Vidare forskning

Det föreliggande arbetet kan bidra med en ny ingång där den kan användas som pilotstudie i andra större undersökningar. Undersökningen kan i framtiden också få en kvantitativ inriktning för att eventuellt kartlägga utbredningen av muntligt berättande i olika kontexter. Med det sagt går det att undersöka i vilken utsträckning det muntliga berättandet används. Med denna typ av kvantitativ forskning genomförs en mer omfattande undersökning som kan generera en högre generaliserbarhet. Ett tredje alternativ till hur vår uppsats kan bidra till framtida forskning är att

47

andra kan närma sig mer specifika kontexter inom yrkeskategorierna samt följa upp de effekterna som berättandet får för åhörarna inom olika verksamheter.

48

Och så levde de lyckliga i alla sina dagar…

”Om en person du talar med inte lyssnar, var tålmodig.

Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.”

-Winnie the pooh

49

Referenslista

Adelmann, K. (2009). Konsten att lyssna: Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning. Lund:

studentlitteratur AB.

Andersson, M. (2014). Berättandets möjligheter [Elektronisk resurs]: multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Diss. Luleå: Luleå tekniska univ. 2014. Luleå.

Bamkin, M., Goulding, A. & Maynard, S. 2013, "The Children Sat and Listened: Storytelling on Children's Mobile Libraries", New Review of Children's Literature and Librarianship, vol. 19, no. 1, ss.

47-78

Barajas Eriksson, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm:

Natur & Kultur.

Bengtsson, J (red.) (2005). Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. 2., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur

Bengtsson, J & Berndtsson, I. C. (2015). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Bjurwill, C. (1995). Fenomenologi. Lund: Studentlitteratur

Brown Van, T & Friday, M. (2011). The storytelling club: bringing literacy to life. English 4-11, (42), ss. 3-8

Collins, R. & Cooper, P. J. (1997). The power of story: Teaching through storytelling. Needham Heights, MA: Allyn & Bacon

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.

Dougherty, M. (2012). Once upon a teacher: A phenomenological investigation of teachers who begin to use storytelling in their classrooms (Faculty of the graduate school of the university of Maryland, College Park in partial fulfilment of the requirements for the degree of Doctor of Philosophy).

Fast, C (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Stockholm: Elanders Gotab.

50

Fast, C. (2001). Berätta!: Inspiration och teknik. Stockholm: Natur & Kultur.

Gill, R. (2011). Corporate Storytelling as an Effective Internal Public Relations Strategy. International Business and Management Vol. 3, No. 1, ss. 17-25.

Hedemark, Å. (2017). Telling Tales: An Observational Study of Storytelling for Children in Swedish Public Libraries. New Review of Children's Literature and Librarianship, vol. 23, no. 2, ss. 106-125.

Henricsson, O & Claesson, S. (2016). Teachers´ experiences of telling stories in primary and lower secondary Swedish classrooms. (Rapport 2016:39) Vasa: Pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi.

Henricsson, O & Lundgren, M. (2016). Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum. Lund:

Studentlitteratur AB.

Houston, C. (2016). Storytime for learning, Knowledge Quest, vol. 44, no. 3, s. 6.

Husserl, E. (2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. Stockholm: Thales Klein, M. (2016). Storytelling in Interpretation: More Than Entertainment, National Association for Interpretation, vol. 27, Issue 6, ss23-25. 3p.

Kuyvenhoven, J. (2005). In the Presence of Each Other: A Pedagogy of Storytelling. (Faculty of the graduate studies Educational studies of the university of British Columbia, A thesis submitted in partial

fulfilment of the requirements for the

degree of Doctor of Philosophy).

Leijonhufvud, S. (2008): Fenomenologi- avtryck i tre musikpedagogiska avhandlingar. Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019.

Stockholm: Skolverket.

Lindstedt, I. (2017). Forskningens hantverk. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur

MacDonald, M.R., Whitman, J.M. & Whitman, N.F. (2014). Storytelling your way into the common core and beyond: but storytelling is more than just an instructional tool supporting the CCSS. It´s really the oldest tool in the teaching toolkit. An integral part of the human experience is using stories to make sense of our world. Knowledge Quest, vol. 42, no. 3, s. 78.

Mardell, B. (2013). Boston Listens: Vivian Paley's Storytelling/Story Acting in an Urban School District.

New England Reading Association Journal, vol. 49, no. 1, s. 58.

51

Martalock, P L. (2016). Young Children Positioned as Storytellers in the Classroom: An examination of teacher-child interactions and the storytelling event. Doctoral Dissertations. 780.

McLellan, H. (2006). Corporate storytelling perspectives. The Journal for Quality and Participation, vol. 29, Iss. 1.

Nilsson, I. (2001). Krakel Spektakel, hör hur det låter!: studier i Lennart Hellsings språkvärld. Diss.

Lund: Univ., 2001. Lund

Rule, L. (2010). Digital storytelling: Never has storytelling been so easy or so powerful, Knowledge Quest, vol. 38, no. 4, s. 56.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet.

Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Van Manen, M. (1990): Researching lived experience. Human science for an action sensitive pedagogy.

London, Ontario: The Althouse Press.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm:

Vetenskapsrådet tillgänglig på internet.

