Författarna anser att det i likhet med flertalet studier som ligger till grund för detta arbete (b.la. SOU 2017:9; Arbetsförmedlingen, 2016) att ämnet kön är av stor betydelse för hur yrkesverksamma tolkar och möter unga i sitt uppdrag från välfärdssamhället samt vilka effekter olika insatser har och ger ur ett genusperspektiv. Litteraturöversikten till denna studie visar att just kön kan vara av en central betydelse när det kommer till hierarkiska sociala åtskiljare och rangordnare i samhället. Studien visar också att skillnader i insatser finns mellan könen och det är av stor vikt att upptäcka var dessa finns för att kunna förändra grunden till dessa. Därför anser vi att vidare forskning bör göras på området.
30
Denna studie har på ett begränsat vis tittat på en liten del av ämnet och författarna anser att det skulle vara av vikt att kunna genomföra en liknande studie i större skala där fler olika verksamheter från städer med andra geografiska och samhälleliga kontexter skulle ingå. Denna föreställning bygger på författarnas hypotes att olika städer kan ha olika
förutsättningar utifrån bland annat storlek, samhälleliga strukturer och sociala kontexter t.ex. arbetslöshet, gängproblematik, etnisk segregation, bostadssituation osv. och att resultaten av studien skulle kunna skilja sig mellan olika städer på grund av detta.
Det skulle även kunna vara av vikt att ta med ett brukarperspektiv där man studerar hur målgruppen själva ser på genusperspektivet ur relevanta utgångspunkter. Denna studie har inte haft förutsättningarna att inkludera detta, dock så visar studier (Ose och Jensen , 2017; Olin & Ringsby Jansson, 2009) att unga har skilda föreställningar jämfört med de
yrkesverksamma angående orsaker som kan ligga till grund för de svårigheter som individen har, samt att de unga har tendens till att värja sig mot de yrkesverksammas problemdefinition när de upplever att de inte tar hänsyn till deras perspektiv. Är så fallet så behöver de
yrkesverksamma vara medvetna om ungas upplevelse och hur de ser sin verklighet, för att förstå hur de ska kunna stödja och hjälpa dem.
För att kunna arbeta med en helhetssyn på individen så anser författarna att blan annat genus torde vara en viktig del att införliva i den sammantagna bilden av samverkande faktorer och förutsättningar som råder hos den heterogena gruppen UVAS. Studiens titel, “Vi, eller jag tänker i alla fall väldigt lite kön och mer målgrupp” visar just på det utvecklingsområdet.
31 9. Referenser
Aaltonen, S., Berg, P., & Ikäheimo, S. (2016) Relationship between young people and welfare services, Nordic Center for Welfare and Social Issues, NAvii,
Arbetsförmedlingen (2016). Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv.
Arbetsförmedlingen (2017). Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning. Arbetsförmedlingen (2018a). Hur skapar vi en mer jämställd arbetsmarknadsetablering? En studie av Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet och insatser ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Arbetsförmedlingen (2018b). Delredovisning av handlingsplanen för jämställdhetsintegrering 2015-2017. Stockholm: Arbetsförmedlingen
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bynner, J. & Parsons, S. (2002). Social Exclusion and the Transition from School to Work: The Case of Young People Not in Education, Employment, or Training (NEET), Journal of Vocational Behaviour, No.60, pp.289-309
Eurofound (2015a). Young people and 'NEETs' infographic.
Eurofound (2012b). NEETs, Young people not in employment, education or training: Characteristics, costs and policy responses in Europe
Evertsson, M. (2010). Kön. I C. Edling, & F. Liljeros, (red), Ett delat samhälle: makt, intersektionalitet och social skiktning (s. 74-96). (1. uppl.) Malmö: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015a). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes, & R. Thornberg, (red.). Handbok i kvalitativ analys (s.16-43). (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015b). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes, & R. Thornberg, (red.). Handbok i kvalitativ analys (s.256-278). (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
32
Hagquist, C. (2015). Skolelevers psykiska hälsa.
Hamreby, K. (2009). Textanalyser med fokus på kön. I L. Dahlgren & L. Sauer (red.), Att forska i socialt arbete: utmaningar, förhållningssätt och metoder (s.141-162). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kalman, H. & Lövgren, V. (2012) Etik i forskning och etiska dilemman. I H. Kalman, & V. Lövgren, (red.), Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet (s.7-23). Malmö: Gleerups.
Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Mellqvist, J (2017). Forskning om unga som varken arbetar eller studerar åren 2006–2016. Stockholm: Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar.
OECD (2016). Investing in Youth – Sweden. doi.org/10.1787/24126357
OECD (2015). OECD Skills Outlook: Youth, Skills and Employability
OECD (2018), Youth not in employment, education or training (NEET) (indicator). doi: 10.1787/72d1033a-en (hämtad 11 April 2018)
Olin, E., & Ringsby Jansson, B. (2009). Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet. En utmaning för välfärdssystemet. FoU i Väst/GR Rapport 1:2009.
