Vidare forskning

Studien har visat att tidigare forskning stämmer väl överens med hur verkligheten ser ut. Emellertid behövs det alltid mer forskning på området för att verkligen få reda på hur lärarna konkret arbetar didaktisk med innehåll med mera. Detta är många forskare dock väl medvetna om 115. Detta arbetets intervjuundersökning med gymnasielärare bidrar endast till att bekräfta redan konstaterad forskning.

114

Utbildningsdepartementet, 2006 115

För att få ett mer användbart material till att generalisera hur de flesta idrottslärare i Sverige arbetar krävs en mycket större mängd empiri. Detta är något att bygga vidare på. Det vore också intressant att utveckla arbete med att observera om idrottslärarna rent praktiskt arbetar så som de säger att de gör. Detta skulle kunna filmas under en lektion i veckan under ett helt läsår för att verkligen påvisa hur lärarna arbetar rent didaktiskt. Även elevernas syn på området kring lärandet vore intressant att få en inblick i. Detta är något för framtida forskning att fundera vidare på.

Referenser

Andersson, J. (1999). Förändringar i gymnasieelevers fysiska status (Idrottspedagogiska rapporter 57). Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborg.

Annerstedt, C., Dieserud, E. & Elvestad, J. (2002). Idrott Hälsa Livsstil. Göteborg: Multicare förlag AB.

Annerstedt, C. Peitersen, B. & Rönholt, H. (2001). Idrottsundervisning. Ämnet idrott och hälsas

didaktik. Göteborg: Multicare förlag AB.

Berggren, C. (1998). Gymnasieelevers hälsovanor (Idrottspedagogiska rapporter 53). Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, Göteborg.

Ekberg, J-E. & Erbeth, B. (2000). Fysisk bildning – om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Ekblom, B. (2002). Droppar som urholka stenen. Svensk Idrottsforskning 11(3), 42-43. Ekblom, Ö., Oddsson, K. & Ekblom, B. (2002). Barns fysiska prestationsförmåga. Svensk

Idrottsforskning, 11(3), 27-32.

Engström, L-M. Idrott och rörelse i skolan – avgörande för barns hälsa och utveckling. Uppladdad 2006-11-18.

URL www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=88479

Engström, L-M. (2002a). En kortfattad beskrivning av bakgrund, syfte och uppläggning. Svensk

Idrottsforskning, 11(3), 4-6.

Engström, L-M. (2002b). Hur fysiskt aktiva är barn och ungdomar? Svensk Idrottsforskning, 11(3), 7-11.

Engström, L-M. (2002c). Idrott som social markör. Stockholm: HLS förlag.

Engström, L-M. (2005) Barn- och ungdomsidrotten – en lärmiljö med hälsomässiga konsekvenser.

Vetenskapsrådets rapportserie, 200(13, 50-55.

Europeiska kommissionen (2001). Att förverkliga det europeiska området för livslångt lärande. Europeiska kommissionen: Bryssel.

Fernbrant, T. (1997). Hur ser idrottslärarna på ämnet Idrott och Hälsa i gymnasieskolan? (Idrottspedagogiska rapporter 50). Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, Göteborg. Hale, T. (2003). Exercise physiology a thematic approach. Chichester: John Wiely and sons Ltd. Hultgren, S. (2002). Folkhälsokunskap. Stockholm: Bonnier utbildning.

Johansson, B. & Svedner, P O. (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Larsson, H (2004). Skolgympan gynnar de redan duktiga. Dagens Nyheter. Uppladdad: 2005-11-15 Larsson, H. (2002). Styrningen av Idrott och hälsa i skolan. Svensk Idrottsforskning, 11(3), 58-61. Larsson, L. (2003). Idrott och hälsa är ingenting för mig. I Göran Patriksson (red.), Aktuell

beteendevetenskaplig idrottsforskning SVEBI:s årsbok 2003 (s 67-79). Lunds universitet:

Sociologiska institutionen.

Larsson, L. (2004). Ämnet Idrott och Hälsa ur ett Idrottslärarperspektiv. Rapport D, nr 1. Högskolan i Kalmar, Institutionen för Hälso- och Beteendevetenskap, Kalmar.

Larsson, H. & Redelius, K. (red.)(2004). Mellan nytta och nöje. Stockholm: Idrottshögskolan. Lundvall, S. & Meckbach. J. (2003). Ett ämne i rörelse. I Göran Patriksson (red.), Aktuell

beteendevetenskaplig idrottsforskning SVEBI:s årsbok 2003 (s 101-128). Lunds universitet:

Sociologiska institutionen.

Lundvall, S., Meckbach, J. & Thedin Jakobsson, B. (2002). Lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa.

Svensk Idrottsforskning, 11(3), 17-20.

Lärarnas Riksförbund (2005). Livslångt lärande. Uppladdad 2006-11-18. URL http://www.lr.se/lrweb/Home.nsf/bykey/WWWN-

6K4LTJ/$File/Livslångt%20lärande%20signerad.pdf

Karlefors, I. (2002). Folkhälsan och kravet på fler obligatoriska idrottstimmar i skolan. I Göran Patriksson (red.), Aktuell beteendevetenskaplig idrottsforskning SVEBI:s årsbok 2002 (s 93-100). Lunds universitet: Sociologiska institutionen.

Nationalencyklopedin (2000). Nationalencyklopedin Multimedia. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB.