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Zipes, J. (1995). Creative storytelling: Building community, changing lives. New York: Routledge 267, pp. The Journal of Educational Thought (rev. December 1996). Vol. 30, No. 3

Webbkällor

Alberta education. (u.å.). What is literacy?. https://education.alberta.ca/literacy-and-numeracy/literacy/everyone/what-is-literacy/ [2019-12-21]

Berättarnätet Kronoberg. (u.å.). Berättande och skolans läroplan.

http://www.sagobygden.se/pedagogisk-verksamhet/berattande-och-skolans-laroplan [2019-12-11]

Berättarnätet Kronoberg. (u.å.). Om oss. http://www.sagobygden.se/om-oss [2019-12-11]

Egidius, H. (2020). Livsvärld, Psykologilexikon.

https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=livsv%C3%A4rld [2020-05-22]

Gustavsson, P. (2011). Muntligt berättande. http://www.sagobygden.se/muntligt-berattande-0 [2019-12-17]

52

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Svenska akademin (2009). Bok, SO. https://svenska.se/tre/?sok=bok&pz=1 [2020-05-15].

Wikipedia. (Senast uppdaterad 2019-09-22). Interactive storytelling.

https://en.wikipedia.org/wiki/Interactive_storytelling [2019-12-21].

53

Bilaga

Informationsbrev och förfrågan om medverkan i en intervjustudie, med titeln: Det var en gång… Lärares, bibliotekariers och professionella berättares uppfattningar om och erfarenheter av muntligt berättande som fenomen.

Hejsan, vi är två lärarstudenter som heter Elin Lundberg och Hanna Jiewertz från högskolan Kristianstad som läser grundlärarprogrammet med inriktning f-3 och gör vår sista termin på högskolan. I utbildningen ingår att genomföra en studie som kommer att publiceras i en skriftlig rapport vid högskolan Kristianstad. Vi letar därför efter lärare, bibliotekarier och professionella berättare som vill bidra till innehållet i vårt examensarbete i april 2020. Studiens syfte är att belysa lärares, bibliotekariers och professionella berättares uppfattningar om och erfarenheter av muntligt berättande som fenomen. Vår definition av muntligt berättande presenteras nedan och de kandidater som vi söker till intervjuerna bör ha arbetat och ha liknande syn på muntligt berättande som vi redovisar för här nedan.

För oss är muntligt berättande en aktivitet som sker utan textstöd likt berättartraditionen som har fört historier vidare mellan generationer. Att berätta utan textstöd görs till skillnad från högläsning från minnet. Med vår definition menar vi också att aktiviteten ska vara planerad och därför vara en avsiktlig aktivitet och inte enbart genomföras för att underhålla. Vi anser också att det traditionella berättandet måste ha en publik, frambringa en gemenskap samt vara inspirerande och intresseväckande. Det traditionella muntliga berättandet som vi fokuserar på att definiera, skapar en närvaro i rummet mellan berättaren och åhörarna genom att det sker på fri hand, alltså utan text som stöd Berättandets innehåll är enligt oss inte något som nödvändigtvis behöver vara fiktivt utan kan också vara realistiskt även om vår skönlitterära text i inledningen bara fokuserar på den fiktiva delen. Aktiviteten kan användas i olika syften och detta resulterar i att berättelsernas innehåll kan variera. Därför anser vi att en kombination av fakta och fiktion erbjuds genom fenomenet muntligt berättande och att användandet av fakta i didaktiskt syfte inte behöver utesluta att berättandet innehåller fiktion. Beroende på berättarens syfte och dess mottagare kan berättelser ha ett varierande innehåll och vara till exempel vetenskapligt, historiskt, erfarenhetsbaserat, påhittat eller poetiskt.

Deltagandet i studien innebär att en intervju kommer att genomföras genom ett personligt möte eller digitalt på grund av rådande omständigheter med Covid-19, tillsammans med oss båda.

För att genomföra intervjun bör den intervjuade kunna avvara cirka en timmes tid för vårt förfogande då vi vill ha gott om tid till att ställa frågor och få reflektioner och diskussioner från den intervjuade. Den intervjun som kommer att genomföras är semistrukturerad och lämnar gott om utrymme för den intervjuade att utveckla sina svar och bidra med erfarenheter och intressant information kring muntligt berättande på ett djupare plan. Därför är det också viktigt att den intervjuade själv känner igen sig i metoden och inte är en sekundär källa. Hela intervjun kommer att spela in på band för att efteråt transkriberas. Intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt vilket betyder att du som intervjudeltagare kommer att avidentifieras och behandlas i enlighet med bestämmelser i sekretesslagen. Din medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas men ett icke-deltagande ska kommuniceras med oss studenter. Ditt fortsatta ledaruppdrag kommer inte påverkas av om du medverkar i studien eller inte.

Om du har ett intresse och accepterar att medverka i studien skickar du en intresseanmälan via mejl till en av studenterna nedan där det i mejlet tydligt framgår vilken yrkeskategori av lärare, bibliotekarier eller professionella berättare du tillhör. Därefter kommer vi att ta kontakt med de

54

som visat intresse för att påbörja urvalsprocessen där vi slutligen kommer att välja ut två personer inom varje yrkeskategori som kommer att delta i vår studie.

Hälsningar

Elin Lundberg & Hanna Jiewertz

Skriftligt, informerat samtycke till medverkan i intervjustudien med titeln: Det var en gång… Lärares, bibliotekariers och professionella berättares uppfattningar om och erfarenheter av muntligt berättande som fenomen.

Jag har informerats om studiens syfte, om hur informationen samlas in, bearbetas och handhas.

Jag har även informerats om att mitt deltagande är frivilligt och att jag, när jag vill, kan avbryta min medverkan i studien utan att ange orsak. Jag samtycker härmed till att medverka i denna intervjustudie som handlar om lärares, bibliotekariers och professionella berättares uppfattningar om och erfarenheter av muntligt berättande.

Ort/Datum/År

Namnunderskrift

Namnförtydligande

Studenternas underskrift:

Namnförtydligande: