3 Teoretisk referensram
6.1 Vidare forskning
Studien som genomförts har utgått ifrån ett identitetsprojekt där gränsproblematik inom kommunen och kommunens projektorganisation har studerats. Därmed finns det möjligheter att studera andra områden. Samhällsbyggnadsfasen befinner sig i ett tidigt stadie eftersom kommuner förväntas öka sina investeringar kommande år, vilket indikerar på att förvaltningsfasen är över. Det har gjorts flera studier inom kommunal verksamhet om gränser i en förvaltningsfas. När kommunen nu befinner sig i en samhällsbyggnadsfas krävs det en annorlunda syn på bland annat investeringsverksamheten, hantering av kapitalkostnader och projektbildning inom kommunen. Vi har genom denna studie ökat förståelsen för gränser i etableringsfasen av ett kommunalt samhällsbyggnadsprojekt. Vi anser att det vore relevant att analysera vilka strategier kommunen använder sig av för att överbrygga och dra tydliga gränser. Då kommunen inte arbetar med att sätta gränser kan det även vara relevant att studera flera kommuner och vilka strategier de använder sig av för att överbrygga det mer specifikt i sin investeringsverksamhet, i sin kostnadsfördelning och projektverksamhet. Det skulle alltså vara värdefullt att analysera hur kommunerna hanterar detta för att framgångsrikt klara av de ökade investeringarna.
Studien har utgått ifrån etableringsfasen av ett stort identitetsprojekt. Det skulle vara relevant att studera de andra faserna projektet går igenom, alltså hur gränser definieras och sätts i genomförandefasen och i avslutningsfasen. Detta för att få en helhetsbild av gränsdragningar genom hela projektets livscykel. Vidare studier skulle även kunna belysa vilken effekt gränssättning i etableringsfasen av ett projekt får i de resterande faserna. Vi anser att gränsdragningen i etableringsfasen är grunden och kan påverka och leda projektet i en viss riktning i de senare faserna.
En annan inriktning på en vidare studie skulle vara att analysera gränsproblematikens roll i såväl lyckade som misslyckade projekt. Det blir därmed relevant att analysera ifall gränsproblematiken är en avgörande faktor och om det handlar om att alla aktörer ska se på gränsobjekt på samma sätt för att lyckas. Alltså undersöka om gränsobjekt används för att driva projekten till en bättre lösning genom konflikter och diskussioner eller används gränsobjekten för att avgränsa projektet helt. Vi har i vår studie sett att gränsdragningar är nödvändiga för att genomföra projekt, det skulle således vara intressant att se om misslyckade projekt beror på brister i gränsdragningen.
Den här studien har utgått från en kommuns verksamhetschefer och projektledarens perspektiv. Det skulle däremot vara nyttigt att se det ur de samverkande aktörernas perspektiv och hur de uppfattar att gränser sätts och påverkar aktörerna i projekten. För att
även öka generaliserbarheten skulle det vara intressant att studera fler kommuner och projekt av varierande storlek. Vår studie utgår som tidigare nämnt från ett identitetsprojekt som involverar många olika aktörer, både internt från kommunen men även externt. Det skulle även vara relevant att analysera om samma problem med gränsdragningar finns och hanteras olika i mindre projekt för att bidra med ytterligare kunskap om gränser i en offentlig verksamhet. I vår studie fokuserar vi framförallt på aktörerna i projektgruppen i Motala kommun och gränsdragningen mellan dem, men det skulle även vara nyttigt att se på gränser mellan två samverkande projektgrupper från två olika aktörer. I projektet Lalandia tillsätter företaget och kommunen var sin projektgrupp som samverkar och det skulle vara aktuellt att se hur gränserna mellan dem hanteras samt hur det påverkar projekten.
7 Referenser
Adolfsson, P. & Solli, R. (2009). Offentlig sektor och komplexitet: om hantering av mål,
strategier och professioner. Lund: Studentlitteratur AB.
Aharoni, Y. (1966). The Foreign Investment Decision Process. Boston, Ma: Harvard Business School.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Andersson, R. (1998). Attraktiva städer: En samhällsekonomisk analys. Stockholm: Byggforskningsrådet.
Barth, F. (1969). ETHINC GROUPS AND BOUNDARIES – The Social Organiztion of
Culture Difference. Oslo: Universitetsforlaget.
Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. Bengtsson, U. (2013). Stora investeringar i små kommuner: Scope, Scale och Stage
Construction som strategier. Göteborg: Bas Publishing.
Blau, P. M. (1970). A Formal Theory of Differentiation in Organizations. American
Sociological Review, 35(2), ss. 201-218.
Brorström, B. & Johansson, S. (1992). Från regler och konton mot värderingar och
ansvarsenheter: en bok om decentraliseringens bryderier och om förändrade styrformer i kommuner och landsting. Lund: Studentlitteratur.
Brorström, S. (2010). Kommunala satsningar av betydelse - en fråga om identitet, förnuft
och tillfälligheter. Malmö: Litorapid Media AB.
Brunsson, N. & Sahlin-Andersson, K. (1998). Att skapa organisationer. i Ahrne, G. (red.)
Stater som organisationer. Stockholm: Nerenius och Santérus.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber. Carlile, P. R. (2002). A Pragmatic View of Knowledge and Boundaries: Boundary Objects in New Product Development. Organization Science, 13(4) , ss. 442-455.
Cederqvist, A. (2015). Kommunens ekonomi – så funkar det!. Helsingborg: Komlitt DiMaggio, J. P. & Powell, W. W. (1991). The new institutionalism in organizational
Engeström, Y., Engeström, R. & Kärkkäinen, M. (1995). Polycontextuality and boundary crossing in expert cognition: Learning and problem solving in complex work activities.
