Vidare forskning

I detta avsnitt vill vi försöka oss på att ge förslag till forskningsområden som kan knytas an till det vi har behandlat i detta arbete nämligen bedömning och den individuella utvecklingsplanen. Det som vi upplever skulle vara intressant att ta reda på inom bedömning är hur elever upplever att bli bedömda. Hur uppfattar elever själva att bli bedömda och vilka resultat kan det ge? Vidare inom bedömning skulle det kunna ske en undersökning om hur studenter bedömer elever och att studenter jämför bedömningarna sinsemellan. För vi upplever att under lärarutbildningen blir vi ofta testade på vilka kunskaper vi har, men sällan, eller aldrig testad på vår egen förmåga att bedöma andra.

Inom den individuella utvecklingsplanen skulle det vara intressant att fördjupa sig i hur lärare upplever arbetet med IUP:n. Det som kan vara svårt i denna situation är att IUP:n inte har varit i bruk så länge. Vidare skulle vi kunna ta reda på hur utvecklingsplanerna används på skolorna. Vad upplever skolorna att de har för syfte. Vi tänker att denna undersökning skulle kunna vara genomförbar även i de skolor som inte har arbetet med IUP:n i så lång tid.

35

REFERENSLISTA

Andersson, Per. & Fejes, Andreas. (2005). Kunskapers värde. – validering i teori och

praktik. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Per., Sjösten, Nils-Åke & Ahn, Song-ee. (2003). Att värdera kunskap,

erfarenhet och kompetens – perspektiv på validering. Stockholm: Fritzes.

Black, Paul. & William, Dylan (2001). Inside the black box, Raising standards

through classroom assessment. King’s college. London school of education.

Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken – för småsakliga

forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Egidius, Henry. (1982). Bedömning, betygssättning, utvärdering. Stockholm: Liber förlag.

Egidius, Henry. (2005). Att vara lärare i vår tid. Stockholm: Natur och kultur.

Elfström, Ingela. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner? - en studie om ett

nytt utvärderingsverktyg i förskolan. Online. Internet.

http://www.alvesta.se/grundskola/attraktiv_skola/INDIVUTVPLANER.pdf.

Sökdatum: 081210.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael. & Oscarsson, Henrik. & Wängnerud, Lena. (2007). Metodpraktikan – konsten att studera samhälle individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Hansson, Joanna. & Wikström, Ewa.(2003). Mångfald i lärandeprocessen bör ge

mångfald i examinationsprocessen. Luleå: Pedagogiska instutionen.

Johansson, Håkan. (2002). Elevinflytande och arbetet med mål och betygskriterier . I skolverkets Att bedöma eller döma – tio artiklar om bedömning och

betygssättning. s. 141 – 152. Stockholm: Liber Distribution.

Korp, Helena. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.

36

Kroksmark, Tomas. (2002). En tankes fall i praktiken – då den målrationella styrningen möter skolan. I Skolverkets, Att bedöma eller döma. Tio artiklar

om betygssättning (s. 57-76). Stockholm: Liber.

Lindström, Lars. & Lindberg, Viveca. Red. (2006). Pedagogisk bedömning. Om att

dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS Förlag.

Lundahl, Christian. (2007). Kunskapsbedömningens historia. I Pettersson, Agneta .

Sporre eller otyg – om bedömning och betyg. s. 51 – 68. Malmö:

Lärarförbundets förlag.

Maltén, Arne. (1981). Vad är kunskap? Malmö: LiberFörlag.

Moreau, H & Wretman, S.(2006). Individuella utvecklingsplaner och allmänna råden. Hässleholm: Grundskoletidningen/Fortbildning ab.

Myndigheten för skolutveckling, slutrapport. (2007) Dnr 2005:250, Dnr 2006:180

Individuella utvecklingsplaner. Implementerings- och stödinsatser.

Stockholm. www.skolutveckling.se. Sökdatum: 081123. Nordin – Hultman, Elisabeth. (2006). Pedagogiska miljöer och barns

subjektskapande. Stockholm: LiberFörlag.

Orlenius, Kennert. (2001). Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa förlag.

Oscarsson, Mats. (1998). ”Om självbedömning och språkfärdighet; empiri och reflektioner”. Ingår i Ljung, Berit & Pettersson, Astrid (red.), Perspektiv på

bedömning av kunskap (sid. 133-156). Stockholm: Lärarhögskolan i

Stockholm, Institutionen för pedagogik.

Selghed, Bengt. (2004). Ännu icke godkänt – lärares sätt att erfara betygssystemet

och dess tillämpning i yrkesutövningen. No.15. Malmö Högskola.

Lärarutbildningen.

