9. Slutsats och vidare forskning
9.2 Vidare forskning
Något som jag uppmärksammade i resultatet var att lärarna hade svårt att definiera vad en särskilt begåvad elev är. Begreppet var svårtolkat och det kan lätt bli att lärare får olika syn på vad en särskilt begåvad elev är. Om det fanns kriterier för vad en särskilt begåvad elev är skulle det eventuellt bli lättare att definiera begreppet. Om det går att definiera begreppet kan det bli enklare att undervisa och att planera undervisningen för lärarna. Det vore därför relevant att undersöka detta begrepp.
27 En aspekt som också hade varit väldigt intressant att undersöka är elevernas egen syn på sitt lärande. Att intervjua elever och få deras syn utan påverkan av en lärare tror jag skulle kunna utveckla lärarnas tänkande kring särskilt begåvade elever. Särskilt begåvade elever kan ha en annan syn på sitt lärande än vad som framkommer av exempelvis lärarnas resultat.
28
Referenslista
Chinnis, K. L. (2016). The underperformance of gifted elementary school students. East Eisenhower Parkway: ProQuest LLC.
Tillgänglig på internet:
https://search-proquest-com.www.bibproxy.du.se/docview/1794167030?pq-origsite=summon (Hämtad: 2020-11-26 13:58).
Daugherty, M.J. (2010). Supporting the Needs of Gifted Students: The Perspectives, Perceptions, and Experiences of General Education Teachers. Walden University.
Tillgänglig på internet:
https://search-proquest-com.www.bibproxy.du.se/docview/725755842?pq-origsite=summon (Hämtad: 2020-11-26 14:02).
Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet I kvalitativa studier. I:
Fejes, A. & Thornberg, R. (Red). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Franska, L. R. Walker, C. L. Shore, B. M. (2011). Do Gifted Students Really Prefer to Work Alone? Social Science Premium Collection.
Tillgänglig på internet:
https://search-proquest-com.www.bibproxy.du.se/docview/879425659/fulltextPDF/79F2A9BF624B483BPQ/1?
accountid=10404 (Hämtad2020-11-20 10:11).
Fridolin, G. (2018). Se de särbegåvade eleverna. Dagens samhälle.
Tillgänglig på internet: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/se-de-sarbegavade-eleverna-23544 (Hämtad 2020-12-06 13:58).
Johnsen, S, Fearon-Drake, D & Wisley, L. (2020). A Formative Evaluation of Differentiation Practices in Elementary Cluster Classrooms. Roeper Review.
Tillgänglig på internet:
https://www-tandfonline-com.www.bibproxy.du.se/doi/pdf/10.1080/02783193.2020.1765921?needAccess=true (Hämtad 2020-12-13 11:31).
Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I: Dimenäs, J. (Red). Lära till lärare- vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber.
Larsen, A-K. (2018). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups utbildning.
Liljedahl, M. (2015). Särskilt begåvade elever- Ämnesdidaktik i svenska. Stockholm:
Skolverket.
Mattsson, L & Pettersson, E. (2015). Särskilt begåvade elever- att uppmärksamma begåvade elever. Stockholm: Skolverket.
Neihart, M. (2007). The Socioaffective Impact of Acceleration and Ability Grouping:
Recommendations for Best Practice. Singapore: National Institute of education Tillgänglig på internet:
https://search-proquest-com.www.bibproxy.du.se/docview/212104316/fulltextPDF/3CC8898AF1F242B7PQ/1?
accountid=10404 (Hämtad: 2020-12-12 16:36).
29 Persson, R. S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den
svenska skolan. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation Tillgänglig på internet:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:800406/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2020-11-11 13:46).
Rayneri, L. J., Gerber, B. L., & Wiley, L. P. (2006). The relationship between classroom environment and the learning style preferences of gifted middle school students and the impact on levels of performance. The Gifted Child Quarterly, volym 50. Tillgänglig på internet:
https://search-proquest-com.www.bibproxy.du.se/docview/212096495/fulltext/7F77DE871A2C4C0APQ/1?acc ountid=10404 (Hämtad: 2020-11-19 13:52).
Skolverket. (2015). Om lärande i undervisningen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Stockholm: Skolverket.
SFS 2018:749. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Siegle, D. (2013). The underachieving gifted child: Recognizing, understanding, &
reversing underachievement. Waco, TX: Prufrock Press Inc.
Siffrén-Wiklund, M. (2020). Den särskilt begåvade eleven i skolan. Behov av stöd och differentierade arbetssätt. Vasa: Åbo Akademi.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Elever med särskild begåvning och NPF.
Tillgänglig på internet: https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/sarskild-begavning/ (Hämtad: 2021-02-23 17:35).
Stålnacke, J. (2015). Särskilt begåvade elever, särskilt begåvade barn i skolan.
Stockholm: Skolverket.
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I: Fejes, A. & Thornberg, R. (Red). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I: Lundgren P, L. Säljö, R och Liberg, C. (2014). Lärande, skola, bildning- grundbok för lärare. Stockholm:
Natur & Kultur.
Säljö, R. (2015). Lärande- en introduktion till lärande och metaforer. Malmö: Gleerups utbildning.
Tholander, M & Cekaite, A. (2019). Konversationsanalys. I: Fejes, A & Thornberg, R.
