6. DISKUSSION
7.1 Vidare forskning
För att kunna göra en djupare forskning kring vår frågeställning, skulle den empiriska
undersökningen behöva bli större. Vi skulle både behöva observera flera förskolor och skolor, samt observera fler barn med olika funktionsnedsättningar. En fördjupning skulle öka
möjligheten till att generalisera och dra slutsatser ur ett vidare perspektiv. Som vidare forskning skulle det även vara intressant att följa ett specifikt barn med en
funktionsnedsättning, som är inkluderat i den allmänna förskolan och skolan under en längre tid. För att på så sätt kunna se om inkluderingen förändras och utvecklas.
Litteraturförteckning
Alba, Gunilla., Fischbein, Siv., Frank, Kerstin., Kylén, Ann. (1994/2007). En modell för helhetssyn – del 1 Struktur, dynamik och utveckling. Stockholm: Lärarhögskolan.
Andersson, Inga. (1999). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS Förlag.
Andersson, Susanna & Thuresson Muhrman, Eva. (2007). Arbetsminne och receptivt lexikon hos barn med cochleaimplantat – en undersökning med SIPS och PPVT. Linköping: Linköpingsuniversitet Hälsouniversitetet.
Asher, Mark. (1999). Vårt kroppsspråk. Stockholm: Wahlströms Bokförlag AB.
Assarsson, Inger. (2007). Talet om en skola för alla: pedagoger meningskonstruktioner i ett politiskt uppdrag. Malmö: Malmö högskola.
Backman, Jarl. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barnplantorna Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat. (2006). Cochleaimplantat – en fantastisk möjlighet förr döva att få höra. Informationsbroschyr.
Barnplantorna [www]. Hämtat från <http://www.barnplantorna.se/page.php?department=11> 7 februari 2008.
Björklid, Pia & Fischbein, Siv. (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur. Brodin, Jane & Lindstrand, Peg. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Bylund, Pia & Kristiansen, Kåre (2005) Samspel – Arbetslivets psykologi i transaktionsalalytiskt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur.
Dahlgren, SvenOlof. (2007). Varför stannar inte bussen när jag inte ska gå av? – Att förstå autism, Aspergers syndrom och DAMP. Stockholm: Liber AB.
Danielsson, Lennart & Liljeroth, Ingrid. (1996). Vägval och växande – Förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber AB.
Denscombe, Martyn. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dravins, Christina. (2005). Språkmiljöer och lärande för elever med avancerad hörselteknisk utrustning. Kvalitetsredovisning SPM 2005.
Edenås, Hugo. (1985). Tala teckna peka – teckenordbok. Arlöv: ILKA Förlagsprodukter AB. Engström, Arne. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. En introduktion. Örebro: Örebros universitet, Pedagogiska instutitionen.
Falck, Kerstin. (1995). Alternativ kommunikation. Umeå: SIH Läromedel.
Gerland, Gunilla. (2004). Autism: relationer och sexualitet. Stockholm: Cura Bokförlag och Utbildning.
Granlund, Mats., Eriksson, Lilly., Almqvist, Lena., Luttrop, Agneta., Björck-Åkesson, Eva. 2004. (CHILD rapport nr 4). Delaktighet – sammanfattning av ett forskningsprojekt. Specialpedagogiska institutet. Stockholm: Stiftelsen ala.
Gillberg, Christopher. (1999). Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Stockholm: Christopher Gillberg och Bokförlaget Natur och Kultur.
Göransson, Kerstin & Wallgren, Annika. (1987). Känsla – Vilja – Uttryck om hur vi fungerar känslomässigt. Stockholm: ALA.
Göransson, Kerstin. (2004). Barn som blir elever – om olikheter, undervisning och inkludering. Stockholm: Stiftelsen ala.
Halldén, Gunilla. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Tema Barn, Linköpings universitet. Pedagogisk Forskning i Sverige 2003 årg 8 nr 1–2 s 12–23 issn 1401-6788. Haug, Peder. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Liber.
Haug, Peder. (2003). Om kvalitet i förskolan – Forskning om utvärdering av förskolan 1998 – 2001. Stockholm: Fritzes.
HSFR, Humanistisk – samhällsvetenskapliga forskningsrådet. (1990). ETIK, HSFR, Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap.
Hörselskadades Riksförbund. (2006). Det gå väl ganska bra? - Om hörselskadades situation i Sverige, årsrapport 2006. Stockholm: Hörselskadades Riksförbund.