Selghed, Bengt. (2006). Betygen I skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och

lärarpraxis. Stockholm: Liber AB.

SFS 1994:1194 7 kap. 2 § Grundskoleförordningen. Grundskolans regelbok.

Bestämmelser om grundskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm:

37

Skolverket (2005). Allmänna råd för den individuella utvecklingsplanen. Online. Internet. http://www.skolverket.se Sökdatum: 081124.

Skolverket. (1994). Läroplaner för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Online. Internet. http://www.skolverket.se/sb/d/468 Sökdatum: 081114.

SOU (2007:28) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem (U2006;02) Stockholm: Utbildningsdepartementet. www.regeringen.se/sb/d/9076/a/81434 Sökdatum: 081113.

Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Nordstedts akademiska förlag.

Strandberg, Leif. (2008). Bland mentorer, IUP och utvecklingszoner. Nordstedts Akademiska Förlag.

Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Utbildningsdepartementet (2001). Elevens framgång – skolans ansvar. Ds 2001:19 Stockholm: Fritzes förlag.

Utbildningsdepartementet (2005). Allmänna råd och kommentarer för den

individuella utvecklingsplanen. Online. Internet. http://www.skolverket.se

Sökdatum: 081124.

Vallberg Roth, Ann-Christine .& Månsson Annika. (2005). Individuella

utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan. Malmö

Högskola, Lärarutbildningen.

Vetenskapsrådet (2008). Forskningsetiska principer – inom humanistisk –

samhällsvetenskaplig forskning. Online. Internet.

http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.p df Sökdatum: 081124.

Wiggins, Grant. (1993). Assessing Student Performance. Exploring the Purpose and Limits of Testing. Jossey – Bass Publishers, San Francisco.

Zetterström, Agneta. (2006). Att arbeta med IUP: pedagogisk dokumentation och

38

BILAGA 1

Vi heter Frida och Jennie och skriver tillsammans ett examensarbete om de nya skriftliga omdömena i år 1.

Vi håller nu på med vår datainsamling och skulle uppskatta om vi fick ta del av just er skolas skriftliga omdömen.

Det vi söker är kopior på skriftliga omdömen i år 1 och 2 där informationen om eleven är ifylld och klar.

Antalet dokument vi söker är en hel klass i en årskull.

Vi hoppas att ni kan hjälpa oss med detta genom att höra av er så fort ni kan. Hör av er antingen på mail eller skicka ett sms om det är ok att vi kan ta del av dokumenten och var vi kan träffas och hämta dem.

Frida mail: ******@student.hik.se mobilnummer: **** *** *** Jennie mail: ******@student.hik.se mobilnummer: **** *** *** Hälsningar

BILAGA 2 Kunskapsaspekter Individuella aspekter Emotionella aspekter Personliga och individuella aspekter Bli säker på att läsa

elevnära ord med dubbel-teckning.

Kontakt skola hem.

Inte retas och slåss.

Tänka på att tala högt.

Bli säker på att skriva elevnära ord med dubbel-

teckning.

Stöd hemma och i skolan.

Visa vuxna (alla på skolan och hemma respekt) Tala högt och tydligt, Skriva bokstäverna rätt, från vänster till höger.

Mamma och pappa kollar med dig efter skoldagen. Lärarna kollar i skolan.

Våga förlora. fortsätta jobba koncentrerat, tala tydligt, stå still i ledet

Fortsätt att läsa böcker för att öka läshastigheten och öka ordförrådet.

fortsatt kontakt, skola – hem.

Arbeta vidare med humöret. Du är på väg. Eleven: fortsätta lyssna på kamraterna, lyssna färdigt på information. Att bli säker på b-d

och bokstaven c i början.

Styra skolarbetet så man jobbar med olika kompisar.

Träna på att inte visa att jag tycker att det är roligt när någon gör galet.

Eleven: ta ansvar, fortsätta som det är nu.

Att sätta punkt. Leka med fler kompisar på helgerna. Säga stopp till kompisarna. Ta hjälp av vuxna. Fortsätt at tänka på att turas om att bestämma.

Skolan:

livskunskap. Elev: vara nöjd med sig själv, inte hävda sig.

Bli säker på enkel- och dubbelteckning.

Hjälpa eleven att leka med fler kompisar. Lyssna på eleven om hur det fungerar med kompisarna och meddela läraren när det behövs

Ge inte upp ”stora” uppgifter.

Eleven:

koncentrerad, våga säga ifrån, fortsätta på den inslagna vägen.

Skriva berättelser. arbeta två och två Säga vad jag tycker till

kompisarna. Inte gå med på saker jag inte vill. Vara med och

bestämma.

Ifrågasätt bara det som är möjligt att ändra på.