Ose, S.O. & Jensen, C. ( 2017) Youth outside the labour force — Perceived barriers by service providers and service users: A mixed method approach, Children and Youth Services Review,81, 148-156, doi https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2017.08.002
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder : Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4., [uppdaterade] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. Perlinski, M. (2009). Kvantitativ metod sedd inifrån köket. I L. Dahlgren, & L. Sauer, (red.), Att forska i socialt arbete: utmaningar, förhållningssätt och metoder (s.31-60). (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Piuva, K & Karsson. L.B (2012) Genusperspektiv i socialt arbete. I Piuva, K. & Karlsson, L. B ( red.) (1 utg.), Introduktion( S.32-35), Stockholm: Natur & Kultur
Rantakeisu, U. (2012). Genusperspektiv i socialt arbete.I Piuva, K. & Karlsson, L.B. (red.) (1. utg.), Ung och arbetslös- intersektionell analys av arbetsförmedlingens bemötande (S.219-220), Stockholm: Natur & kultur.
33
Scarpetta, S., A. Sonnet & T. Manfredi, (2010), "Rising Youth Unemployment During The Crisis: How to Prevent Negative Long-term Consequences on a Generation?", OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 106, OECD Publishing, Paris.
http://dx.doi.org/10.1787/5kmh79zb2mmv-en
SCB (2017a). Unga som varken arbetar eller studerar 2017. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Nedladdat statistik 26/02/2018 från Statistiska centralbyråns hemsida:
http://www.scb.se/hitta-statistik/sok/?query=neet&sort=relevance&page=1&category=all&DateChangedCategory=N one
SCB (2017b). Indikatorer for hallbar utveckling och livskvalitet for budgetarbetet, Stockholm & Örebro: statistiska centralbyrån. Hämtad 13/04/2018 från Statistika Centralbyråns hemsida:
https://www.scb.se/contentassets/e9d09f45bc2f4bb89ad8deaf4c198946/utveckling-av-indikatorer-for-innovation-slutrapport.pdf
SCB (2018). Antalet arbetade timmar ökar, Stockholm: statistiska centralbyrån. Hämtad 13/04/2018 från Statistika Centralbyråns hemsida:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-februari-2018/
Stojanovic, V. (2001). Unga arbetslösas ansikten: identitet och subjektivitet i det svenska och danska samhället. Diss. Lund : Univ., 2001. Lund.
Ungdomsstyrelsen (2012). Fokus 12- Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Ungdomsstyrelsen (2017a). Fokus 17:1 - Ungas etablering. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2017b). Fokus 17:2 - Unga med funktionsnedsättning. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Utredningen om Unga som varken arbetar eller studerar (2013). Unga som varken arbetar eller studerar – statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74). Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Utredningen om Unga som varken arbetar eller studerar (2017). Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar (SOU 2017:9). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Young Women's Trust (2014). Neets and gender. Nedladdat från
https://www.youngwomenstrust.org/assets/0000/0665/Scarred_for_Life-Literature_Review-34
September_2014.pdf
Zuccotti, C. V. & O´Reilly, J. (2018) Ethnicity, Gender and Household Effects on Becoming NEET: An Intersectional Analysis, Work employment and society, 1(23)
35
10. Bilagor
Bilaga 1 Följebrev
Följebrev till intervju, Unga som varken studerar eller arbetar Hej
Vi är två studenter som studerar på socionomprogrammet vid Umeå universitet termin sex , vi skriver just nu vår kandidatuppsats som behandlar ämnet unga som varken studerar eller arbetar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur professionella yrkesutövare ser på och tolkar individers förutsättningar hos Unga som Varken Arbetar eller Studerar (UVAS) med särskilt fokus med kön.
Det kan vara bra om personen som intervjuas i förväg tänkt igenom sin upplevelse av målgruppen ur ett genusperspektiv samt att reflekterat över den egna verksamheten. Under genomförandet av uppsatsen så har vi genomfört en litteraturstudie av relevant information om målgruppen samt att vi avser att kunna genomföra intervjuer med
professionella som arbetar direkt mot målgruppen vid tre olika verksamheter, detta för att försöka att skapa en mer nyanserad bild av målgruppen och hur de professionella uppfattar den och hur de eventuellt organiserar verksamheterna ur ett genusperspektiv. Vi ser gärna att de professionella som är aktuella för en intervju har god kännedom och några års erfarenhet av att arbeta med /mot målgruppen.
