Detta arbete har skapat många diskussioner och givit oss nya insikter. Något som skulle vara spännande att utforska vidare vore att belysa avsaknaden av den skriftliga
kommunikationen i undervisningen, som visade sig i denna studie. Man skulle kunna undersöka och intervjua olika lärare och deras undervisning för att se om, hur och i vilken utsträckning eleverna verkligen blir tränade och utmanade i att skriva ut hela beräkningar och tankegångar. På så sätt kan vidare forskning fylla en lucka som visat sig finnas i verksamheterna. En annan tanke som uppenbarade sig efter att vi gått igenom resultatet av intervjuer och observationer, var ifall resultatet hade sett
annorlunda ut om studien genomförts i form av en mer omfattande undersökning. Det resultat vi fick speglade inte riktigt den bild vi hade sedan våra VFU-perioder och verksamhetsintegrerade dagar på våra olika övningsskolor och därför skulle det vara intressant att få en vidare bild av hur matematiklärare tolkar och planerar genom en större studie.
Referenser
Allwood, C-M. & Erikson, M. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur
Back, C., Berterö, C. Interpretativ fenomenologisk analys. I: Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (2., utök. uppl.. ed.). Stockholm: Liber.
Backlund, B. (2006). Inte bara ord: en bok om talad kommunikation. (2., omarb. och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Barwell, R. (2005). Integrating language and content: Issues from the mathematics classroom. Linguistics and Education, 16(2), ss. 205–218.
Bergqvist, T., Boesen, J., & Nyroos, M. (2010). Vad vet vi om hur matematiklärare
arbetar för att utveckla elevers matematikkunskaper? Göteborg och Umeå: NCM,
Göteborgs universitet och UFM, Umeå universitet.
Björklund, C. (2011). En, två, många om barns tidiga matematiska tänkande. Johanneshov: TPB
Boaler, J. (1997). Experiencing school mathematics. Teaching styles, sex and setting. Buckingham: Open University Press.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet. Stockholm: Liber
Boaler, J. (2013). Experiencing School Mathematics Traditional and Reform
Approaches To Teaching and Their Impact on Student Learning, Revised and Expanded Edition (2nd ed., Studies in Mathematical Thinking and Learning Series). Hoboken: Taylor and Francis.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 uppl.). Malmö: Liber.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Dimbleby, R. & Burton, G. (1999). Kommunikation är mer än ord. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Eriksson, L. & Wiedersheim-Paul, F. (2014) Att Utreda, Forska Och Rapportera. Stockholm: Liber
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Hämtad: 2017-09-22
Heikka, L. (2015). Matematiklärares målkommunikation: en jämförelse av elevernas uppfattningar, lärarens beskrivningar och den realiserade undervisningen.
Licentiatavhandling Luleå: Luleå tekniska universitet.
Høines, M.J. (2000). Matematik som språk: verksamhetsteoretiska perspektiv, 2., [utök. och bearb.] uppl., Malmö: Liber ekonomi.
Isberg, J. & Grundén, H. (2012). Kvalitet i undervisning - med fokus på förmågor. Kalmar
Jensen, M. (2012). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB Johansson, B. & Svedner, P. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget Johansson, M. (2006). Teaching mathematics with textbooks: a classroom and curricular perspective. Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet/Matematik. Kommentarmaterial till kursplanen i matematik (reviderad 2017) [Elektronisk resurs]. (2017). Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3794
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs]. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/31382
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin.
Pettersson, E. och Wistedt, I. (2013). Barns matematiska förmågor - och hur de kan utvecklas. Lund: Studentlitteratur
Principles and standards for school mathematics.. (2000). Reston, VA: National Council of Teachers of Mathematics
Silver, E. & Smith, M. (2015). Samtalsmiljöer. I: Nämnaren nr 3. Göteborgs universitet: Nationellt centrum för matematikutbildning Tillgänglig på Internet:
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3440_02_3.pdf
Skolinspektionen, 2009. Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet, Stockholm: Skolinspektionen. (2017-11-02)
Skolverket (2016). Matematiklyftet - Språk i matematik - 2. Matematikspråket.Stockholm: Stockholms universitet
https://matematiklyftet.skolverket.se/matematik/faces/training/ak1-
3/newlink94596/newlink746630?_adf.ctrl-state=460fb0afz_1908&_afrLoop=871871586965409
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik Hämtad (2017-11-01) Taget under ämnets syfte.
Sporrsäter, L. (2010) Utomhus som lärande- och utvecklingsmiljö om utomhuspedagogik på förskolan. Göteborg universitet
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sundström, B., Thunberg, S. & Vennberg, A. (2014). Räkna med språk: verktyg för språkinriktad matematikundervisning, 1. upplagan edn. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Szklarski, A. Fenomenologi. I: Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (2., utök. uppl.. ed.). Stockholm: Liber.
Säljö, R. 2012. Den lärande människan - teoretiska traditioner. I: Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur, 139-197
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle]. (1. uppl.) Malmö: Gleerup
Wertsch, J. V. (2007). Mediation. I: Daniels, H., Cole, M. & Wertsch, J. V (red.) (2007). The Cambridge companion to Vygotsky. Cambridge: Cambridge University Press
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuunderlag
Bakgrund:
1. Har du en lärarexamen?
2. Har du behörighet i matematik åk 4-6?
3. Hur många år har du sammanlagt undervisat i matematik i åk 4-6? 4. Vilket läromedel använder ni er av i undervisningen, åk 4-6? Kommunikationsförmågan:
5. Vad innebär kommunikationsförmågan i matematik för dig? 6. Hur anser du att man bör jobba med kommunikationsförmågan?
7. Tar du hänsyn till kommunikationsförmågan när du planerar en lektion/ arbetsområde
inom matematik? Om ja, isåfall hur?
8. I vilken utsträckning använder du övningar i läromedlet (kopplade till
kommunikationsförmågan) i din undervisning?
9. I vilken utsträckning kompletterar du med andra typer av undervisning
(gruppövningar, utmanande övningar, laborativt material etc.) för att utveckla just kommunikationsförmågan?
10. På vilka sätt kan eleverna visa sin förmåga att kommunicera, enligt dig som lärare? 11. Om läromedlet har uppgifter där eleverna ska arbeta tillsammans eller spela spel, för
att träna på kommunikationsförmågan, använder du dig av de då?
12. Har ni förmågorna i matematik synliga i klassrummet? Hur har ni i så fall arbetat
med materialet som är uppsatt?
13. Känner eleverna till vad kommunikationsförmågan betyder och innebär?
Är det viktigt för dig/för dem?
14. På dina prov och diagnoser, kan eleverna se vilken/vilka förmågor som de ska visa
prov på? På vilket sätt i så fall?
15. På vilket/vilka sätt eller tillfällen anser du att eleverna kan visa sin
kommunikationsförmåga? Ge exempel.
16. På vilket sätt använder du förmågorna till grund för bedömning och betygssättning? 17. Är det något du vill tillägga i denna undersökning?