Nyberg, M. & Tidén, A. (2002). Hur rörelsekompetenta är dagens barn och ungdomar? Svensk

Idrottsforskning, 11(3), 21-26.

Patriksson, G. (2002). Ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan. Svensk Idrottsforskning, 11(3), 49- 53.

Pellmer, K. & Wramner, B. (2002). Grundläggande folkhälsovetenskap. Trelleborg: Berlings Skogs.

Raustorp, A. (2000). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Riksidrottsförbundet (2000a). Fakta om idrottsämnet. Uppladdad 2006-09-13.

URL http://www.rf.se/t3.asp?p=13729

Riksidrottsförbundet (2000b). Fysisk aktivitet i skolan. Uppladdad 2006-09-13. URL http://www.rf.se/t3.asp?p=80956

Riksidrottsförbundet (2000c). Därför bör den fysiska aktiviteten i skolan öka. Uppladdad 2006-09- 13.

Rydqvist, L-G. & Winroth, J. (2004). Idrott, friskvård, hälsa & hälsopromotion. Malmö: SISU Idrottsböcker.

Sandahl, B. (2002). Mellan teori och verklighet – Idrottsämnet i grundskolan. Svensk

Idrottsforskning, 11(3), 12-16.

Siedentop, D., Hastie P. A. & Van der Mars, H. (2004). Complete Guide to Sport Education. United States of America: Human Kinetics.

Sjöström, M., Ekelund. U, Yngve. A, Nilsson, A. & Hurtig Wennlöf, A. (2002). Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer. Svensk Idrottsforskning, 11(3), 62-67. Skolverket (2000a). Ämnet Idrott och Hälsa. Uppladdad 2006-09-15.

URL

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id=IDH &extraId=

Skolverket (2000b). Kursplan Idrott och Hälsa A. Uppladdad 2006-09-15. URL

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=5&skolform=21&id=320 1&extraId=

Socialstyrelsen (2001). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen.

Sundblad, G., Saartok, T. & Renström, P. (2002). Inga barn på bänken! Svensk Idrottsforskning,

11(3), 32-37.

Trost, J. (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (2006). Läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Fritzes: Stockholm.

Wester-Vedman, A. (1988). Den svårfångade motionären. Umeå: Umeå universitet.

Zederin, A. (1999). Fysisk kapacitet hos gymnasieelever. D-uppsats Pedagogik, 10 p. Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, Göteborg.

Bilaga 1

Hej!

Vi är två lärarstuderande på Högskolan i Halmstad som denna termin ska skriva vårt examensarbete inom området Idrott och Hälsa. Arbetstiteln är ”Livslångt lärande i undervisningen”. Vi vill få tankar, metoder och bakgrund till både er som idrottspersoner och till er undervisning i Idrott och Hälsa.

Vårt mål är att göra 7 intervjuer med lärare i Idrott och Hälsa på en teoretisk/idrottsinriktad gymnasieskola och en praktisk/estetisk i Halmstad kommun. Därför undrar vi nu om du skulle kunna tänka dig att ställa upp för en intervju som kan hjälpa oss med vår insamling av material. Vi är mycket tacksamma om du vill ta dig tid att hjälpa oss i vårt syfte att få ihop ett arbete som belyser lärare på gymnasiet. Vi tror att du har mycket kunskap som skulle vara intressant att ta del av.

Vi beräknar att intervjun kommer att ta ca 30 minuter. Materialet behandlas konfidentiellt.

Har ni några frågor angående intervjun eller arbetet får ni gärna kontakta oss eller våra handledare. Vi kommer att kontakta er inom de närmaste veckorna för att boka in en tid för intervjutillfället.

Med vänliga hälsningar

Caroline Bjersér och Susanne Andersson

Caroline carro_ckone@hotmail.com Susanne zuzieq@hotmail.com

0739-325649 0734-224070

Handledare

Lars Kristén Magnus Fernberg

Bilaga 2

Intervjuguide

Bakgrund idrottslärare

Hur ser din utbildningsbakgrund ut? Vilket år tog du din lärarexamen?

Hur länge har du arbetat som lärare i Idrott och Hälsa? Hur länge har du varit på din nuvarande arbetsplats? Vilka program undervisar du mestadels på?

Hur skapades ditt intresse för idrott? Hur ser din egen idrottsbakgrund ut? Hur idrottar du idag?

Vad var det som gjorde att du ville bli idrottslärare?

Huvuddel

Lektion

1 Hur ser en typisk lektion ut?

2 Hur väljer du innehåll på lektionerna?

3 Hur ser termins/läsårsplaneringen ut? Vilka moment ingår? 4 Vilken påverkan har styrdokumenten på din undervisning? Elever

5 Påverkar elevernas förkunskaper lektionsplaneringen? 6 Påverkar elevernas programinriktning lektionsplaneringen? Ämnet och kunskaper

7 Varför tycker du att idrott och hälsa är ett viktigt ämne? 8 Vilka viktiga kunskaper vill du ge eleverna?

9 Vad strävar du efter att förmedla med dina lektioner?

10 Hur gör du för att skapa ett intresse för fysisk aktivitet hos dina elever? 11 Vad är varierad undervisning för dig?

12 Hur arbetar ni med friluftsliv, orientering, simning och livräddning i undervisningen? 13 Vilka kunskaper vill du förmedla till eleverna genom att ha ovan nämnda moment i undervisningen?

Övrigt