Vidare forskning

Under studiens gång har vi diskuterat och intresserat oss för de social mediernas del i rapportering och hur de påverkar samhället. Vi är överens om att plattformen för sociala medier når ut till allmänheten mer än vad traditionella nyhetsmedier gör. Även om det tidigare skiljde sig mycket mellan de olika plattformarna så har nu gränserna mellan traditionella och sociala medier börjat suddas ut. Vidare forskning i hur stor skillnad det är mellan mediernas agenda på sociala medier och på de traditionella kanalerna hade varit intressant att ta del av. Nu när vi konstaterat att läsarna i stor utsträckning

påverkats av rapporteringen, och också skapar sin bild ut efter rapporteringen, så hade det varit intressant att se hur mycket de sociala medierna påverkar.

De flesta stora nyhetskanalerna nyttjar frekvent sociala medier och oftast blir de bästa nyheterna komprimerade och publicerade där. Vi ställer oss frågande till om plattformen sociala medier i samband med journalistiken resulterar i en större mängd

sensationsjournalistik och en större efterfrågan klick. Genom att jämnföra exempelvis de nyheter som publicerades i fulltext om Timell och de som bara publicerades med bild och bildtext på sociala medier kan man undersöka skillnaderna. När en nyhet

komprimeras och anpassas till sociala plattformar, har den då en tydligare framing och påverkas läsaren annorlunda? Kan skribenten använda sig av olika frames på sociala medier och skulle läsaren då få ett ännu starkare intryck?

Referenser

Araï, Dariush. (2001). Introduktion till kognitiv psykologi. Lund: Studentlitteratur.

Barak, Gregg. (1994). Media, Process, and the Social Construction of Crime: Studies in Newsmaking Criminology. New York / London: Garland Publishing inc.

Ekström, Mats & Nohrstedt, Sven Arne. (1996). Journalistikens etiska problem.

Stockholm: Rabén Prisma.

Elliot, Maria. (1997). Förtroendet för medier. Göteborg: IJM Göteborgs Universitet.

Fink, Aarlene. (2009). How to conduct surveys. A step-by-step guide. Los Angeles:

SAGE.

Galtung, Johan & Holmboe-Ruge, Mari. (1965). The structure of Foreign News.

Journal of Peace Research, 2. Los Angeles: SAGE.

Ghersetti, Marina. (2012). Journalistikens nyhetsvärdering. I Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.). Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.

Jämställdhetsmyndigheten. (2019). Mäns våld mot kvinnor. 21 november.

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/sexuella-trakasserier/metoo (Hämtad 2019-11-14).

Laurell, Agnes. (2018). SVT Nyheters ansvariga utgivare Charlotta Friborg: ”Bra att saken prövas”. SVT, 1 november. https://www.svt.se/kultur/medier/ansvarige-utgivare-charlotta-friborg-om-martin-timell-bra-att-saken-provas (Hämtad 2019-12-09).

Lecheler, Sophie & De Vreese, Claes H. (2019). News framing effects. New York:

Routledge.

Lindgaard, Gitte. (2006). Attention web designers: You have 50 milliseconds to make a good first impression. Ottawa: Taylor & Francis Group.

Michu, Patrik & Oxblod, Aino. (2017). TV4-cheferna vägrade byta ut Martin Timell.

Expressen, 27 oktober. https://www.expressen.se/noje/tv4-cheferna-vagrade-byta-ut-martin-timell/ (Hämtad 2019-11-14).

Olsson, Henny & Sörensen, Stefan. (2007). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

Pressens Opinionsnämnd (u.å). Etiska regler för press, radio och TV.

https://po.se/pressetik/ (Hämtad 2019-11-14).

Pressens Opinionsnämnd (2018). Expressen klandras: Pekade ut Martin Timell som skyldig. 25 juni. https://po.se/fallningar/expressen-klandras-pekade-ut-martin-timell-som-skyldig/ (Hämtad 2019-11-14).

