical Thinking. Early Childhood Education Journal, 38(3), 223-231. doi:10.1007/s10643-010-0390-4
Lewin, K. (1946). Action Research and Minority Problems. Journal of Social Issues, 2(4), 34- 46. doi:10.1111/j.1540-4560.1946.tb02295.x
Lärarförbundet. (2017). Frånvarorapporten: 38 000 lärare är inte i skolan. Retrieved from Stockholm: https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1490618239/8da 32ad8cd3847dc8f5d6eb1f1ce7beb/Fra_nvarorapporten_La_rarfo_rbundet_2017.pdf Mega, C., Ronconi, L., & De Beni, R. (2014). What Makes a Good Student? How Emotions,
Self-Regulated Learning, and Motivation Contribute to Academic Achievement. Journal of Educational Psychology, 106(1), 121-131. doi:10.1037/a0033546
Olsson, I. (2008). Eldorado : matte. [1B] (1. uppl. ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Peeters, J., De Backer, F., Reina, V. R., Kindekens, A., Buffel, T., & Lombaerts, K. (2014). The Role of Teachers’ Self-regulatory Capacities in the Implementation of Self- regulated Learning Practices. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 116, 1963- 1970. doi:10.1016/j.sbspro.2014.01.504
Runesson, U., & Lendahls, B. (1995). Vägar till elevers lärande. Lund: Studentlitteratur. Ryan, R., & Deci, E. (2009). Promoting Self-Determined School Engagement: Motivation,
Learning, and Well-Being. In K. R. Wentzel & A. Wigfield (Eds.), Handbook of motivation at school (pp. 171-195). New York: Routledge.
Rönnerman, K. (2012). Aktionsforskning i praktiken : förskola och skola på vetenskaplig grund (2., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Sabourin, J. L., Shores, L. R., Mott, B. W., & Lester, J. C. (2013). Understanding and Predicting Student Self-Regulated Learning Strategies in Game-Based Learning Environments. International Journal of Artificial Intelligence in Education, 23(1-4), 94-94), s.94-114. doi:10.1007/s40593-013-0004-6
Schunk, D. H., & Zimmerman, B. J. (2003). Self-regulation and learning. In W. M. Reynolds & G. E. Miller (Eds.), Handbook of psychology (Vol. 7). New York, Chichester: Wiley. Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Sommer, D. (2017) "Lärande - det händer ju bara"/Interviewer: M. Øksnes. Lärande, Studentlitteratur, Lund.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (2. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande : en introduktion till perspektiv och metaforer (1. uppl. ed.). Malmö: Gleerup.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vingsle, C. (2017). Formativ bedömning och självreglerat lärande : vad behöver vi för att få det att hända?. Umeå: Umeå universitet.
Wiliam, D. (2013). Att följa lärande : formativ bedömning i praktiken (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Wiliam, D., & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning : strategier och praktiska tekniker (1. utg. ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Zimmerman, B. J. (1990). Self-Regulated Learning and Academic Achievement: An Overview. Educational Psychologist, 25(1), 3-17. doi:10.1207/s15326985ep2501_2
Zimmerman, B. J. (2002). Becoming a Self- Regulated Learner: An Overview. Theory Into Practice, 41(2), 64-70. doi:10.1207/s15430421tip4102_2
Bilaga 1 Elevloggboksstöd
Olika målnivåer Lektionsnivå Lära mig att... Träna mer på... Blir säker på... Provnivå Kunna... Repetera... Reflektionsmeningar Idag lärde jag mig...
Det mest användbara jag tar med mig från lektionen är... Jag blev intresserad av...
Det jag tyckte bäst om på lektionen var... Det jag vill veta mer om är...
Efter den här lektionen känner jag... Signalsystemet
= Jag tycker att uppgifterna är svåra. Om läraren förklarar en gång till klarar jag det. Behöver träna mer.
= Jag tycker att uppgifterna är lagom svåra. Om jag får tid så klarar jag dem. Behöver träna lite mera.
= Jag tycker att uppgifterna är lätta. Det går effektivt att jobba och jag har inga svårigheter.
Bilaga 2 Lärarloggbok
Loggboken innehåller tre rubriker för varje inlägg; företänksamhet, genomförande och reflektion.
Ett inlägg kan ske när som helt men medan undersökningen genomförs skrivs en logg efter varje matematiklektion.
Datum skrivs alltid längst upp på sidan.
En logg behöver inte ha text till alla rubrikerna.
Nedan finns stödord för konkretisering av var rubriken representerar men loggen får även innehålla övrig relevant information (t.ex. elevcitat, avvikande omständigheter, m.m.)
Företänksamhet - Förväntning
- Målformulering (med delmål) - Planering
Genomförande
- Övervakning av process
- Anpassning av strategi för måluppfyllelse (t.ex. hjälpsökande) - Disciplin av känslor, beteende och agerande
Reflektion
- Orsak till utfall
- Måluppfyllelse i relation till processen - Framtida anpassningar
Bilaga 3 Elevloggbok
Varje logg ska innehålla två rubriker: Planering och reflektion.
Ett inläggen sker innan (planering) och efter (reflektion) samtliga matematiklektioner genom undersökningen.
Datum skrivs alltid längs upp på sidan.
Nedan finns stöd för vad som ska finnas med under rubrikerna.
(Reflektionen behöver inte innehålla alla underrubriker utan läraren avgör vad som ska göras) Planering
- Skriv ett lärandemål för lektionen Reflektion
- Uppnådde du målet? - Varför / Varför inte?
- Färdigställ meningar från formuleringsexempel.
Bilaga 4 SRL-övningsmall