Specialpedagogiska implikationer
10.3 Vidare forskning
I vår studie besvarade en stor grupp pedagoger vår webbenkät som vi sedan
kompletterat med en kvalitativ intervju bestående av fem respondenter. Denna studie fick inget direkt djup och skulle behövts kompletterats med deltagande observationer för att på så sätt ha minskat avståndet mellan empirin som vi fick in och tolkade med hur verkligheten är. Det hade även varit intressant att via observationer undersöka vilken typ av konflikt som är vanligast mellan barn/elever och pedagoger. Ett annat förslag på vidare studier för att få ett djup i ämnet är att använda sig av en
interventionsstudie genom att handleda pedagoger i lågaffektivt bemötande och jämföra deras upplevelser när det gäller hantering av problemskapande beteende med en
Referenser
Ahrne Göran och Svensson Peter (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Aspelin Jonas och Persson Sven (2011). Om relationell pedagogik. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Bäck-Wiklund, Margareta (1995). Fenomenologi: livsvärld och vardagskunskap. I Månson Per (red). Moderna samhällsteorier (s. 69-98).
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina och Wengström, Yvonne (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Birch H. Sondra and Ladd W. Gary (1997). The Teacher-Child Relationship and Children's Early School Adjustment. Journal of School Psychology, Vol. 35, No. 1, pp. 61-79.
Bowlby, John. (1988) A secure base. Basic books. USA
https://pdfs.semanticscholar.org/545b/983942722792c0e0c48b699aced98323d13e.pdf [2018-06-10]
Buhs S. Eric, Ladd W. Gary and Herald L. Sarah (2006). Peer Exclusion and
Victimization: Processes That Mediate the Relation Between Peer Group Rejection and Children’s Classroom Engagement and Achievement? Journal of Educational
Psychology. 2006, Vol. 98, No. 1, 1–13
Chan Jeffrey, Arnold Samuel, Webber Lynne, Riches Vivienne, Parmenter Trevor och Stancliffe Roger. Is it time to drop the term ‘challenging behaviour’? Learning
Disability Practice. Volume 15. Nr. 5. June 2012,
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning Djurfeldt Göran, Larsson Rolf och Stjärnhagen Ola (2018) Statistisk verktygslåda -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur AB,
Lund
Davidsson, Birgitta (2007). Self report – att använda skrivna texter som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (red.), Lära till lärare (s. 70-81). Liber AB, Stockholm.
Edfelt David (2015). Utmaningar i förskolan: att förebygga problemskapande
beteenden. 1. uppl. Stockholm: Gothia Fortbildning
Egidius Henry (2018). Natur & kulturs Psykologilexikon.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/? [20180504] Eriksson Barajas Katarina, Forsberg Christina och Wengström Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid
examensarbeten och vetenskapliga artiklar. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Fejes Andreas och Thornberg Robert (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes Andreas och Thornberg Robert (red). Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber
Friedrich Alena, Flunger Barbara, Nagengast Benjamin, Jonkmann Kathrin och Trautwein Ulrich (2015). Pygmalion effects in the classroom: Teachers expectancy effects on students math achievement. Contemporary Educational Psychology 41 (2015) 1–12. Hector Research Institute of Education Sciences and Psycholog. University of Tübingen, Germany. Tillgänglig på Internet; https://ac-els-cdn- com.proxy.lnu.se/S0361476X14000617/1-s2.0-S0361476X14000617-
main.pdf?_tid=ef76f132-b89c-4e09-95e7-3e88a15bd755&acdnat=1526550528_c74002e78b5b693d6bb7e07438c30f6a [20180508]
From Jörgen och Holmgren Carina (2000). Hermeneutics and educational research.
Nordisk Pedagogik, Vol. 20, pp. 219–229. Oslo.
http://www.umu.se/digitalAssets/19/19677_hermeneutikochpedagogik.pdf [20180822] Giorgio Amedeo (1985). Sketch of a Psychological Phenomenomenological Method. I; Aanstoos Christopher och Giorgi Amedeo (red.). Phenomenology and psychological
research (s. 8-22). Pittsburgh, Pa.: Duquesne University Press
Giorgio Amedeo, Giorgio Barbro and Morley James (2017). The Descriptive
Phenomenological Psychological Method. Tillgänglig på internet;
https://www.researchgate.net/publication/318451180_The_Descriptive_Phenomenologi cal_Psychological_Method [20180906].
