Vidare forskning

För att utveckla denna studie vill jag ge ett förslag på att skapa övningsuppgifter där uppgifter delas ut till elever som hör till en undervisningsgrupp. Uppgifterna skall ligga på olika nivåer, men variationen ligger mellan ren programmering till uppgifter i programmering som testar den logiska följden ”komplexa att lösas”. Därefter skall eleverna följas upp av forskaren under en viss period och sedan skall effekterna undersökas. Ett ytterligare steg skall elevernas följas upp genom att intervjua dem för att skapa en bild av deras skilda uppfattningar av respektive uppgift.

40

Källförteckning

Akpinar, Y., & Aslan, U. (2015). Supporting Children’s Learning of Probability Through

Video Game Programming. Journal of Educational Computing Research, 53(2) 228–259.

Barab, S. & Squire, K. (2004). Design-Based Research: Putting a Stake in the Ground. The Journal of the Learning Sciences. 13(1), 1–14

Bers, M.U. (2010). The Tangiable K robotics program: Applied computational thinking for young

children. Early Childhood Reasearch and Practice, 12 (2), 1524-1539.

Bers, M.U., Flannery, L., Kazakoff, E.R., & Sullivan, A. (2014). Computational thinking

and tinkering: Exploration of an early childhood robotics curriculum. Computers & Education

archive 72, 145–157.

Björk, L-E. (1983). Datorers intåg i svensk skola. Nämnaren. Nr. 1 s. 32. http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/3235_83-84_1.pdf

Björkman, K. (2015). Finland uppgraderar. Intervju med Linda Mannila i Lärarnas Nyheter. http://www.lararnasnyheter.se/origo/2015/03/09/finland-uppgraderar Björklund, L.Undervisningshistioria , maj 2019 (Hämtad den 5 augusti 2019): https://undervisningshistoria.se/datalogiskt-tankande-ett-forhoppningsbaserat- argument-for-att-infora-programmering-i-skolan/

Bocconi, Stefania., Chioccariello, Augusto., & Earp, Jeffrey. (2018).

The Nordic approach to introducing Computational Thinking and programming in

compulsory education. Report prepared for the Nordic@BETT2018 Steering Group.

https://doi.org/10.17471/54007

Brookshear, J.G. (2009). Computer science: an overview. (10. ed.) Boston: Pearson Addison-Wesley.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Bjurulf, V. (2011), Teknikdidaktik, vad? Hur? Varför? Norstedts

Calao, L. A., Moreno-León, J., Correa, H. E., & Robles, G. (2015). Developing

Mathematical Thinking with Scratch: An Experiment with 6th grade students. Design 2016-03-

23 36 (40)

Cerisergruppen på KTH (2014; 2016)

http://www.csc.kth.se/tcs/projects/cerise/parprogrammering/riktlinjer.html (Hämtad den 8 april 2019).

Chao, P.-Y. (2016). Exploring students’ computational practice, design and

performance of problem-solving through a visual programming environment. Computers

& Education 95: 202–215.

Creelman, A., Ossiannilsson, E, & Falk, P, Förändringar, utmaningar, gränslöst

lärande. I Dunkels, E. & Lindgren, S. (red.) (2015) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups

41 Cockburn, A. & Williams, L. (2000).” The cost and benrfits of pair

programming” (PDF). Procceding of the first international conference on extreme

programming and flexible process in software engineering (XP2000).

Denscombe, M. (2017), Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt

inom samhällsvetenskaperna, fjärde upplagen, studentlitteratur:UK

Dimenäs, J. (2017) (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (8. uppl.). Stockholm: Liber

Diaz, P., Webbpublicering i undervisningen. I Dunkels, E. & Lindgren, S. (red.) (2015) Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups

European Schoolnet (2015). Computing our future: Computer programming and coding -

Priorities, school curricula and initiatives across Europé.

http://fcl.eun.org/documents/10180/14689/Computing+our+future_final.p df/746e36b1-e1a6-4bf1-8105-ea27c0d2bbe0 (Hämtad den 16 juli 2019). Esaiasson Peter m.fl. (2017). Metodpraktikan, (5 uppl.).

Fessakis, G., Gouli, E., &Mavroudi, E. (2013). Problemsolvingby 5–6 yearsold kindergarten childrenin a computerprogrammingenvironment: A casestudy.

Computers& Education, 63, 87–97.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2017). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Förskningetiska nämnden (FEN) vid Högskolan Dalarna (2018), https://www.du.se/sv/om-oss/hogskolan-dalarna/organisation-och-styrning/ovriga- namnder/forskningsetiska-namnden-fen/ (Hämtad den 4 juli 2019).

Griffin, B. McGaw, & E. Care, (Red.), Assessment and Teaching of 21st Century Skills (ss. 17–66). Dordrecht: Springer Netherlands.

Grover, Shuchi, & Pea, Roy. (2013). Computational Thinking in K–12. Educational Researcher, 42(1), 38-43. doi: 10.3102/0013189X12463051

Grundskoletidningen (2019). https://www.grundskoletidningen.se/4-2019/forskaren- didaktiken-forst-sedan

tekniken?fbclid=IwAR2WfZoLzk8ZEtujQQwR8Dgz8Ns8s77V8jfWYgAyyC5DDp3 7ovz-btjDy44 (Hämtad den 23 oktober 2019).

Harlow, D. B., &Leak, A. E. (2014). Mappingstudents'ideasto understandlearningin a collaborativeprogramming environment. Computer ScienceEducation, 24(2–3), 229–247. Heintz, F., Mannila, L., Nygårds, K., Parnes, P., & Regnell, B. (2015, September). Computing at school in Sweden–experiences from introducing computer science within existing subjects. In International Conference on Informatics in Schools: Situation,

Evolution, and Perspectives(pp. 118-130). Springer, Cham.

