Vidare forskning

Slutsatsen genom denna studie är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och bildskapande är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring.

Pedagogens fokus försvinner när denne behöver lämna aktiviteten och behöver ha uppsikt även över andra aktiviteter som sker i angränsande rum. Detta är även

avgörande för om aktiviteterna med bilder och bildskapande blir som en process eller en produktion.

Tankar som växte fram under studiens gång var om vi hade fått ett liknande resultat vid studie kring mindre barn som ännu inte har det verbala språket, därav ser

vi det som intressant att forska vidare kring språkliga praktiker även hos de yngre barnen.

Andra tankar som väcktes kring arbetet med denna studie var hur stor betydelse miljön på förskolan har för hur de språkliga praktikerna, vi finner det därför intressant att forska kring vilka faktorer i miljön möjliggör eller hindrar de språkliga praktikerna i aktiviteter med bilder och bildskapande.

Referenslista

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011a). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen.I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011b). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I: Ahrne, G & Svensson, P (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.

Andersson, M. (2014). Berättandes möjligheter – multimodala berättelser och

estetiska läroprocesser. Diss: Luleå. Tekniska universitetet.

Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med

berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Geson Hyltetryck. Diss.

Göteborg.

Bjørndal, C. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber AB. Charleroy, A. Fredriksen, A.G. Jensen, A. McKenna, S & Thomas, A. (2012). Child

development and art education: A review of current research and best practices. Diss: New York, the collage board.

Crime, C. Hakwins. J. Thornton. J. Boon Rosof. H. Copley. J. & Thomas. E. (2008).

Early childhood educators knowledge of early literacy development. Discourse:

Issues in Teacher education. Vol 17, no 1 (17-30).

Dahlbeck, P & Persson, S. (2010) Estetik i förskolan. I: Riddersporre, B & Persson,S (red). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Eriksson Cox. E. (2014). Children´s vocabulary development. The role of parental

input, vocabulary composition and early communicative skills. Diss:

Stockholm: Stockholm University.

Hall, E. (2009). Mixed messages: the role and value of drawing in early education. Discourse: International journal of early years education. Vol 17, no 3 (179- 190).

Ishihara, N. (2013). Is it rude language? Children learning pragmatics through visual

narratives. Discourse: TESL Canada journal. Vol. 30. Special issue 7.

Jordan, B. & Henderson, A. (1995). Interaction Analysis: Foundations and Practice. The Journal of the Learning Sciences, Vol 1, (39-103).

Lalander, P. (2011). Observationer och etnografi. I: Ahrne, G. &Svensson, P. (red).

Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB.

Utbildningsdepartementet (2010). Förskola i utveckling – Bakgrund tilländringar i

förskolans läroplan.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/89/51/20e75aa2.pdf (Hämtat: 2015- 04-05).

Sheridan, S, Pramling Samuelsson. I & Johansson. E. (2009). Barns tidiga lärande,

en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Geson Hyltetryck.

Göteborg.

Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan – En utgångspunkt för samspel. Unitryck Linköping. Diss: Linköpings universitet.

Skoog, E. (1998). Hur arbetar förskollärare med bild? Diss: Linköpings Universitet. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm,

Skolverket.

Sparrman, A. (2006). Barns visuella kulturer – Skolplancher och idolbilder. Lund: Studentlitteratur AB.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts.

Thuresson, H. (2013). Att läsa bilder med kroppen. En studie om yngre förskolebarns

kommunicerande. Diss: Karlstad: Karlstad universitet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

(Hämtat: 2015-04-01).

Vygotskij, L. (1978). Mind in society. The development of higher psychological

processes. Cambridge, MA: Harvard University press.

Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativiteti barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Whitehurst, G.J. & Lonigan, C.J. (1998). Child development and emergent literacy. Discourse: Child development. Vol 69, no 3 (848-872).

Wertsch, J. V. (1994) The primacy of mediated action in sociocultural studies. Discourse: Mind, Culture, and Activity, Vol 1, no 4 (202-208).

Änggård, E. (2005). Bildskapande – en del av förskolebarnens kamratkulturer. Diss: Linköping. Unitryck Linköping.

Bilaga, Informations och samtyckesblankett till föräldrar

Till vårdnadshavare i förskolor som tar emot förskollärarstudenter

Er förskola samarbetar med förskollärarprogrammet på Högskolan i Halmstad, vilket innebär att studenter gör praktik i verksamheten och utför olika uppgifter kopplade till utbildningen. Studenterna behöver även ha möjlighet att genomföra dokumentation som syftar till att beskriva och diskutera verksamheten i förskolan och den kunskap som utvecklas.

Dokumentationen kan komma att ske med hjälp av inspelade samtal, bilder eller videofilmning. Det insamlade materialet kommer att användas på ett sådant sätt att barn och pedagoger inte kan identifieras och kommer endast användas av

studenten för utbildningsändamål.

Vårterminen 2015 inleds med att studenterna ska genomföra ett

verksamhetsutvecklingsarbete tillsammans med förskolans pedagoger för att bidra till att öka pedagogiska kvaliteter och göra en ännu bättre verksamhet för ditt barn.

Verksamhetsutvecklingsarbetet kan också bilda underlag för studenternas

kommande examensarbete. Det som står i fokus är som nämnts tidigare att beskriva och diskutera verksamheten i förskolan och den kunskap som utvecklas.

Om du har frågor angående detta får du gärna höra av dig till mig. För att studenterna skall kunna planera sina uppgifter behöver vi svar så snart som möjligt om ditt ställningstagande.

Kryssa i JA eller NEJ nedan och skriv under. Vänliga hälsningar

Marie‐Helene Zimmerman Nilsson

Utbildningsledare Förskollärarprogrammet

Mail: marie‐helene.zimmerman_nilsson@hh.se, tel 035 – 16 73 36 Klipp av svarstalongen och lämna in.

Tack på förhand!

✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – □ JA, jag/vi ger tillstånd för mitt barn att delta i aktiviteter som dokumenteras □ NEJ, jag vill inte att mitt barn att deltar i aktiviteter som dokumenteras Vårdnadshavare för:

...

Datum:

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se Emelie Henriksen