Greene W. Ross, Ablon J. Stuart and Goring C. Jennifer (2003). A transactional model of oppositional behavior Underpinnings of the Collaborative Problem Solving approach.
Journal of Psychosomatic Research. 55 (2003) 67 – 75.
Greene W. Ross, Ablon J. Stuart, Monuteaux C. Michael, Goring C. Jennifer, Henin Aude, Raezer-Blakely Lauren, Edwards Gwenyth, Markey Jennifer and Rabbitt Sarah (2004). Effectiveness of Collaborative Problem Solving in Affectively Dysregulated Children With Oppositional-Defiant Disorder: Initial Findings. Journal of Consulting
and Clinical Psychology. 2004, Vol. 72, No. 6, 1157–1164.
Greene, Ross W. (2011). Vilse i skolan: hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem
att hitta rätt. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Greene, Ross W. och Ablon J., Stuart (2012). Att bemöta explosiva barn. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Greene, Ross W. (2016). Explosiva barn: ett nytt sätt att förstå och behandla barn som
har svårt att tåla motgångar och förändringar. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Hamre K. Bridget och Pianta C. Robert (2001). Early Teacher – Child Relationships and the Trajectory of Children`s School Outcomes throught Eighth Grade. Child
Havelius Chipumbu, Axel (red.) (2016). Lågaffektivt bemötande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hatfield Elaine, Cacioppo T. John och Rapson L. Richard (1993). Emotional Contagion.
Current Directions in Psychological Science. Vol. 2. No. 3. (Jun. 1993). pp. 96-99.
Saga Publications. Inc on behalf of Association for Psychological Science. http://www.jstore.org/stable/20182211.[2018-05-04]
Hejlskov Elvén Bo (2014). Beteendeproblem i skolan. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Hejlskov Elvén Bo (2018). Lågaffektivt bemötande. https://hejlskov.se/lagaffektivt-bemotande/ [20180809]
Hejlskov Elvén Bo och Edfelt David (2017). Beteendeproblem i förskolan: om
lågaffektivt bemötande. Första utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
Hejlskov Elvén Bo, Veje Hanne och Beier Henning M. (2012). Utvecklingsrelaterade
funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet: om annorlunda barn. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Hejlskov Jørgensen Bo, Veje Hanne och Stolt Hanne (2016) Hantering av
problemskapande beteende. PsykologCompagniet. Köpenhamn.
http://hejlskov.se/wp-content/uploads/2016/12/HanteringAvProblemskapandeBeteende.pdf [2018-05-25] Holinger C. Paul (2009). Winnicott, Tomkins, and the Psychology of Affect. Clin Soc
Work J (2009) 37:155-162.
Jakobsson Inga-Lill och Lundgren Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i
behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Jenner Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Kierkegaard Sören (1859). Synpunkter av min författarverksamhet. (Synpunktet for min
Forfatter-Virksomhed). Kobenhavn: CA Reitzel
Kihlström, Sonja (2007). Self report – att använda skrivna texter som redskap. I: Dimenäs, Jörgen (red.), Lära till lärare (s. 70-81). Liber AB, Stockholm.
Klefbom Jenny (2013). Psykologiguiden.
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/barn-och-familj/barns-anknytning [20180504]
Kästen Ebeling, Gilda och Otterup, Tore (red.) (2014). En bra början: mottagande och
introduktion av nyanlända elever. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Langemar, Pia (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: att låta en värld öppna
Läroplan för förskolan, Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 [2018-06-15]
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017.
(2017). Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3813 [2018-10-18]
Marsh Helena (2012). Relationships for learning: using pupil voice to define
teacherpupil relationships that enhance pupil engagement. Management in Education, 26 161–163. Tillgänglig på Internet:
http://journals.sagepub.com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1177/0892020612445702 [20181009]
Minten Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3095 [2018-05-17] McDonnell Andrew, Sturmey Peter, Oliver Chris, Cunningham Joanna, Hayes Samira, Galvin Martin, Walshe Caroline och Cunningham Cathy. (2008). The Effects of Staff
Training on Staff Confidence and Challenging Behavior in Services for People with Autism Spectrum Disorders. Research in Autism Spectrum Disorders, 2(2), pp.311–319.
