4 Diskussion
4.4 Vidare forskning
Det finns mycket forskning kring digitalisering i skolans värld, inom alla olika skolformer och ur olika perspektiv; lärare, elever och skolledning. Få studier har däremot hittats där tidsaspekten belysts konkret och där outtalades känslor berörts nämnvärt. Som framkommit i detta examensarbete sker det en allt snabbare utveckling inom digitalisering, som troligen kommer att fortsätta. Därför blir studier kring ämnet snabbt inaktuella, vilket leder till att det alltid kommer finnas intressanta synvinklar inom området att belysa för framtida forskning. En större undersökning med utökat antal deltagare och material vore intressant, men då bör det finnas två forskare som tillsammans gör studien, dels för att ett större material lätt kan bli ohanterligt för en ensam forskare, dels för att diskussioner kring materialet och vilka kategoriseringar som ska göras kan leda till att materialet ses med andra ögon, vilket kan göra att resultatet kommer att se annorlunda ut än i föreliggande studie.
Det vore även intressant att göra en liknande studie med åldersgrupperingar med lärare och jämföra för att se skillnader dem emellan vad gäller upplevelser och uppfattningar kring den utökade digitaliseringen. Är det skillnad mellan exempelvis åldersgrupperna 25–40-åringar och 40–60-åringar? Handlar det om en generationsfråga eller spelar det ingen roll?
Vilka resultat skulle en liknande studie få om deltagarna istället var de som är motståndare till utökad digitalisering? Vilka tankar och känslor och kanske outtalade tankar kommer fram? Vore ett bra underlag för skolledningen att jobba utefter för att försöka få med alla på ”digitaliseringståget”.
En fenomenografisk metod anses vara ett bra val för denna studie, men vilket resultat kan en studie gjord med t.ex. en narrativ metod få? Där deltagarna istället skriver en berättelse utifrån några utvalda frågeställningar? Kan det outtalade läsas mellan raderna när deltagarna får chans att reflektera mer än vad som görs i en intervjusituation, eller fordras det ljudinspelningar för att lyssna till tonfall?
Som tidigare nämnts, är urvalet snävt och endast riktad till en skolform, vuxenutbildning. Fortsatt forskning kan ske utifrån samma syfte men i andra skolformer. Blir det liknande resultat eller kan det bli helt annorlunda? Exempelvis utifrån en grundskola eller ett ungdomsgymnasium. Det vore intressant att få fram.
60
5 Referenser
Agelii Genlott, A. (2014). Att sprida kvalitetssäkrade metoder inom en kommun. I Grönlund, Å. (red.), Att förändra skolan med teknik: bortom ”en dator per elev, Örebro universitet. TGM Sthlm. ISBN 978-91-7668-992-9, ss. 117-123.
Andrén, U. (2011). En lärares självkännedom. IClaesson, S. (red.), Undervisning och existens, Bokförlaget Daidalos AB Göteborg. ISBN: 978-91-7173-333-7, ss. 143-171.
Angel, K. (2014). Att driva förändring – checklista för politiker. I Grönlund, Å. (red.), Att
förändra skolan med teknik: bortom ”en dator per elev”, Örebro universitet. TGM Sthlm. ISBN
978-91-7668-992-9, ss. 123-129.
Bard, A. (2018). Föreläsning Stadsteatern Skövde 2018-03-14.
Basaran, H. (2016) Nyanlända elever i mitt klassrum – språkutveckling med digitala resurser. Gothia fortbildning.
Bilaga till Europaparlamentets och rådet rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande.
www.http://eur--lex.europa.eu/LexUriServ/site/sv/oj/2006/l_394/l_39420061230sv0010
0018.pdf. [17-05-01]
Bruun, S. (2015) Att våga ta språnget. Gothia Fortbildning AB. ISBN 978-91-7205-976-4. Claesson, S. (red.) Undervisning och existens (2011). Bokförlaget Daidalos AB Göteborg. ISBN: 978-91-7173-333-7.