Hopmann. S. (2007), Restrained Teaching: The Common Core of Didaktik. Available from: https://www.researchgate.net/publication/255647771_Restrained_Teaching_The_C ommon_Core_of_Didaktik (Hämtad den 8 maj 2019).

42 Jones, E. (2011). The Trouble with Computational Thinking. Opublicerat verk. Engl. 890J, Professors Buell and Cooley University of South Carolina. Hämtad från https://www.semanticscholar.org/paper/The-Trouble-with-ComputationalThinking- Jones/1111b4db549ce77290137287069796a228b75ac1

Kalelioğlu, F. &Gülbahar,Y. (2014). The effects of teaching programming via Scratch on Problem Solving Skills: A discussion from learners’ perspective.

Informatics in Education. 13(1): 33–50.

Kalelioğlu, F. (2015). A new way of teaching programming skills to K-12 students: Code.org. Computers in Human Behavior.52: 200–210.

Kafai och Burke (2013). Computer Programming Goes Back to School. Phi Delta Kappan 95(1):61-65

Kjällander, S., Åkerfeldt, A. & Petersen, P. (2016). Översikt avseende forskning och

erfarenheter kring programmering i förskola och grundskola. Skolverket

Kodboken (2019). https://www.kodboken.se/start/fattakoden/testa-dig- sjalv/datalogiskt-tankande (Hämtad 2019-05-04).

Kroksmark, T., (Red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. Andra upplagen. Studentlitteratur: Lund

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kylén, J.-A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm. Bonnier utbildning AB

Larsson, S. (1986). Kvalitativ Analys Exemplet Fenomenografi:

https://www.researchgate.net/publication/265267461_Kvalitativ_Analys_Exemplet_ Fenomenografi (Hämtad 2019-05-05).

Lindström, K. (2017). Snart ska ditt barn lära sig att tänka datalogiskt – och att

misslyckas. Computer Sweden. Hämtat den 29 april 2019 från

https://computersweden.idg.se/2.2683/1.688433/skola-datalogiskt Marton, F. (2015). Necessary conditions of learning. New York: Routledge.

Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah N.J.: Lawrence Erlbaum.

Mannila, L. (2017). Att undervisa i programmering i skolan: varför, vad och hur? Kap.14:

Programmering i grundskolan

Nygårds. K. (2015). Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur och Kultur Okita, S. Y. (2014). The relativemerits of transparency: Investigating situations that support the use of roboticsin developing student learning adaptability across virtual and physical computing platforms.

43 Peter, P. (2015). IKT, digitalisering och datalogiskt tänkande i skolan, reflektioner och tankar om

var vi är nu och vart vi är på väg! Luleå tekniska universitet, Ingår i: Datorn i Utbildningen,

ISSN 1100-3650, Vol. 2015, nr 1, s. 38-43

Pålsson, S., Digitaliseringen av skolan. I Dunkels, E. & Lindgren, S. (red.) (2015) Interaktiva

medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups

Riley, D. Hunt, K. (2014). Computational thinking for the modern problem solver. CRC Press:USA

Robins, A., Rountree, J. & Rountree, N. (2010). Learning and Teaching Programming: A Review and Discussion. Hämtad, 2019-05-02 från:

http://home.cc.gatech.edu/csed/uploads/2/robins03.pdf

Rolandsson, L. (2015). Programmed or not. A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum. Stockholm: KTH – kungliga tekniska

högskolan

Scherer. R. (2016). Learning from the past–the need for empirical evidence on the transfer effects

of computer programming skills. Frontiersin Psychology.7:1390.

Schoulz, J. (2002). Att utvärdera begreppsförståelse. Kommunicera naturvetenskap i skolan -

några forskningsresultat. (red.) Helge Strömdahl. Lund : Studentlitteratur.

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Slangen,L., van Keulen, H., & Gravemeijer, K. (2011).What pupils can learn

from working with robotic direct manipulation environments. International Journal of

Technology and Design Education, 21(4), 449–469. Skolverket. Läroplan, reviderad kursplan i teknikämnet

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.264931!/Kursplan_Teknik_Gr.pdf, Skolverket. (2017b). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsko lbok%2Fwpubext%2Ftryck sak%2FBlob%2Fpdf3783.pdf%3Fk%3D3783

Skolverket:Förändringar i styrdokmuenten (2018): https://www.skolverket.se/om- oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/digital-

kompetens

Stolpe, K., (2017). Vad sägerforskningen omprogrammering somkunskapsinnehåll? Linköpings universitet.

Straw, S., Bamford, S., & Styles, B. (2017). Randomised controlled trial andprocess evaluation

44 Sullivan, F. R., & Heffernan, J. (2016). Robotic Construction Kits as Computational

Manipulatives for Learning in the STEM Disciplines. Journal of Research on Technology in

Education, 48(2), 105–128.

Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. Utbildning AB.

Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/Go d-forskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad den 24 maj 2019).

Voogt, J., Fisser, P., Good, J., Mishra, P., & Yadav, A. (2015). Computational thinking in

compulsory education: Towards an agenda for research and practice. Education and Information

Technologies, 20, 715-728.

Wing, J. M. (2017). Computational Thinking. Presentation at the Trippel Helix Conference on Computational Thinking and Digital Competences in Primary and Secondary Education, Stockholm.

Wing, J. M. (2006). Computational thinking. Communications of the ACM- self managed systems. 49(3). pp. 33-35.

Zingaro, D. &Porter, L (2014). Peer Instruction in computing: The value of instructor intervention. Computer & Education, 71, 78–96.

45

Bilagor

Bilaga 1