Vidare forskning

Materialet från intervjuerna var mycket brett och många intressanta aspekter kring skönlitteraturen i praktiken passade inte in i mitt syfte. Vidare forskning skulle kunna se till hur olika arbetsformer i praktiken och skolbibliotekens funktion och utformning påverkar lärarnas arbete med skönlitteratur men även elevaspekter så som inlärning och intresse för skönlitteratur. Då många av informanterna nämnde biblioteken som en viktig faktor för arbetet med skönlitteratur i svenskundervisningen kan det vara intressant att fokusera på biblioteken. En annan intressant vinkling kan vara svenska som andraspråks undervisning och inlärningen av ett andra språk genom skönlitteratur. Formerna för lärares fortbildning om skönlitteratur kan också vara intressant att forska i, då såväl informanterna som tidigare forskning visar på att fortbildning i detta ämne är eftersatt. En studie som behandlar läslyftet som många kommuner väljer att genomföra de närmaste åren kan visa på vad en nationell satsning på läsning kan ge för effekter för aktörer inom skolans värld så som elever och lärare.

40

Referenser

Attityd. (2017). I Nationalencyklopedin. Hämtad 5 april, 2017, från

http://www.ne.se.bibl.proxy.hj.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd

Brink, L. (2000). Försvunna bokslukare?: om läslust och läsvanor hos elever i grundskolan i fyra Gävleborgskommuner. Gävle: University of Gävle.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Stockholm: Liber

Damber, U. (2010). Reading for Life : Three Studies of Swedish Students’ Literacy

Development (Doktorsavhandling, Linköping universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-53456

Dahlgren, O.D., & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg. (Red.), (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl., s. 162-174). Stockholm: Liber.

Ewald, A. (2007). Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007. Malmö.

Genre. (2017). I Nationalencyklopedin. Hämtad 13 juni, 2017, från

http://www.ne.se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genre

Johansson, H. & Linnros, T. (2016). Nu ska vi läsa...: En litteraturstudie om hur skönlitteratur

inkluderas i undervisning samt dess effekter. Examensarbete, Högskolan för lärande och

kommunikation, Pedagogiska institutionen. http://www.diva-

portal.org/smash/record.jsf?dswid=9957&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D &sf=all&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder=author_sort_asc &onlyFullText=false&noOfRows=50&language=sv&pid=diva2%3A930728&dspwid=9957 Kihlström, S. (2007). Fenomenografi som forskningsansats. I S. Ordell Björkdahl & J. Dimenäs (Red.), Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig

metodik. (s. 157-173). Stockholm: Liber.

Molloy, G. (2011). Vilket århundrade undervisar du i?. I B-G. Martinsson & S. Parmenius Swärd (Red.), Ämnesdidaktik - dåtid, nutid och framtid: bidrag från femte rikskonferensen i

41

ämnesdidaktik vid Linköpings universitet 26-27 maj 2010 (s. 75-92). Linköping: Linköpings universitet. Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:421323/FULLTEXT01.pdf Olsson, A. (2007). Att läsa eller icke läsa, det är frågan: Gymnasieelevers tankar om läsprojekt och läsvanor. I S. Granath & B. Bihl (Red.), Portar till språk och litteratur (s. 199- 210). Hämtad från http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:5283/FULLTEXT01.pdf

Persson, M. (2012). Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur

Schmidt, C. (2013). Att bli en sån´ som läser: barns menings- och identitetsskapande genom

texter. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2013. Örebro.

SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtat från

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-800

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket

Skönlitteratur. (2017a). I Nationalencyklopedin. Hämtad 5 april, 2017

från http://www.ne.se.bibl.proxy.hj.se

Skönlitteratur (2017b) I Nationalencyklopedin. Hämtad 5 april, 2017, från

http://www.ne.se.bibl.proxy.hj.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skönlitteratur

Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012). PIRLS 2011. Hämtad 10 februari, 2016, från http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pirls/pirls-2011- 1.86064

Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016). PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Hämtad 4 april, 2016, från http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3725

Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I A. Forsell (Red.), Boken om pedagogerna (s. 153- 177). (6. uppl.). Stockholm: Liber.

42

Säljö, R. (2012). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning: grundbok för lärare (s. 137- 195). (2. utg.). Stockholm: Natur och Kultur.

Thavenius, J. (red.) (1999). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

Bilaga 1

Arbetslivet

Hur länge har du varit lärare? Har du haft andra arbeten? Vad är roligast med ditt jobb?

Vad i svenskämnet tycker du är mest intressant att undervisa om? Brukar du läsa på fritiden? Vad, när?

Delar du med dig av dina litterära upplevelser till eleverna? Titlar och genrer

Vilka skönlitterära böcker har du använt i undervisningen på något sätt? - högläsning

- arbeten enskilt i liten grupp eller helklass - bänkbok

- grupparbeten - teman

Urvalsprocess

Varför valde du just de böckerna? Hur gick urvalsprocessen till?

Besöker ni biblioteket? (få välja böcker själva varierat utbud) - Hur ofta, när, under vilka former, varför

Skulle du vilja att några åtgärder gjordes på skolan för att förändra arbetet med skönlitteratur? - Bibliotek, fortbildning, temaområden.

Syfte med skönlitteratur

Vilken del av skönlitteratur i undervisningen tror du att eleverna uppskattar mest? - Varför, hur ser du det, har du några exempel?

Hur använder eleverna bänkböcker i din klass?

Vad tror du är viktigt att eleverna möter i skönlitteraturen? - Varför och hur gör de det?

- Hur sker läsningen, vad görs med det som läst, bearbetning Har du använt skönlitteratur för att integrera olika ämnen? - Vilka varför / varför inte?

Påverkar LGR 11:s formuleringar kring skönlitteraturen, hur du arbetar med den? - På vilket sätt?

- Hur tror du att du skulle göra annars?

Har ni på skolan/arbetslaget haft några speciella läsaktiviteter? - Läslyftet, läsprojekt.

Påverkar forskning hur du undervisar om skönlitteratur?