Larsson, Kent. (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet -överväganden kring en deliberativ didaktik. Örebro: Örebro Studies in Education 21.
Linikko, Jari (2006). Lärares uppfattningar om inkludering av elever med funktionsnedsättning. Roos, Carin & Fischbein, Siv. (red.) Dövhet och hörselnedsättning – Specialpedagogiska perspektiv. (pp. 187-207) Lund: Studentlitteratur.
Molde, Charlotte & Ristolainen, Linda. (2008). Grammatisk förmåga och språklig medvetenhet hos barn med cochleaimplantat. Logopednytt. Nr 1. 14.
Nationalencyklopedin 2008. (2008). [www] Hämtat från <http://www.ne.se.> 28 februari 2008. Nelfelt, Karin & Nordqvist Palviainen, Åsa. (2004). Det hörs! Slutrapport från projektet språkutveckling hos barn med CI-språkliga konsekvenser av ny medicinsk teknik.
Göteborg: Göteborgs Universitet.
Ogden, Terje. (1991). Specialpedagogik – Att förstå och hjälpa beteendestörda elever. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt. (2001).Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB. Regeringskansliet. (2007). [www] Hämtat från
<http://www.regeringskansliet.se/content/1/c6/01/85/27/90c8d673.pdf> 1 februari 2008.
Roos, Carin. (2004). Skriftspråkande döva barn - En studie om skriftspråkligt lärande i förskola och skola. Göteborg: Acta Univeritatis Gothoburgensis.
Roos, Carin & Fischbein, Siv. (red.) (2006). Dövhet och hörselnedsättning – Specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Statens offentliga utredning. SOU 2007:87. Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder. Stockholm: Fritzes.
Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken - Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.
Stukát, Stfan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Svenska språknämnden. (2000). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber AB.
Sveriges Dövas Riksförbund. (1997). Svenskt teckenspråkslexikon. Leksand: Sveriges Dövas Riksförbund.
Sveriges Riksdag. (1985). Skollag (1985:1100.)[www]. Hämtat från
>http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1100&rm=1985&bet=19 85:1100> 12 februari 2008.
Utbildningsdepartimentet. (1998). Läroplan för förskolan (Lpfö98). Stockholm: CE Fritzes AB. Utbildningsdepartimentet. (1994). Läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94). Stockholm: CE Fritzes AB.
Widerberg, Karin. (2003). Vetenskapligt skrivand – Kreativa genvägar. Lund: Studentlitteratur. World Health Organization. (2001). ICF, The International Classification of Functionins, Disability and Health. Geneva: World Health Organization.
Zachrisson, Gerd., Rydeman, Bitte & Björck-Åkesson, Eva. (2001) Gemensam problemlösning vid alternativ kompletterade kommunikation AKK. Göteborg, Halmstad och Västerås:
Hjälpmedelsinstitutet.
Östlund, Elisabet., Johansson, Ulrika. A & Snickars, Madelen. (2008). Lägesrapport från logopederna vid Logopedkliniken, sektion för cochleaimplantat, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Logopednytt. Nr 1. 10-11.
Bilaga 1
Frågor till pedagogen:
1. Vad anser du är en visuell pedagogisk miljö?
2. Vilket visuellt pedagogiskt material används för barnet? a. Har alla barn tillgång till materialet?
b. Kan alla pedagoger arbeta med barnet kring detta material? c. Vilka pedagoger arbetar kring barnet?
3. Vilken möjlighet till stöd och fortbildning har och får du angående det pedagogiska arbetet kring det funktionsnedsatta barnet?
4. På vilket sätt försöker ni främja kommunikationen för det funktionsnedsatta barnet? (mellan pedagogen - barn och barn - barn)
5. På vilket sätt arbetar ni för att barnet skall bli delaktig? 6. Hur ser du på begreppen integrering och inkludering?
7. På vilket sätt tror du att den visuella pedagogiska miljön kan bidra till en förskola och skolan för alla?
Specifika frågor till skolan:
Hur är tanken med arbetet kring schemat? Vem är mentor för barnet?
Kan man utgå från särskolans läroplan i den allmänna grundskolan? Hur ser du på barnets framtida skolgång?
Bilaga 2
Teckenspråk
Källa: Sveriges Dövas Riksförbund, teckenspråksavdelning. (2003). Teckenspråk till vardags. Örebro: Sveriges Dövas Riksförbund.
Bliss
Källa: http://www.sit.se/images/Regioner/S%F6dra/AKK/webb-Blissbilder.jpg. Hämtad 7 mars, 2008.
Pictogram
Bilaga 3