Ert deltagande i studien är av stort värde för oss och givetvis helt frivilligt, skulle en önskan om avslut uppkomma så delges författarna. Efter en intervju så kommer ni att ha möjlighet om ni önskar att ta del av och påverka det som vi använt ur intervjun innan studien
färdigställs, intervjun kommer att bandas och sparas under arbetets färdigställande och endast hanteras av författarna, som intervjuperson så kommer du att vara anonym och informationen du delger kommer hanteras konfidentiellt och avkodas och efter arbetet färdigställande kommer de bandade filer att raderas.
Efter uppsatsens färdigställande så kommer den att finnas tillgänglig via Umeå universitets hemsida/Institutionen för socialt arbete.
MvH
Sara Solomon & David Johansson Socionomstuderande Umeå universitet
36 Bilaga 2 Intervjuguide
Intervjuguide UVAS
Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella yrkesutövare ser på och tolkar individers förutsättningar hos Unga som Varken Arbetar eller Studerar (UVAS) med särskilt fokus på kön.
De frågeställningar som vi valt att använda oss av för att uppfylla syftet med studien är, 1. Har unga kvinnor och män (UVAS) samma/olika behov av stöd för att kunna
återuppta studier eller etablera sig på arbetsmarknaden?
2. Hur arbetar välfärdsaktörerna utifrån ett könsperspektiv för att stödja unga som är utanför arbetsmarknad och studier?
Bakgrundsvariabler, – Kön.
– Ålder.
– Yrke/utbildning. – Titel.
– År i yrket, arbetat mot målgruppen. – Tidigare erfarenhet i yrket.
– Bakgrundsinformation om verksamheterna, vilken grupp arbetar de mot? Vilka åldrar? Hur länge har verksamheten funnits.
Frågor mot frågeställningarna,
1, (Har unga kvinnor och män (UVAS) samma/olika behov av stöd för att kunna återuppta studier eller etablera sig på arbetsmarknaden?)
● När du ser till kön, i målgruppen (UVAS), Finns det (ser du) någon generell skillnad i behov av stöd mellan grupperna (könen)?
– Är kvinnor/män överrepresenterade i någon av de subgrupper som finns till målgruppen UVAS?
– När du ser till de individer som står längst från en riktad insats i syfte att uppnå arbete eller studier ur ett genusperspektiv, hur är din upplevelse av könen då?
● Är det skillnad mellan könen då det gäller vilket val individerna oftare efterfrågar arbete/studier? (Kunskapsbaserad fråga)
– Hur då?
– Hur är er upplevelse av män och kvinnor i gruppen UVAS intresse för olika inriktningar av arbetsmarknaden?
37
2, (Hur arbetar välfärdsaktörerna utifrån ett genusperspektiv för att stödja unga som är utanför arbetsmarknad och studier?)
● I organiseringen och utformningen av er verksamhet, finns det ett könsperspektiv närvarande?
– På vilket sätt är det närvarande i verksamheten?
– Finns det med i både insatser riktade mot arbete och studier?
● Finns genusperspektivet med i någon form av styrdokument för verksamheten? – I vilka dokument?
– Hur implementerar man de målen i verksamheten, hur syns det i den dagliga verksamheten?
– Hur utvärderas de målen?
● Involveras genus som variabel i statistik som förs inom verksamheten? – Varför är det viktigt?
3, Önskvärd skriftlig information angående verksamheten,
● Aktuell statistik gällande antal deltagare efter kön och kalenderår. ● Statistik angående fördelning av insatser och kön.
38 Bilaga 3 Kodningsschema
Manifest Nivå Latent Nivå
Koder Kategorier Teman
– Begränsad kunskap om andra samverkande aktörer
– Lika möjligheter i verksamh. – Arbeta medvetet mot snedfördelning
– Olika krav och kriterier: definiera målgruppen
– Beslutsfattare Vs insatsgivare – Ingångar till verksamheterna – Personalsammansättning – Prioriteringar Strukturella faktorer Org/verksamh. struktur Föreställningar Utvärdering/ Uppföljning Organisering Lika behov
– Strukturförändring, killar soc.tj.-tjejer FK
– Föreställningar om kön, behov, förutsättningar
– Ungas kontakter med myndigheter/Verksamheter – Unga bryter könsmönster i yrkesval
– Killars överrepresentation på Socialtjänsten
– Kvinnors överrepresentation på försäkringskassan
– Ensamkommande killar inom vården
Tjejer är flexibla – Killar mindre flexibla – Killar tar avstånd från skola, – Tjejer slutför gymnasieutbildning – Kvinnor får jobb snabbare – Killar stannar i processen längre tid
– Olika bemötande av kön
Föreställningar om kön
Individfokus
– Fokus på målgruppen
– Lite genus mer målgrupp Individ och Målgrupp – Statistik, kön som variabel
– Dialog i personal, myndigheter – Utvärdering
– Återkoppling Statistik och utvärdering – Medvetandegöra