Vidare forskning och slutord

Under tiden vi har arbetat med detta examensarbete har olika funderingar och reflektioner uppkommit allt eftersom, både i litteraturgenomgången och i intervjuerna med pedagogerna. I den tidigare forskningen har det ofta förekommit att studierna om barns användande av populärkultur i förskola och i skolans tidigare år, har samband med barnens olika hemmiljöer.

Vi har valt att i vårt examensarbete, inte belysa barns olika förutsättningar på grund av olika klasstillhörighet. Men vi finner detta intressant, har barn olika förutsättningar att få använda sig av populärkultur i en lärandesituation beroende på vilken samhällsklass de tillhör i Sverige? Något som förvånade oss, var att i den utländska forskningen, nämnde pedagogerna ofta att barnen i och med populärkulturen började tala om sina hemförhållanden, vilket barnen inte tidigare hade gjort på förskolan. Här menar vi att det borde vara möjligt att forska i hur

utländska och svenska förskolor förhåller sig till varandra, i och med att låta barnen få tala om sina hemförhållanden. Det som har genomsyrat examensarbetet i högsta grad är genusperspektivet. Detta har varit återkommande både i litteraturen och i intervjuerna. Vi anser att populärkultur och genus definitivt hör samman, men det hade blivit övermäktigt att blanda in genusperspektivet i vår studie. Men vi ser gärna att någon tar sig an populärkulturen kontra genusperspektivet i vidare forskning.

Vi vill avsluta vårt examensarbete med några tänkvärda ord, som vi anser att alla som på något vis arbetar med barn, borde bära med sig i alla vardagliga situationer som kan uppstå.

Dessa situationer kan bestå av att barn till exempel vill använda sig av populärkulturen i ett lärandetillfälle eller att barnens intressen tas på allvar och att de får känna sig delaktiga i sin vardag. Elfstrand (2006) menar att barn är experter i sin egen värld och för att överbygga glappet mellan barn och vuxna kan vi se till det som binder oss samman, att vuxna har också varit barn och det utgör att barn och vuxna har gemensamma erfarenheter.

Referenser

Allard, B., & Sundblad, B. (2007). Birgitta Allard och Bo Sundblad. I B. Kullberg, Emergent literacy: Femton forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006 (ss. 39-45).

(Institutionen för pedagogik och didaktik nr 1). Göteborg: Göteborgs universitet.

Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vuxna: En studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers

förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling, Örebro Universitet, Pedagogiska institutionen

Barton, D. (1994). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Oxford:

Blackwell.

Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet: Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

Bruns, D. A., & Pierce, C D. (2007). Let´s read together: Tools for early literacy development for all young children. Young Exceptional Children, Vol. 10, (No. 2), 2-10.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Cunningham, A E., Zibulsky, J. & Callahan, M. D. (2009). Starting small: Building preschool teacher knowledge that supports early literacy development. Reading and Writing, Vol. 22, (No. 4), 487-510.

Dahlgren, G., & Olsson, L-E. (2007). Gösta Dahlgren och Lars-Erik Olsson (Leo). I B.

Kullberg, Emergent literacy: Femton forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006 (ss.

35-38). (Institutionen för pedagogik och didaktik nr 1). Göteborg: Göteborgs universitet.

Edfeldt, Å. (2007). Åke W. Edfeldt. I B. Kullberg, Emergent literacy: Femton forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006 (ss. 7-13). (Institutionen för pedagogik och didaktik nr 1). Göteborg: Göteborgs universitet.

Elvstrand, H. (2006). Barn är experter i sin egen värld: små barns inflytande - rätten att få göra sin röst hörd. Stockholm: Unga örnars riksförbund

Emilsson, A. (2003). Sätta barnet i centrum: En fråga om perspektiv. I E. Johansson & I Pramling Samuelsson (Red), Förskolan: Barns första skola (ss. 31-54). Lund:

Studentlitteratur.

Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Institutionen för Pedagogik.

Fast, C. (2008). Literacy: I familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Frykholm, C-U. (2007). Pedagogiska konsekvenser. I A. Ewald & B. Garme (Red), Att läsa och skriva: Forskning och beprövad erfarenhet (ss.101-120). Stockholm: Liber

Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv: Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, Årg 8, (Nr. 1-2), 42-57.

Josephson, O. (2006, 28 oktober). Ibland är engelskan ordfattigare än svenskan. Svenska Dagbladet. 2010-04-13 från www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_13951735.asp

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2.uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Liberg, C. (2008). Läs – och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. Uppsala: Uppsala universitet.

Lundberg, I. (2007). Ingvar Lundberg. I B. Kullberg, Emergent literacy: Femton forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006 (ss. 15-19). (Institutionen för pedagogik och didaktik nr 1). Göteborg: Göteborgs universitet.

Lärarens handbok. (2005). FN:s barnkonvention (5.uppl.). Stockholm: Lärarförbundet.

Marsh, J. (1999). Batman and Batwoman go to school: Popular culture in the literacy curriculum. International Journal of Early Years Education, Vol.7 (No. 2), 117-131.

Marsh, J. (2000). Teletubby tales: Popular culture in the early years language and literacy curriculum. Contemporary Issues in Early Childhood, Vol. 1, (No. 2), 119-133.

Marsh, J., & Thompson, P. (2001). Parental involvment in literacy development: Using media texts. Journal of Research in reading, Vol. 24, (No. 3), 266-278.