Roos, Malin. (2017) Martin Timell bryter tystnaden – och erkänner. Expressen, 20 oktober. https://www.expressen.se/noje/martin-timell-bryter-tystnaden-och-erkanner-/

(Hämtad 2019-11-14).

Roos, Malin. (2017). Martin Timell polisanmäld för våldtäkt. Expressen, 30 oktober.

https://www.expressen.se/noje/martin-timell-polisanmald-for-valdtakt/ (Hämtad 2019-11-14).

Rosenqvist, Anna & Ekecrantz Stefan. (2019). Det kritiska tänkandets didaktik.

Stockholm: Liber.

Sigvardsson, Ola. (2017). Förtroendet för pressetiken skadat av namnpubliceringar.

Dagens Nyheter, 14 december. https://www.dn.se/debatt/fortroendet-for-pressetiken-skadat-av-namnpubliceringar/ (Hämtad 2019-11-14).

Smith, Elliot R & Mackie, Diane M. 2007, Social psychology, New York: Psychology Press.

Strömbäck, Jesper. (2001). Gäster hos verkligheten - en studie av journalistik, demokrati och politisk misstro, verklighet och makt. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.

Strömbäck, Jesper. (2014). Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk kommunikation. Lund: Studentlitteratur.

Strömbäck, Jesper & Karlsson, Mikael. (2017). Misstron mot medier. Stockholm: IM Stockholm.

TT. (2018). Bakgrund: Ett år med metoo. Svenska dagbladet, 12 oktober.

https://www.svd.se/bakgrund-ett-ar-med-metoo (Hämtad 2020-01-15)

Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela. (2014). Massmedier - Nya villkor för press, radio och tv i det digitala medielandskapet. Stockholm: Ekerlinds Förlag.

Weibull, Lennart, Wadbring, Ingela & Ohlsson, Jonas. (2018). Det svenska medielandskapet - Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens.

Stockholm: Liber.

Bilaga 1 - Missivbrev

Hej! Jag och en studiekamrat undersöker vad allmänhet har för uppfattning om de svenska mediernas rapportering av #metoo. Vi har skapat en enkät som ni gärna får svara på.

Syftet med enkäten är att samla in data till vårt examensarbete. Det tar bara tre minuter och deltagandet är anonymt.

Tack på förhand!

Bilaga 2 - Enkät

En forskningsenkät om den svenska journalistikens rapportering under #metoo.

Enkäten är anonym och inga svar kan härledas till särskilda personer.

Fråga 1. Kön?

Man / Kvinna / Icke binär

Fråga 2. Hur gammal är du?

Under 20 / 20-40 / 40-60 / 60 +

Fråga 3. Hur stort förtroende har du generellt för den svenska journalistiken?

Inget förtroende --1-- --2-- --3-- --4-- --5-- Stort förtroende

Fråga 4. Hur mycket tog du del av mediernas rapportering om anklagelserna under #metoo?

Inte alls --1-- --2-- --3-- --4-- --5-- Väldigt mycket

Fråga 5. Hur uppfattade du den svenska journalistikens rapportering om #metoo?

Väldigt dåligt --1-- --2-- --3-- --4-- --5-- Mycket bra

Fråga 6. Vad tyckte du om namnpubliceringen av brottsmisstänkta gärningspersoner under #metoo?

Bra Dåligt Beror på

Utveckla ditt svar

Fråga 7. Hur påverkade den svenska journalistiken din bild av programledaren Martin Timell?

Väldigt lite --1-- --2-- --3-- --4-- --5-- Väldigt mycket Utveckla ditt svar

Fråga 8. Martin Timell friades i domstol i juni 2018. Hur påverkade det bilden du har av honom idag?

Väldigt lite --1-- --2-- --3-- --4-- --5-- Väldigt mycket Utveckla ditt svar

Fråga 9. Har ditt förtroende för den svenska journalistiken påverkats av rapportering om #metoo?

Väldigt lite --1-- --2-- --3-- --4-- --5-- Väldigt mycket Utveckla ditt svar