Tillgänglig på internet: https://ac-els-cdn-com.proxy.lnu.se/S1750946707000633/1-
s2.0-S1750946707000633-main.pdf?_tid=a6bc70bb-b439-4fc7-b039-a973b15abef2&acdnat=1521295440_47114598795de08d3fd3537fc3857dcf [2018-03-16]
Nilholm Claes. (2005) Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven?. Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2): 124-138
Nortvedt Per och Grimen Harald (2006) Sensibilitet och reflektion. Filosofi och
vetenskapsteori för vårdprofessioner. Bokförlaget Diadalos AB, Göteborg.
Rosenqvist Jerry (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk Forskning I Sverige, 12(2), pp.109–118.
Røkenes, Odd Harald och Hanssen, Per-Halvard (2007). Bära eller brista:
kommunikation och relationer i arbetet med människor. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Utbildning AB
Sedgwick Kosofsky Eve och Frank Adam (1995). Shame in the Cybernetic Fold; Reading Silvan Tomkins. Critical Inquiry. Vol. 21. No. 2 (Winter, 1995). pp. 496-522. The University of Chicago Press. http://jstore.org/stable/1343932. [2018-05-04] Seligman Martin (2018). PERMA and the building blocks of well-being. The Journal of
Positive Psychology. 2018. VOL. 13, NO. 4, 333–335. Psychology, University of
Pennsylvania, Philadelphia, PA, U.
Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande: en kunskapsöversikt om
lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på
Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2393 [2018-03-18] SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1995:5. Statens offentliga utredningar. Sveriges riksdag. Tillgänglig på Internet:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumnent-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/sou-1995-5-d1_GJB35d1 [20180920]
SOU 2016:46. Statens offentliga utredningar. Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Sveriges riksdag. Tillgänglig på Internet:
https://www.regeringen.se/49f6ba/contentassets/52c9cff5ffc24a8fb9371d3ab538edaa/sa mordning-ansvar-och-kommunikation--vagen-till-okad-kvalitet-i-utbildningen-for-elever-med-vissa-funktionsnedsattningar-hela-dokumentet-sou-201646.pdf [20181007] Sveningsson Elm, Malin, Lövheim, Mia & Bergquist, Magnus (2003). Att fånga nätet:
kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund: Studentlitteratur
Thornberg Robert (2006). The situated Nature of Preschool Children`s Conflict Strategies. Educational Psychology, 26:1, 109-126.
Tomkins, Silvan Solomon (2008). Affect Imagery Consciousness : The Complete
Edition (Two Volumes) Tillgänglig på Internet;
http://testrain.info/download/Silvan%20S.%20Tomkins%20PhD%20Affect%20Imager
y%20Consciousness%20The%20Complete%20Edition%20v.%201%20-%20v.4%202008.pdf [2018-06-02]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm. Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [20180806]
Weiner Bernhard (1995). Judgments of responsibility: a foundation for a theory of
social conduct. New York: Guilford Press
Westlund Ingrid (2009). Hermeneutik. I Fejes Andreas och Thornberg Robert (red).
Handbok i kvalitativ analys. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bilagor
Bilaga 1 Kvantitativa intervjufrågor
Att hantera problemskapande beteende 1. Vad arbetar du i för verksamhet?
2. Hur många år har du arbetat i den verksamheten?
3. Hamnar du i situationer där du behöver hantera barn/elever med problemskapande beteende? (Sällan/inte alls, ibland eller ofta)
4. Har du fått fortbildning i att hantera barn/elever med problemskapande beteende? ( Inte alls, i liten grad, delvis, i stor grad, annat)
5. Om du fått fortbildning i att hantera barn/elever med problemskapande beteende kan du här beskriva vilken typ av utbildning det var:
6. Om du inte fått fortbildning i att hantera barn/elever med problemskapande beteende, är det en fortbildning du känner skulle kunna vara till hjälp för dig i ditt yrke?
