Denna undersökning har som inriktning hur hyperlänkar kan användas för att undersöka sociala nätverk online fokuserade kring grönt leverne. Som diskuterats tidigare kan dynamiska sidor inte inkluderas i Issue Crawlers nätverkskartor. Dock finns det idag andra verktyg som kan undersöka dynamiska webbsidor med hjälp av exempelvis Facebook’s eller Twitter’s API. För att få en bättre helhetsbild av grönt levernes sociala rörelse vore det därför intressant att kombinera Issue Crawler med ett dynamiskt anpassat verktyg för att undersöka rörelsen på djupet över fler plattformar. Kan det exempelvis vara så att diskussionen och förhållningssättet kring grönt leverne skiljer sig åt mellan de statiska websidorna och de dynamiska sidorna med funktioner som kommentarer, grupper och forum. En annan möjlig forskningsaspekt är att intervjua de olika aktörerna i nätverket för att skapa en förståelse för de eventuella intentionerna bakom det publicerade materialet. Slutligen kan nätverksanalys i kombination med hyperlänkar användas för att kartlägga andra typer av sociala rörelser exempelvis politiska partier, spridning av kampanjer eller företag och
46
6. Slutsats
För att summera görs en återkoppling till frågeställningen som ligger till grund för uppsatsen vilket råder; Hur ser den svenska gröna bloggosfärens sociala nätverk ut?
Syftet var att skapa en förståelse för hur grönt leverne är representerat online idag, hur det appliceras på dagliga rutiner och val samt att undersöka hur sociala rörelser kan studeras på Internet. Undersökningen tyder på att sociala nätverk inte endast kan undersökas med hjälp av hyperlänkar. För att fullt förstå nätverkets struktur, aktörer och tematiska områden krävs en djupare mer mångfacetterad förståelse för den sociala rörelsen som skall kartläggas. Med det sagt är kartläggningsverktyget ett bra analytiskt verktyg som hjälper forskaren att se tematiska områden och bidra med en övergripande visuell syn på nätverket.
Undersökningen visar att de aktörer som ingår i nätverket främst associerar sig med liknande aktörer och förhåller sig till den så kallade associeringspolitiken. De aktörer som ingår i nätverket är främst bloggar, företag och organisationer. Det råder en avsaknad av politiska sidor och de två officiella sidorna som är närvarande i nätverket befinner sig i periferin, något som tyder på att dessa inte når ut med information som kan sättas i relation till ens vardag och de val det innebär.
Då aktörerna i nätverket främst associerar sig med liknande aktörer resulterar kartläggningen i en nätverkskarta med tre kluster. Undersökningen tyder på att respektive kluster har en viss karaktär som särskiljer dem från varandra. Ett av klustren består främst av trädgårdsrelaterade bloggar och företag och saknar en koppling till grönt leverne vilket betyder att det ej ingår i den bakomliggande sociala rörelsen. De resterande två klustren tyder på att grönt leverne både diskuteras ur ett mikro- och makroperspektiv.
Majoriteten av bloggarna har ett mikroperspektiv och är en typ av livsstilsblogg inriktad på mat och allmänna tips utan någon förankring i bakomliggande orsaker och problem. Undersökningen tyder på att även om miljöförstöring och förebyggande av, inte minst, klimatförändringar är globala problem tycks dess betydelse till mestadels vara förankrat i en personlig kontext ur ett mikroperspektiv, utan någon förklaring eller förankring i fakta. En förklaring är att det antingen är svårt att förstå vad miljöfrågor är och vilka personliga val eller förändringar man kan göra för miljöns skull alternativt att bloggar främst används som avslappning och miljöfrågor anses för tunga att diskutera.
Resterande aktörer, organisationer, tidningar och ett fåtal bloggar, har ett makroperspektiv och relaterar miljöfrågor till samhället som helhet med inlägg som är mer förankrade i fakta och information. Således tycks ett behov finnas att delvis relatera grönt leverne till personliga val ur både ett mikroperspektiv med positiv ton samt att förstå de bakomliggande orsakerna ur ett makroperspektiv.
47
Litteraturlista
Andersson Schwarz, J., 2015. Hur flöden moduleras: vad som hamnar på agendan i sociala medier. Digital Politik : Sociala medier, deltagande och engagemang. s. 39-66
Barnerjee, B.S. 2007. Corporate social responsibility: The good, the bad and the ugly. Cheltenham, UK: Edward Elgar
Barabási, A.L. and Albert, R., 1999. Emergence of scaling in random networks. science, 286(5439), pp.509-512.
Beatley, T. 1995. The many meanings of sustainability: Introduction to a special issue of JPL. Journal of Planning Literature, 9(4), 339-342.
Bennett, W.L. and Segerberg, A., 2011. Digital media and the personalization of collective action: Social technology and the organization of protests against the global economic crisis. Information,
Communication & Society, 14(6), pp.770-799.
Borra, E. & Stevenson, M., 2012. Dmi12 Workshop – Crawling and Scraping.
http://www.slideshare.net/digitalmethods/dmi12-workshops-crawling-and-scraping?next_slideshow=1 [hämtad 2016-05-03]
Bruns, A., 2007. Methodologies for mapping the political blogosphere: An exploration using the IssueCrawler research tool. First Monday, 12(5).