(red) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
VanTassel-Baska, J & Stambaugh, T. (2010). Challenges and Possibilities for Serving Gifted Learners in the Regular Classroom.
30 Tillgänglig på internet:
https://www-tandfonline-com.www.bibproxy.du.se/doi/pdf/10.1207/s15430421tip4403_5?needAccess=true (Hämtad: 2020-12-11 12:35).
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskåpsrådet.
31
Bilagor Bilaga (1)
Litteratursökning, Tabell 2
Databas Avgränsningar Sökord Antal träffar
ERIC Ebsco Peer-review talent*, children*, swedish*
1 1 0 0
ERIC Ebsco Peer-review "special talent"
children*
2 2 0 0
ERIC Ebsco Peer-review Includ* "practicaly gifted" student*
ERIC Ebsco Peer-review teacher* talent student*
32
Bilaga (2)
Informationsbrev
Examensarbete
En undersökning av att undervisa särskilt begåvade elever.
Examensarbetet har sin grund i att jag har uppmärksammat att det ibland kan var svårt att utmana särskilt begåvade elever i undervisningen. Skolan ska vara en plats för alla och jag vill då undersöka hur lärare anpassar sin undervisning för särskilt begåvade elever.
Undersökningen kommer ske genom intervjuer och jag frågar dig för att du har en viss erfarenhet av att undervisa särskilt begåvade elever. Du tillfrågas härmed om du vill delta i undersökningen.
Undersökningens innehåll och syfte
Syftet med undersökning är att få reda på hur lärare motiverar och undervisar särskilt begåvade elever i svenskämnet. Varför ämnet är intressant är för att fokus ofta hamnar på de elever som har det svårt i skolan. De elever som är särskilt begåvade utmanas ibland inte på det sättet som de borde för att nå så bra kunskapsinlärning som möjligt.
Det är sex personer som kommer ingå i undersökningen som kommer ske genom intervjuer. Intervjun kommer ta ca 20–40 min och mötet kan antingen ske på skolan eller digitalt. Resultatet av undersökningen kommer sedan att bli publicerad så att allmänheten kan läsa det på Diva-portalen.
Materialet kommer samlas in genom inspelning om du godkänner det annars kommer anteckningar att föras. Ingen annan kommer komma åt den information eller data som kommer till följd av intervjun. Datan kommer under undersökningens gång att lagras på så sätt att det kommer vara lösenord på datorn. Materialet kommer att raderas när undersökningen är klar. En avidentifiering kommer ske i arbetet och du kommer då få ett fiktivt namn. Ett samtyckesformulär undertecknas och scannas till mig om intervjun sker genom zoom annars undertecknas den på plats när intervjun sker.
Följande innehåll är formulerat av Högskolan Dalarna vad gäller dataskydd. Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet.
Som deltagare i undersökningen har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud.
Avslutande information
Jag ser framemot att få träffa dig och ta del av din kunskap och erfarenhet. Vid frågor är du alltid välkommen att kontakt någon av oss.
33
Student Handledare
Namn: Linn Eriksson Namn: Linnéa Bäckström
Tel: 072-388 11 93 Tel: 023–778659
Mail: h17lieri@du.se Mail: liba@du.se
______________________ ________________________
Linn Eriksson Linnéa Bäckström
34
Bilaga (3)
Samtyckesformulär
Samtycke till att delta i studien
Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.
☐ Jag samtycker till att:
- delta i studien om hur lärare arbetar för att motivera särskilt begåvade elever.
- att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs av studiepersonens information
- följande personuppgifter samlas in: Namn, Skola eller kommun.
- personuppgifter kommer att användas till att identifiera vems material som är insamlat men avidentifiering kommer ske i själva arbetet.
- de insamlade uppgifterna kommer att bevaras tills att uppsatsen är godkänd
Plats och Datum Underskrift
Ansvarig för studien
Ort och datum: ____________________________________________________
Namnteckning: ____________________________________________________
35
Bilaga (4)
Intervjuguide
Punkter som är bra att ta upp med respondenten innan frågorna.
• Är det okej att spela in?
• Du får avbryta intervjun när du vill.
• Du kommer vara avidentifierad i rapporten.
1. Vad är din erfarenhet av särskilt begåvade elever?
2. Hur upplever du att de är att undervisa särskilt begåvade elever? Framför allt i svenskämnet
3. Vad har varit svårast när det kommer till svenskundervisning av särskilt begåvade elever?
4. Vilka faktorer gör att särskilt begåvade elever utvecklar sitt lärande i svenska?
5. Hur motiverar du särskilt begåvade elever på bästa sätt?
6. Har det varit någon skillnad mellan ämnen, exempelvis matematik och svenska när det kommer till undervisning särskilt begåvade elever?
7. Är tid något som saknats i planering av undervisning för särskilt begåvade elever och i undervisning av särskilt begåvade elever? På vilket sätt?
8. Finns det fler faktorer som påverkat din undervisning av elever som är särskilt begåvade, förutom exempelvis tid?
9. Hur upplever du att särskilt begåvade elever förhåller sig till sina klasskamrater och klassrumsmiljön?
10. Påverkar klassrumsmiljön särskilt begåvade elevers kunskapsinlärning?
11. Har det varit svårare att undervisa särskilt begåvade elever i en specifik årskurs?
12. Vad anser du om acceleration?
13. Är acceleration något du har använt dig av i undervisningen?