Nationalencyklopedin. Populärkultur. 2010-02-03 hämtat från http://www.ne.se/populärkultur Persson, M. (Red.). (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.

Pedagogisk Forskning i Sverige, Årg 8, (Nr. 1-2), 70-84.

Sheridan, S. (2007). Dimensions of pedagogical quality in preschool. International Journal of Early Years Education, Vol.15, (No 2), 197-217.

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:

Norstedts.

Strickland, D.S., & Shanahan, T. (2004). Laying the groundwork for literacy. Educational Leadership, Vol. 61, (No. 6), 74-77.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet.

Stockholm: Norstedts.

Söderbergh, R. (2007). Ragnhild Söderbergh. I B. Kullberg, Emergent Literacy: Femton forskares tankar om barns skriftspråkslärande 2006 (ss. 21-26). (Institutionen för pedagogik och didaktik nr 1). Göteborg: Göteborgs universitet.

Tafa, E. (2008). Kindergarten reading and writing curricula in the European union. Literacy, Vol. 42, (No. 3), 162-170.

Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vahlersvik, M. (2009). Var kommer barnen in? En studie om barns erfarande och gestaltande av inflytande i förskolan. Magisteruppsats. Göteborg, Göteborgs Universitet, Department of Education

Vasquez, V. (2003). What Pokémon Can Teach Us about Learning and Literacy. Language Arts, Vol. 81, (No.2), 118-125.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. 2010- 03- 04 från

www.vr.se/download/18.../forskningsetiska_principer_tf_2002.pdf

von Feilitzen, C. (2001). Medievåldets påverkan. Göteborg: Nordicom.

Willet, R. (2005). ´Baddies´ in the classroom: Media education and narrative writing.

Literacy, Vol. 39, (No. 3), 142-148.

Utbildningsdepartementet (2006). Lpfö 98. Läroplan för förskolan (Rev. uppl.). 2010-03-04 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067

Utbildningsdepartementet (2009). Förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan.

2010-03-07 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2263

Bilaga 1 – Intervjuguide till pedagogerna

• Vad har du för utbildning?

• Vilket år tog du examen?

• Vilken ålder är det på barnen som du arbetar med just nu?

• Har du uppmärksammat att barnen pratar om, eller leker lekar där till exempel Spiderman och Hello Kitty förekommer? På vilket sätt och hur då?

• Vad anser du om barnens användande av populärkultur i förskolan och i det här fallet syftar vi då på Spiderman och Hello Kitty? Hur kommer det sig? Vad grundar du det på?

• Tar ni tillvara på barnens intresse för Spiderman och Hello Kitty?

Hur då och på vilket sätt? Berätta hur ni gör vid ett sådant tillfälle?

• Har det hänt att ni har brutit någon gång när barnen har använt sig av Spiderman el Hello Kitty, i så fall hur kom det sig? I vilka lekar?

• Om barnen själva skulle vilja använda sig av Spiderman och Hello Kitty i en lärande situation, hur skulle du ställa dig till det? Kan du ge några exempel på lärande situationer där dessa figurer skulle kunna förekomma?

• Skulle Spiderman och Hello Kitty gå att använda sig av i till exempel läs – och skrivlärande på förskolan? I så fall på vilket sätt? Ge exempel.

• Om du tror att det går att använda sig av populärkultur i läs- och skrivlärande, från vilken ålder skulle man då kunna börja med det?

• Arbetar ni med någon form av läs- och skrivlärande på förskolan? På vilket sätt?

Bilaga 2 - Informationsbrev till pedagogerna

Xxxx den 4 mars 2010 Bästa förskolepedagog!

Vi läser nu sista terminen på lärarutbildningen till förskollärare vid Högskolan i Gävle. Vi undrar om du vill delta i denna studie som kommer att ligga till grund för vårt examensarbete?

Syftet med denna intervjustudie är att försöka få en förståelse angående pedagogers uppfattning om populärkulturens betydelse för läs- och skrivinlärning i förskolan. Med populärkultur i förskolan menar vi till exempel Spiderman och Hello Kitty.

Intervjuerna kommer att genomföras under v11 och beräknas ta ca 30 minuter. Vi tänker använda oss av ljudupptagning och endast vi kommer att lyssna på det inspelade materialet.

När examensarbetet är avslutat kommer ljudfilerna lämnas till Högskolan i Gävle för arkivering enligt arkiveringslagen (1990: 782, § 3 och § 10).

Resultatet av denna studie kommer att redovisas som ett examensarbete vid lärarutbildningen vid högskolan i Gävle, vilket även betyder att detta är en offentlig handling. Vi kommer därför att redovisa intervjusvaren anonymt så att de inte kan kopplas till dig personligen eller till din arbetsplats.

Vi skulle uppskatta din medverkan i denna intervjustudie och när examensarbetet är färdigställt skickar vi gärna ett exemplar till dig om du så önskar.

Önskar du ytterligare information eller har du frågor angående arbetet är du välkommen att kontakta oss.

Med vänliga hälsningar

Ann-Charlotte Lindgren Malin Fagerström

Tel: xxxxxxxxxx Tel: xxxxxxxxxx

E-post: xxxxxxxxxxxxxx E-post: xxxxxxxxxxxxxx

Handledare: Anneli Frelin

Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Högskolan i Gävle

Tel: xxxxxxxxxx

E-post: xxxxxxxxxxxxxx