I studiens resultat och diskussion framkommer det att samarbetet med vårdnadshavare har stor betydelse i arbetet med flerspråkiga barns
modersmålsutveckling. Dels för att barnen behöver fortsätta tala sitt modersmål hemma, dels för att synliggöra de olika modersmålen i verksamheten. Utifrån detta skulle en forskningsfråga kunna vara: Hur beskriver förskollärare att
vårdnadshavare blir delaktiga i flerspråkiga barns modersmålsutveckling?
Modersmålstränarna beskrivs som ett viktigt redskap i flerspråkiga barns modersmålsutveckling men också som ett stöd till förskollärarna för att lyfta de olika modersmålen då förskollärarna inte har tillräcklig kompetens inom
modersmålen. Med utgångspunkt i detta skulle en forskningsfråga om
modersmålstränarens betydelse kunna vara: Vilka erfarenheter har förskollärare av modersmålstränares betydelse för flerspråkiga barns modersmålsutveckling?
En annan forskningsfråga skulle kunna vara: Hur beskriver förskollärare att flerspråkiga barns kunskaper inom sina modersmål ses som en tillgång i
utformandet av förskolans miljöer? Forskningsfrågan blir relevant då det i studien framkommer att barnens kunskaper inom deras modersmål blir ett stöd för
förskollärarna när de utformar olika lärmiljöer.
I diskussionen framkommer det att det behövs en gemensam samsyn om modersmålets betydelse för att kunna utveckla alla modersmål i förskolans
verksamhet. I relation till detta behövs vidare forskning och forskningsfrågan skulle kunna formuleras som: Hur beskriver förskollärare att de skapar en gemensam samsyn om modersmålets utrymme i förskolans kontext?
7. Referenslista
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosfi
och kvalitativ metod (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Björk-Willén, P. (2006). Lära och leka med flera språk: Social samspel i
flerspråkig förskola (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Filosofiska
fakulteten).
Björk-Willén, P. (2014). Är flerspråkiga förskolebarn i behov av särskilt stöd? I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan: Barn I behov av stöd (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Björk-Willén, P. (2015). Döma eller bedöma? Bedömningspraktiker avseende barns språkliga kompetenser. I G. Åsén (Red.), Utvärdering och pedagogisk bedömning I
förskolan. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Carlson, M. (2009). Flerspråkighet inom lärarutbildningen: Ett perspektiv som saknas. Utbildning & Demokrati, 18(2), 39-66. Hämtad från
https://www.researchgate.net/profile/Marie_Carlson2/publication/47807888_Flersp rakighet_inom_lararutbildningen_-
_ett_perspektiv_som_saknas/links/5668606008ae7dc22ad2f2be.pdf
Cekaite, A., & Björk-Willén, P. (2012). Peer group interactions in multilingual educational settings: Co-constructing social order and norms for language use.
International Journal of Bilingualism, 17(2), 174-188.
doi:10.1177/1367006912441417
Christoffersen, L. & Johannesen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Cromdal, J. (2002). Tvåspråkigt samspel. Språkvård, 1, 4-9. Hämtad från
https://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.42699e142b734b551684/139815 1024149/Språkvård%202002-1.pdf
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Espenakk, U., Frost, J., Klepstad Færevaag, M., Horn, E., Løge, I. K., Paulsson, A., […] Hansen Wagner, Å. K. (2013). TRAS: Observation av språk i dagligt samspel. Helsingborg: Nypon Förlag.
Flerspråkighet. (2018). I Nationalencyklopedin. Hämtad 21 februari, 2018 från
http://www.ne.se
Gruber, S. (2013). Rekrytering för mångfald i den nationella förskolan. Förskolechefers tal om kompetens. I P. Björk-Willén, S. Gruber & T. Puskás (Red.), Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag (s. 116- 135). Stockholm: Liber.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling:
Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i
Sverige, 17(3-4), 152-170. Hämtad från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/9411/8173
Kultti, A. (2009). Tidig flerspråkighet i förskolan. I S. Sheridan, I. Pramling Samuelsson & E. Johansson (Red.), Barns tidiga lärande: En tvärsnittsstudie om
förskolan som miljö för barns lärande (s. 215-237). Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande (Doktoravhandling, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik,
Ljunggren, Å. (2015). Multilingual affordances in a Swedish preschool: An action research project. Early Childhood Education Journal, 44(6), 605-612. Hämtad från https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10643-015-0749-7
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzen (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.
Michael-Luna, S. (2013). What linguistically diverse parents know and how it can help early childhood educators: A case study of a dual language preschool
community. Early Childhood Education Journal, 41(6), 447-455. Hämtad från
https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10643-013-0574-9
Modersmål. (2018). I Nationalencyklopedin. Hämtad 21 februari, 2018 från
http://www.ne.se
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220-236). Stockholm: Liber.
SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sherman, J. & Torres-Crespo, M. N. (2015). Language Are More Than Words: Spanish and American Sign Language in Early Educational Settings. Kappa Delta
Pi Record, 51(4) 179-184. doi: 10.1080/00228958.2015.1089621
Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med flerspråkiga barns
språkutveckling. Hämtad från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter /kvalitetsgranskningar/2017/forskolans-arbete-med-flersprakiga-barns-
sprakutveckling/rapport-forskolans-arbete-med-flersprakiga-barns-sprakutveckling- uppdaterad-version.pdf
Skolverket. (2013). Flera språk i förskolan: Teori och praktik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Lpfö 1998 (Rev. 2016). Stockholm: Skolverket.
Spies Griffin, T., Lyons, C., Huerta, M., Garza, T. & Reding, C. (2017). Beyond Professional Development: Factors Influencing Early Childhood Educators´ Beliefs and Practices Working With Dual Language Learners. The Catesol Journal, 29(1), 23-50. Hämtad från
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1144338.pdf
Svensson, A. K. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Svenson, A. K. (2012). Med alla barn i fokus: Om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia(4), 29-37. Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:869525/FULLTEXT01.pdf
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-31). Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wang, L-C. & Hyun, E. (2009). A study of sociolinguistic characteristics of Taiwan children´s peer-talk in a Mandarin-English-speaking preschool. Journal of Early
http://journals.sagepub.com.proxy.library.ju.se/doi/pdf/10.1177/1476718X0809835 1