6 Slutsats och diskussion
6.1 Vidare forskning
Som tidigare nämnt är forskning inom bildjournalistik relativt outforskat och det finns mycket att forska vidare kring. Vad som skulle kunna utveckla just vår studie är
exempelvis att titta på fler morgon- och kvällstidningar för att få ett mer rättvist resultat. Då resultatet av vår studie både tyder på likheter och skillnader i tidningarnas
rapportering vore det även intressant att ta det vidare genom att exempelvis jämföra andra länders morgon- och kvällstidningars rapportering inom krisjournalistik. Flera terrorattacker har inträffat under 2010-talet runt om i världen, inte minst i Europa. Därför skulle det vara intressant att jämföra exempelvis två norska tidningar om
attentatet på Utöya 2011 eller två franska tidningar efter lastbilsattacken i Nice 2016 för att se om de har eventuella likheter och skillnader och sedan jämföra dessa med
Sveriges rapportering.
Ett annat förslag till fortsatt forskning är att göra kvalitativa enkätundersökningar med tidningarnas läsare för att undersöka hur de uppfattar tidningars bildjournalistik. Tycker läsarna att bilderna är viktiga? bör bilderna erbjuda känslor? Reflekterar man över vem som ges auktoritet? Att forska om vad läsarna vill läsa i tidningar tror vi kan hjälpa med kunskap om ämnet bildjournalistik.
Samtidigt som det är intressant att forska om hur publiken uppfattar tidningarnas bilder är det intressant att undersöka hur bildsättningen går till på en redaktion vid
krisjournalistik. Studien skulle kunna genomföras i form av kvalitativa intervjuer med nyhetschefen på olika tidningar och jämföra i fall det finns likheter eller skillnader i tankesättet mellan morgon- och kvällspress . Vi anser att studien bäst skulle tillämpas via en D-uppsats nivå.
Referenser
Allern, Sigurd (2012). Journalistiken och kommersialiseringen. I Lars Nords och Jesper Strömbäcks: Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Andersson Odén, Tomas, Ghersetti, Marina & Wallin, Ulf (2005). Tsunamins
genomslag: en studie av svenska mediers bevakning. Stockholm:
Krisberedskapsmyndigheten
Becker, Karin (1992). Photojournalism and the Tabloid Press. I Peter Dahlgren och Colin Sparks: Journalism and popular culture. London: Sage.
Brune, Ylva (2004). Nyheter från gränsen: tre studier i journalistik om "invandrare",
flyktingar och rasistiskt våld. Diss. Göteborg : Univ., 2004
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Carlsson, Anders & Koppfeldt, Thomas (2008). Visuell retorik: bilden i reklam, nyheter
och livsstilsmedia. 1. uppl. Malmö: Liber.
Cottle, Simon (2006). Mediatized conflict [Elektronisk resurs] developments in media
and conflict studies. Maidenhead, Berkshire, England: Open University Press.
Cottle, Simon (2009). Global crisis reporting: journalism in the global age. Maidenhead, England: Open University Press.
Eliasson, Annika (2018). Kvantitativ metod från början. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur.
Ekström, Mats & Johansson, Bengt (red.) (2019). Metoder i medie- och
kommunikationsvetenskap. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Catharina, Baaz, Maria & Thörn, Håkan (1999). Globaliseringens kulturer:
den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället. Nora: Nya
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012). Möten med bilder: analys och tolkning
av visuella uttryck. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Fahmy, Shahira (2010). Contrasting visual frames of our times: A framing analysis of
English- and Arabic-language press coverage of war and terrorism. The International
Communication Gazette. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1748048510380801
(Hämtad 2019.11.14).
Ghersetti, Marina (2012). Journalistikens nyhetsvärdering. I Lars Nords och Jesper Strömbäcks: Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, Hasse, Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z. (2006). Seendets språk:
exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund:
Studentlitteratur
Karlberg, Maria & Mral, Brigitte (1998). Heder och påverkan: att analysera modern
retorik. Stockholm: Natur och kultur.
Lidskog, Rolf, Nohrstedt, Stig Arne & Warg, Lars-Erik (red.) (2000). Risker,
kommunikation och medier: en forskarantologi. Lund: Studentlitteratur.
Loomba, Ania (2006). Kolonialism/Postkolonialism: en introduktion till ett
forskningsfält. Stockholm: Tankekraft.
Miller, Erin (2018). Global Terrorism in 2017 - background report. University of Maryland.
https://www.start.umd.edu/pubs/START_GTD_Overview2017_July2018.pdf (Hämtad 2019.11.15)
Mral, Brigitte & Olinder, Henrik (2011). Bildens retorik: i journalistiken. Stockholm: Norstedt.
Nationalencyklopedin, (u.å). Terrorism.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/terrorism (Hämtad 2019.11.13)
Nilsson, Maria (2019). An Ethics of (not) Showing: Citizen Witnessing, Journalism and
Visualizations of a Terror Attack. Routledge Taylor och Francis Group.
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/17512786.2019.1623708?needAccess=tr ue (Hämtad 2019.11.14.)
Nilsson, Maria (2015): Bildjournalistikens innehåll. I Jesper Strömbäck och Michael Karlssons: Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur.
Nord Lars, Färm Karl-Arvid och Jendel Lena (2018). Fyra terrordåd, fyra mediebilder -
En studie av svenska mediers bevakning av attackerna i Paris och Köpenhamn 2015 samt i Stockholm 2017. DEMICOM Mittuniversitetet.
https://rib.msb.se/Filer/pdf/28519.pdf (Hämtad 2019.11.14).
Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2005). Hot på agendan [Elektronisk resurs] : en
analys av nyhetsförmedlning om risker och kriser. Stockholm:
Krisberedskapsmyndigheten
Nordström, Gert Z. (1986). Påverkan genom bilder: en studie av olika bildtypers
påverkningseffekter. Stockholm: Styr. för psykologiskt försvar.
Regeringen (2015.08.25). Förebygga, förhindra och försvåra – den svenska strategin
mot terrorism.
https://www.regeringen.se/4a4d2a/contentassets/d4fdc4bc1c314fdfb9aa6c7a3da9bc93/1 41514600webb.pdf. (Hämtad 2019.11.14)
Said, Edward W. (2016). Orientalism. Nyutg. Stockholm: Ordfront.
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.) (1994). Kvalitativ metod och
Stockholms Tingsrätt dom 2018-06-07 i målnummer B 4708-17.
Strömbäck, Jesper (2019): Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I
Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red.) Handbok i journalistikforskning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Säkerhetspolisen. Bedömning av terrorhotet mot Sverige 2019. Säkerhetspolisen.
https://www.sakerhetspolisen.se/download/18.6af3d1c916687131f1fba2/155322369880 7/NCT-Helarsbedomning-2019.pdf (Hämtad 2019.11.13)
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad 2019.12.03)
Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2014). Massmedier: nya villkor för press, radio
och tv i det digitala medielandskapet. 11., helt omarb. uppl. Stockholm: Ekerlid.
Wærn, Yvonne, Pettersson, Rune & Svensson, Gary (2004). Bild och föreställning: om
visuell retorik. Lund: Studentlitteratur
Zelizer, Barbie (2011). Photography, journalism and trauma. I Zelizer, Barbie och Allan, Stuart: Journalism After September 11. [Elektronisk resurs] 2nd ed. Hoboken: Taylor & Francis.