7. Hur känner du dig när du ska hantera barn/elever med problemskapande beteende?(osäker, ganska säker, säker eller mycket säker)
8. Vilket stöd finns bakom dig i ditt yrke när det gäller att hantera problemskapande beteende? (inget stöd, specialpedagogiskt stöd, rektor/förskolechef, kollegor eller annat)
9. Har du kommit i kontakt med Lågaffektivt bemötande?
10. Om du har kommit i kontakt med lågaffektivt bemötande kan du här beskriva på vilket sätt:
Bilaga 2 Kvalitativa intervjufrågor
Frågor om lågaffektivt bemötande
1. Vad arbetar du i för verksamhet och vilken är din yrkesbakgrund? 2. Hur många år har du arbetat i den verksamheten?
3. Vet du hur din arbetsplats kom i kontakt med lågaffektivt bemötande och vad det var som gjorde att ni valde detta arbetssätt?
4. Kan du beskriva din uppfattning om vad det innebär med lågaffektivt bemötande och hur det ska fungera?
5. Hur har implementeringen av lågaffektivt bemötande sett ut på din arbetsplats och hur togs den emot av dig och dina kollegor?
6. Upplever du som pedagog att du var i behov av ett verktyg för att hantera problemskapande beteende hos barn/elever och ge exempel på varför? 7. Känner du dig tryggare inför att hantera situationer där barn uppvisar ett
problemskapande beteende efter utbildningen?
8. Vilka styrkor ser du med ett lågaffektivt bemötande på din arbetsplats? 9. Vilka svagheter ser du med ett lågaffektivt bemötande på din arbetsplats? 10. Kan du ge konkreta exempel på hur ditt sätt att hantera problemskapande
beteende har förändrats efter utbildningen?
Bilaga 3 Missivbrev
Hej!
Vill du delta i en studie om lågaffektivt bemötande?
Vi heter Helen Vikman och Maja Elb och studerar till specialpedagoger på Linnèuniversitetet i Växjö. Vi ska genomföra ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, avancerad nivå. Området som ska studeras är det lågaffektiva bemötandet i förskola, skola samt annan pedagogisk verksamhet.
Syftet med studien är att undersöka om handledning till pedagoger i lågaffektivt bemötande kan vara till hjälp för att pedagoger ska ha ett verktyg att använda sig av i hantering av problemskapande beteende hos barn och elever.
I denna intervju så är det DIN upplevelse som är utgångspunkten och deltagandet är helt frivilligt.
Studien kommer bestå av enskilda intervjuer med personer som arbetar med lågaffektivt bemötande idag. Vi har valt att ta intervjun via mail och den beräknas ta ca 15 minuter att besvara. Vi har valt att ta det via mail dels för att tiden är en bristvara hos många idag och för att du i lugn och ro ska kunna svara på frågorna. Vi värdesätter så utförliga svar som möjligt för att få ut så mycket som möjligt av svaren. Svaren önskar vi få in senast vecka 24. Du kan när som helst avbryta din medverkan utan att behöva lämna någon orsak till detta.
Vill du hellre att vi kommer ut och gör intervjun hos dig så gör vi det mer än gärna. Vi beräknar då tiden på dessa intervjuer till ca 40-60 minuter. Tid och plats för intervjun bestämmer du men det vore önskvärt om intervjuerna kunde äga rum på en ostörd plats på din arbetsplats under vecka 22-24. Intervjun kommer då att spelas in och skrivas ut i text. Vid intervjutillfället kommer du muntligen att bli informerad om studien och att du när som helst kan avbryta din medverkan utan att behöva lämna någon orsak till detta. Redovisningen av resultatet kommer att ske så att ingen individ kan identifieras. Alla uppgifter som är personliga kommer att behandlas konfidentiellt och förstöras efter det att studien sammanställts. När examensarbetet är godkänt kommer det att finnas i en databas på Linnèuniversitetet i Växjö. Alla eventuella inspelningar och utskrivna texter och mail kommer att förstöras när arbetet är godkänt. Om du vill har du möjlighet att ta del av uppsatsen när den är färdigställd.
Har du inte möjlighet att delta i vår studie så vore vi tacksamma om du så snart som möjligt kan informera oss om det via ett mail.
Har du frågor eller finner något oklart så är du välkommen att kontakta Helen eller Maja via telefon eller mail.
Med vänlig hälsning
Helen Vikman (telefonnummer dolt) Maja Elb (telefonnummer dolt)