Dahlberg Messina, G. (2015). Languaging in virtual learning sites, studies of online
encounters in the language-focused classroom. Örebro universitet. ISSN 1404-9570,
ISBN 978-91-7529-076-8. Dahlberg Messina, G. (2016). https://www.youtube.com/watch?v=1xZAPLlPF-A&feature=youtu.be https://www.youtube.com/watch?v=oCqVjZi_yOY&feature=youtu.be https://www.youtube.com/watch?v=kaiwypBrMyQ&feature=youtu.be [2018-05-25]
Diaz, P. (2012) Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala medier för lärande. Lund. Studentlitteratur.
Didau, D. (2017). Tänk om allt du vet om utbildning är fel? Natur & Kultur. ISBN 978-91-271-475-4.
http://skolvarlden.se/artiklar/tank-om-allt-du-vet-om-utbildning-ar-fel
61
Eklund, I. (2017) Allt hänger ihop. Lrbloggar. [blogg], 12 maj.
http://lrbloggar.se/ivanaeklund/digitala-resurser-som-ett-genomgaende-inslag-sfi-undervisningen/
[17-12-01]
Fleischer, H. (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den
datoriserade skolan. Dissertation Series no. 21. Högskolan för lärande och kommunikation.
Högskolan i Jönköping. ISBN 978-91-628-8853-4.
Fleischer, H. Kvarnsell, H. (2017): Digitalisering som lyfter skolan. Gothia Fortbildning. Stockholm. ISBN 978-91-8809-935-8.
Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: bortom ”en dator per elev”. Örebro universitet. TGM Sthlm. ISBN 978-91-7668-992-9.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:706366/FULLTEXT01.pdf
[18-02-05]
Gustavsson, S. (2011). Att lära av lärares praktik eller att bättre förstå sin egen. I Claesson, S.
Undervisning och existens, Daidalos AB. ISBN 978-91-7173-333-7, ss. 171-197.
Hargreaves, A. (2004). Läraren i kunskapssamhället– i osäkerhetens tidevarv. Studentlitteratur. Lund.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur. ISBN 978-91-2713-467-6. Holme, I.D. Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Studentlitteratur. ISBN 91-44-00211-4.
Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt. Ifous rapportserie 2013:1. Stockholm.
Jensinger, E. (2014). Rektorns roll i en 1:1 skola (eller i andra skolor). I Att förändra skolan
med teknik: bortom ”en dator per elev”. Örebro universitet. TGM Sthlm. ISBN
978-91-7668-992-9, ss. 101-113.
Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen, ett försök att formulera en egen position. Institutionen för urbana studier, Malmö högskola. Pedagogisk forskning i Sverige 2009. Årg 14, nr 1. ISSN 1401-6788, ss. 45-58.
Johansson, T. (2009). Etnografi som teori, metod och livsstil. I: Educare, Malmö högskola. ISSN: 1653-1868
Kroksmark, T. (2009). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet. Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Didaktisk Tidskrift Vol. 17, No. 2-3, 2007 Jönköping University Press. Didaktisk Tidskrift.
62
Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Studentlitteratur. ISBN 91-44-24331-6.
Manilla, L. (2016). Forskarbloggen [blogg], 17 oktober
https://blogs.abo.fi/forskarbloggen/2016/10/17/digitaliseringen-forandrar-allt-men-hur-paverkar-det-oss [18-05-03]
Mishra, P. Koehler M. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge: A Framework for Teacher Knowledge. Michigan State University Research. Teachers College Record Volume 108, Number 6, June 2006. Copyright by Teachers College, Columbia University. 0161-4681. ss. 1017–1054.
http://one2oneheights.pbworks.com/f/MISHRA_PUNYA.pdf.
[18-02-20]
Nationellt forum för skolans digitalisering (2014). Förslag till Nationell strategi för skolans
digitalisering.
https://skl.se/download/18.455606ea14bccfd925270f21/1426236642141/F%C3%B6rslag%20 Nationell%20strategi%20f%C3%B6r%20skolans%20digitalisering%20mars15.pdf
[18-02-01]
Novus (2016). Hur påverkar digitaliseringen oss som individer? Interaktivt seminarium 2016-09-29.
https://novus.se/statistik/hur-paverkar-digitaliseringen-oss-som-individer/
[18-05-03]
Ollinen, K. (2015). En god pedagog? I Pedagogsajten Lärares olika kompetenser utifrån
ramverket TPACK.
https://pedagogsajten.familjenhelsingborg.se/larares-olika-kompetenser-utifran-ramverket-tpack/.