Bryman, A., 2012. Social reseach methods. (Fjärde uppl) New York: Oxford University press Bryman, A., & Nilsson, B., 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber ekonomi.
Drezner, D. and Farrell, H., 2004. The power and politics of blogs. American Political Science Association. Farrall, K.N. and Delli Carpini, M.X., 2004, July. Cyberspace, the web graph and political deliberation on the internet. In International Conference on Politics and Information Systems: Technologies and
Applications, Orlando, Florida.
Findahl, O. and Davidsson, P., 2015. Svenskarna och internet. World Internet Project Sweden. Stockholm: The Internet Infrastructure Foundation,. SE. http://www.soi2015.se/ladda-ner/ [hämtad 2015-03-29] Glaser, M., 2004. To their surprise, bloggers are force for change in big media. Online Journalism Review. Goodman, L.A, 1961. "Snowball sampling". Annals of Mathematical Statistics 32 (1): 148–170.
Govcom.org, 2016a. Instruction of use, http://www.govcom.org/Issuecrawler_instructions.htm [hämtat 2016-04-01]
Govcom.org, 2016b. Scenarios of use for NGO and other researchers, http://www.govcom.org/scenarios_use.html [hämtad 2016-04-05]
Granovetter, M.S., 1973. The strength of weak ties. American journal of sociology, pp.1360-1380. Haider, J., 2012. Interrupting practices that want to matter: The making, shaping and reproduction of environmental information online. Journal of Documentation, 68(5), pp.639-658.
48
Hui-Ye Chiu, T., Chen, C.C., Joung, Y.J. and Chen, S., 2014. A study of blog networks to determine online social network properties from the tie strength perspective. Online Information Review, 38(3), pp.381-398. iiS, 2016. ”.nu domains”, https://www.iis.se/english/domains/nu/ [hämtad 2016-05-10]
Kaplan, A.M. and Haenlein, M., 2010. Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media. Business horizons, 53(1), pp.59-68.
Kjellberg, S., 2009. Blogs as Interfaces between Several Worlds A Case Study of the Swedish Academic Blogosphere. Human IT, 10(3), pp.1-45.
Krippendorff, K. 2013. Content Analysis: An Introduction to Its Methodology. 3rd ed. Beverly Hills: Sage. Lievrouw, L.A., Bucy, E.P., Finn, T.A., Frindte, W., Gershon, R.A., Haythornthwaite, C., Kohler, T., Metz, J.M. and Sundar, S.S., 2001. Bridging the subdisciplines: An overview of communication and technology research. Communication Yearbook, 24, pp.271-296.
Luzón, M.J., 2009. Scholarly hyperwriting: The function of links in academic weblogs. Journal of the American Society for Information Science and Technology, 60(1), pp.75-89.
Marres, N., 2006. Net-work is format work: Issue networks and the sites of civil society politics. Reformatting politics: Information technology and global civil society, pp.3-17.
Neuendorf, K. A., 2002. The content analysis guidebook. Sage.
Oermen, J., 2012. The issue network as a deliberative space: a case study of the Danish asylum issue on the Internet. CEU Political Science Journal, 7(1), pp.1-31.
Ojala, M. 2005. Blogging for knowledge sharing, management and dissemination. Business information review, 22(4), 269-276.
O'Reilly, T. 2007. What is Web 2.0: Design patterns and business models for the next generation of software. Communications & strategies, (1), 17.
Otte, E., Rousseau, R. 2002, Social network analysis: a powerful strategy, also for the information sciences. Journal of Information Science 28: 441–453.
Pariser, E., 2011. The filter bubble: What the Internet is hiding from you. Penguin UK.
Pew Internet Project, “Blogs gain a small foothold.”
http://www.pewinternet.org/reports/reports.asp?Report=87&Section=ReportLevel2&Field=Level2ID&ID= 662, [hämtad 2015-02-29]
Rogers, R., 2010a. Internet research: The question of method—A keynote address from the YouTube and the 2008 election cycle in the United States Conference. Journal of Information Technology & Politics, 7(2-3), pp.241-260.
Rogers, R., 2010b. Mapping public Web space with the Issuecrawler. Digital cognitive technologies: Epistemology and the knowledge economy, pp.89-99.
Starrin, B. and Rønning, R., 2011. Socialt kapital: i ett välfärdsperspektiv.
Stemler, S. 2001. An overview of content analysis. Practical assessment, research & evaluation, 7(17), 137-146.
49
Thelwall, M., 2012. Society on the Web. Oxford Handbook of Internet Studies, Oxford University Press, Oxford, pp.69-85.
Tilly, C., 2005. Social Movements, 1768-2004.
Tremayne, M., Zheng, N., Lee, J.K. and Jeong, J., 2006. Issue publics on the web: Applying network theory to the war blogosphere. Journal of Computer‐Mediated Communication, 12(1), pp.290-310. Weber, R. P. 1990. Basic content analysis (No. 49). Sage.
50