Eftersom resultatet visat på att det finns vissa oklarheter vad som skiljer extra anpassningar från särskilt stöd kan det vara intressant att undersöka hur fler lärare uppfattar de olika stödinsatserna och vilka skillnader de gör. Det uppmärksammades även att tre av fyra lärare dokumenterar de extra anpassningarna i elevernas IUP. Därför skulle vidare forskning även kunna undersöka i vilken utsträckning lärare dokumenterar extra anpassningar och vilka olika sätt som förekommer. En granskning av lärarnas dokumentation skulle kunna göras för att eventuellt komma fram till vilket sätt som fungerar bäst. I vidare forskning skulle även en undersökning av elevernas uppfattning om stödinsatserna göras och om de anser att de är till en hjälp för deras utveckling. Upplever eleverna att de utvecklas mer om de har stödinsatser eller inte.
7. Referenslista
Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. (Doktorsavhandling, Göteborg, institutionen för pedagogik och
38
Bakken, T. & Hanell, G. (2018). En litteraturstudie om elever i
koncentrationssvårigheter – Hur påverkas läsinlärningen hos elever? Självständigt
arbete, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.
Bolger, D. J., Balass, M., Landen, E. & Perfetti, C. A. (2008). Context variation and definitions in learning the meanings of words: An instance-based learning approach.
Discourse Processes, 45, s. 122–159. DOI: 10.1080/01638530701792826
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm, Sverige: Liber Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Fejes (Red.). R.
Thornberg (Red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 122-135). Stockholm, Sverige: Liber. Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk
handbok. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.
Duke, N., & Block, M. (2012). Improving Reading in the Primary Grades. The Future of
Children, (22)2, 55-72. Hämtad 7 Maj, 2019, från http://www.jstor.org.
En läsande klass. (2017). Läsförståelsestrategier. Hämtad 17 April, 2019, från http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/
Gerlese S. Åkerlind (2005) Variation and commonality in phenomenographic research methods, Higher Education Research & Development, 24:4, 321-334, DOI:
10.1080/07294360500284672
Jacobsson, C. & Svensson, I. (2006). How Persistent are Phonological Difficulties? A longitudinal study of reading retarded children. Dyslexia, 12, s. 3–20.
Kinnunen, P., & Simon, B. (2012). Phenomenography and grounded theory as research methods in computing education research field. Computer Science Education, 22(2), 199- 218. DOI: 10.1080/08993408.2012.692928
Kroesbergen, E. H. & Van Luit, J. E. H. (2003). Mathematics interventions for children with special educational needs: A meta-analysis. Remedial and Special Education, 24, 97–114. DOI: 10.1177/07419325030240020501
Larsson, S. (2010). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Liberg, C. (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund, Sverige: Studentlitteratur. Liberg, C. (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I C. Liberg (red.). Att läsa och
skriva – forskning och beprövad erfarenhet (s.25-44). Stockholm, Sverige: Myndigheten
för skolutveckling.
Lundberg, I. (2007). FonoMix Munmetoden i belysning av aktuell forskning. Hämtad 17 april, 2019, från https://www.fonomix.se/ingvarlundberg.html
39
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.
Lundberg, I. & Herrlin K. (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar. Uppl. 3. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.
Löwenbrad Jansson, G. (u.å). Varför Fonomix munmetoden? Hämtad 17 April, 2019, från https://www.fonomix.se
Marton, F., & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
Myrberg, M. (2007). Läs- och skrivsvårigheter. I C. Liberg (red.). Att läsa och skriva –
forskning och beprövad erfarenhet (s.73-100). Stockholm, Sverige: Myndigheten för
skolutveckling.
Nasiell, A. & Bjärbo, L. (2007). Boken om läslust. En handbok om att väcka ungas
läsintresse, 7-15 år. Stockholm, Sverige: Barnens bokklubb
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven?.
Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2), 124-138.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund, Sverige: Studentlitteratur Rack, J. P., Snowling, M. J. & Olson, R. K. (1992). The nonword reading deficit in developmental dyslexia: a review. Reading Research Quarterly, 27 (1), s. 28 – 53. Rygvold, A-L. (2001). Läs- och skrivsvårigheter. I A-L. Rygvold (Red.). Barn med
behov av särskilt stöd (s. 14-83). Lund, Sverige: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm, Sverige: Utbildningsdepartementet.
Specialpedagogiska skolmyndigheten, (u.å). Extra anpassningar och pedagogiska
utredningar - Åtgärdsprogram. Hämtat 23 Maj, 2019, från
https://www.spsm.se/globalassets/dokument/pia-thimgren-extra-anpassningar-och- pedagogiska-utredningar.pdf
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar-
kvalitetsgranskningsrapport. Hämtad 5 April, 2019, från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvali tetsgranskningar/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra-anpassningar.pdf Skolverket. (2011). Särskilt stöd i grundskolan – en sammanställning av senare års
forskning och utvärdering. Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2012). Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra
40
Skolverket. (2018a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018 (5., kompletterade uppl.). Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2018b). Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2017/18 – PM. Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2018c). Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Stockholm, Sverige: Skolverket
Skolverket (2019a). Att göra extra anpassningar av undervisningen och ge särskilt stöd. Hämtad 10 juni, 2019, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och- stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/extra-anpassningar-och-sarskilt-stod
Skolverket, (2019b). Extra anpassningar och särskilt stöd i skolan. Hämtad 23 Maj, 2019, från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/extra- anpassningar-och-sarskilt-stod-i-skolan#h-Utredningar
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Rätt till anpassningar och stöd i
undervisningen. Hämtad 30 april, 2019, från https://www.spsm.se/stod/rattigheter-lagar-
och-rattigheter/ratt-till-anpassningar-och-stod-i-undervisningen/
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel – ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning och demokrati, (20)3, 67-82.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I C. Liberg (Red.),
Lärande, skola, bildning – grundbok för lärare (4. Uppl.). (s. 203–264). Stockholm,
Sverige: Natur & Kultur
Vygotsky, L.S. (1987). The collected works of L.S. Vygotsky. Vol. 1, Problems of general
psychology including the volume Thinking and speech. New York, USA: Plenum P.
Wengelin, Å. & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter och
svårigheter att läsa och skriva. Lund, Sverige: Studentlitteratur
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm, Sverige: Natur & Kultur.
41
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Syftet med detta examensarbetet är att undersöka hur extra anpassningar och särskilt stöd används för att stötta elever som befinner sig i lässvårigheter.
Den data som samlas in under intervjuerna avidentifieras och förvaras på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av det. Insamlat material kommer endast att presenteras i mitt examensarbete under lärarutbildningen, därefter kommer materialet att förstöras. Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande närsomhelst.
Inledande frågor:
• Vad har du för utbildning? • Hur länge har du varit lärare? • Vilken årskurs jobbar du i nu?
• Hur ofta arbetar ni med lästräning i veckan?
Fristående frågor:
1. Hur uppfattar du begreppet lässvårigheter?