[18-05-02]
Pålsson, S. (2013). Om lärares mediekunnighet. I Skolverket Forskning för skolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/undervisning/om-1.192409.
[18-05-09]
Regeringen (2015). Uppdrag att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet. Regeringsbeslut 2015-09-24, U2015/04666/S.
Regeringen (2017). Stärkt digital kompetens i kursplaner och läroplaner.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner.
[18-04-10]
SCB (2015). Privatpersoners användning av datorer och internet 2015. Enheten för investeringar, FoU och IT. ISSN 1654-7624.
63
Skolverket (2013). It-användning och it-kompetens i skolan. Rapport 386. ISSN 1103-2421. Skolverket (2014). Skolinspektionens rapport
https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning
[18-05-01]
Skolverket (2016). PISA rapport. Rapport 450. ISSN 1103-2421.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255881.
[18-05-09]
Skolverket (2016). Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella IT-strategier för
skolväsendet. Dnr U2015/04666/S.
Skolverket, (2017). Reviderad läroplan för vuxenutbildning. ISBN 978-913832719-7.
Sofkova Hashemi, S. Spante, M. (2016). Kollaborativ undervisning i digital miljö. Gleerups Utbildning AB. ISBN 978-91-40–69460-7.
Statens offentliga utredningar (SOU). Om Sverige i framtiden – en antologi om
digitaliseringens möjligheter (SOU 2015:65). ISBN 978-91-38–24321-3, ss. 165-194.
Statens offentliga utredningar (SOU). Vuxenutbildningens digitalisering (SOU 2015:28). ISBN 978-91-38–24261-2.
Steinberg, J. M. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan: pedagogik, struktur och
ledarskap. Stockholm, Gothia Fortbildning. ISBN 978-91-7205-939-9.
Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Doktorsavhandling i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, Göteborgs universitet.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur. Lund.
64
6 Bilagor
Bilaga 1 Brev till deltagare
Skövde den 14 mars 2018
Förfrågan om deltagande i en studie
Jag studerar på magisterprogrammet på högskolan i Skövde och skriver nu min magisteruppsats. Syftet med denna studie är att ta reda på hur du som lärare inom Vuxenutbildningen uppfattar begreppet digital kompetens, samt hur du använder dig av digitala verktyg i din egen undervisning. Jag vill veta hur du ser på införandet av digitala verktyg under tiden som du jobbat som lärare. Undersökningen görs alltså ur ett
lärarperspektiv, där jag har valt ut fem erfarna lärare inom olika ämnesområden, där du är en av de utvalda.
Jag skulle därför vilja intervjua dig enskilt någon gång det passar dig. Intervjuerna kräver inga förberedelser och de tar ca 30-40 minuter och kommer att spelas in med hjälp av Ipad eller mobiltelefon och anteckningar kommer att föras av mig. Ljudinspelningarna kommer att förvaras på säker plats och kommer inte att vara tillgängliga för obehöriga.
Det är viktigt att du är medveten om att deltagandet är frivilligt och att du har rätt att avbryta ditt deltagande närsomhelst. Examensarbetet kommer att försvaras vid ett seminarium i slutet av maj på högskolan i Skövde. Du kommer att få ett exemplar av arbetet när det är
färdigställt.
Eftersom du själv bestämmer om du vill delta eller ej vill jag att du meddelar mig via mejl vilket du vill göra.
Jag kommer givetvis att avidentifiera dina intervjusvar och du kommer att få ta del av det transkriberade materialet, för att jag vill säkerställa mig om att jag uppfattat dig rätt. Alla uppgifter kommer att behandlas med största konfidentialitet. Varken du, dina kollegor eller skolenheten kommer att namnges. Allt material kommer alltså att avidentifieras och
behandlas konfidentiellt av mig.
Informationen du lämnar kommer inte att användas till annat än forskning. Den kommer inte användas eller lånas ut för andra syften.
Hälsningar
65
Bilaga 2 Beskrivning av respondenter
Antalet respondenter var fem lärare av varierande kön, ålder och undervisande ämnen. Anledningen till urvalet var att få en så stor spridning som möjligt och inte ta lärare från samma arbetslag utan de deltog i intervjun oberoende av varandra och att jag ville få fram ett resultat från lärare som inte undervisade i samma ämnen.
Kön Ålder Undervisning Antal
år som lärare Antal år på skolan Lärare A kvinna 40 Svenska som andraspråk,
tyska 15 14
Lärare B man 57 Historia, samhällskunskap, internationella relationer, religion, hälsoekonomi
17 14
Lärare C kvinna 56 Vård- och omsorg 9 5
Lärare D man 42 Matematik, ekonomi, psykologi
20 11
66
Bilaga 3 Intervjufrågor/Guideline
Inledning - Kön - Ålder
- Vilken kurs undervisar du i? - Vilken utbildning har du?
- Hur länge har du arbetat som lärare? - År på skolan?
Begreppet digital kompetens
- Vad innebär begreppet digital kompetens för dig? - Vad är inte digital kompetens?
- På vilket sätt uppfattar du din egen digitala kompetens? Varför? - Varför är det viktigt med digital kompetens?
- Är det krav på lärares digitala kompetens idag?
Digitalisering i undervisningen/tankar och känslor kring digitalsering - Vilka digitala verktyg använder du i din undervisning?
- Hur ofta använder du dem i din undervisning?
- På vilket sätt och i vilken omfattning använder du dem? - Använder du dig av sociala medier i din undervisning? - Om ja, vilka använder du dig av?
- Hur upplever du det? Är det ett redskap till inlärning eller inte? - Är du bekväm med att använda din privata facebook med elever?
- Vad är den stora skillnaden jämfört med tidigare undervisning utan digitala hjälpmedel? - Hur har din undervisning förändrats under tid med digitala hjälpmedel?
- Hur kan undervisningen förändras för att nå de uppsatta målen gällande digital kompetens? - Är det enbart fördelar med den utökade digitaliserade skolan? Förklara!
- Vilka är nackdelarna med utökad digitalisering?
- Vad finns det för fallgropar för lärare? T.ex. strul med teknik m.m.
- Diskuterar du digitala verktyg med dina kollegor inför lektionsplaneringar?
- Använder du dig av kollegialt lärande med hjälp av digitala verktyg? T.ex. bloggar, nätverk med andra lärare nationellt eller globalt?
67
- Gör du ditt eget material med hjälp av digitala verktyg? - Om ja, vilket slags material?
- Anser du att det finns tillräckligt med digitala hjälpmedel att använda i undervisningen? Är tillgången god på skolan?
- Anpassar du din undervisning utifrån elevernas digitala kunskaper? - Hur gör du för att motivera elever som har ett motstånd mot tekniken? - Anser du att det bör vara ett krav på att lärare har digital kompetens idag?
- Kommer du att göra förändringar i din undervisning utifrån den förändrade läroplanen?
Synen på skolledningens roll för utökad digitalisering
- Anser du att skolledningen är positivt inställd till digitaliseringen inom skolan? - Om ja, ge exempel!
- Om nej, varför?
- Hur ser skolledningen på lärares behov av fortbildning inom digitalisering?
- Hur arbetar din rektor med att driva utvecklingen framåt när det gäller digitalisering? - Anser du att rektor är delaktig och tar ansvar för utökad digitalisering?
- Görs det något på skolan för att möta de utökade kraven från den reviderade lp? - Vilken fortbildning har du fått i digital kompetens/att kunna hantera digitala verktyg? - Erbjuds det fortbildning inom området?
- Skulle du vilja ha mer fortbildning inom digital kompetens? - Köper man in nya digitala läromedel?
- Anser du att det finns behov inom vuxenutbildningen att satsa på utbildning för personalen för att kunna möta kravet på det utökade behovet av ”att alla elever utvecklar en adekvat digital kompetens”?