Learning and Instruction, 5(4), ss. 319–336.
Gieryn, T. F. (1983). Boundary-Work and the Demarcation of Science from Non-Science: Strains and Interests in Professional Ideologies of Scientists. American sociological review, 48(6), ss. 781-795.
Guba, E. G. & Lincoln, Y. S. (1981). Effective Evaluation. i Merriam, S. B. (red.). Fallstudien
som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
Hernes, T. (2004a). The spatial construction of organization. Philadelphia, PA: John Benjamins.
Hernes, T. (2004b). Studying composite boundaries: A framework of analysis. Human
Relations, 57(1), ss. 9-29.
Jacobsen, D. I. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till
samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Jensen, C., Johansson, S. & Löfström, M. (2007). Projektledning i offentlig miljö. Malmö: Liber AB.
Jonsson, L. (2003). Kommunstyrelseordförande – Kommunledare med politisk
förankring. Nora: Nya Doxa
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2010). Kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kidder, L. H. (1981). Sellitz, Wrightman and Cook’s Research Methods in Social Relations. i Merriam, S. B. (red.). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB. Kommuninvest. (2015). Kommunsektorns investeringar. Tillgänglig
via http://kommuninvest.se/wp-content/uploads/2015/06/Kommunsektorns- investeringar-2015.pdf (hämtad 2017-02-09)
Kvale, S. & Brinkmann S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leonardsson, M. (2016) Landstingens investeringar ökar - men inte i alla landsting. Tillgänglig via http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Landstingens-investeringar- okar--men-inte-i-alla-landsting/ (hämtad 2017-02-08)
Lidström, A. (2013). Kommunsystem i Europa. Malmö: Liber
Lindqvist, R. (2000). Att sätta gränser: organisationer och reformer i
arbetsrehabilitering. Umeå: Borea.
Lundin, R. & Söderholm, A. (1995). A theory of the temporary organization. Scandinavian
Journal of management, 11(4), ss. 437-455.
Löfström, M. (2010). Samverkan och gränser - Studier av samverkansprojekt i offentlig
sektor. Göteborg: Intellecta Infolog.
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur AB.
Marchington, M., Grimshaw, D., Rubery, J. & Wilmott, H. (2005). Fragmenting work:
blurring organizational boundaries and disordering hierarchies. Oxford: Oxford
University Press.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB. Meyer, J. W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), ss. 340-363.
Motala kommun. (2014). LedMot - Ledningssystem för Motala kommun. Tillgänglig via http://www.motala.se/media/uploads/Ledmot.pdf (hämtad 2017-03-15)
Motala kommun. (2017). Avtal om markanvisning.
Motala kommun. (2017). Informationsmöten om etablering i Varamonområdet. Tillgänglig via https://www.motala.se/nyheter/informationsmoten-om-etablering- varamonomradet/ (hämtad 2017-03-31)
Motala kommun. (2017). Planeringsförutsättningar 2017. Tillgänglig via
https://www.motala.se/media/uploads/Planeringsf%C3%B6ruts%C3%A4ttningar-2017- slutversion-till-diariet-.pdf (hämtad 2017-03-15)
Motala kommun. (2017) Sammanträdesprotokoll 2017-01-24. Tillgänglig via http://213.134.115.31/meetingportal/ (hämtad 2017-03-15)
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Project Management Institute. (2000). A Guide to the Project Management Body of
Knowledge. Pennsylvania, PA: Newtown Square.
Sahlin-Andersson, K. (1981). Kommunal investeringsplanering - Fallstudier av
extraordinära beslut. Stockholm: LiberTryck.
Sahlin-Andersson, K. (1986). Beslutsprocessens komplexitet: Att genomföra och hindra
stora projekt. Lund: Doxa.
Sahlin-Andersson, K. (2002). Project management as boundary work. Dilemmas of
Scott, R. W. (1995). Organizational Structure. Annual Review of Sociology, 1, ss. 1-20. Star, S. L. & Griesemer, J. R. (1989). Institutional Ecology, 'Translations' and Boundary Objects: Amateurs and Professionals in Berkeley's Museum of Vertebrate Zoology, 1907-39.
Social Studies of Science, 19(3), ss. 387-420.
Stenberg, R. (2000). Organisationslogik i samverkan: konsten att organisera samverkan i
en imaginär organisation av offentliga aktörer. Stockholm: Stockholms Universitet.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2016). Ekonomirapporten, oktober 2016 - om
kommunernas och landstingens ekonomi. Linköping: Linköpings tryckeri AB.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Infrastruktur, investeringar. Tillgänglig via https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/trafikinfrastruktur/infrastrukturinvester ingar.293.html (hämtad 2017-02-08)
Syssner, J. (2012). Världens bästa plats? - Platsmarknadsföring, makt och
medborgarskap. Lund: Nordic Academic Press.
Thompson, J. D. (1967). Organizations in action : social science bases of administrative
theory. New York, NY: Mc Graw-Hill.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Elanders Gotab.
Wenger, E. (1998) Communities of practice: learning, meaning, and identity. Cambridge: Cambridge University Press.
Woodward, J. (1965). Industrial Organization, Theory and Practice. London: Oxford University Press.
Yin, R. K. (2006). Fallstudier: Design och genomförande. Stockholm: Liber.
Yin, R. K. (2013). Kvalitativ forskning: från start till mål. Lund: Studentlitteratur AB. Ödman, P. J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
8 Bilagor
Bilaga 1: Respondenter
Kommun Respondenter Intervjumetod Datum Tid
Motala Respondent 1
(R1) Personlig 11:e april, 2017 54 min Motala Respondent 2
(R2) Personlig 11:e april, 2017 54 min
Motala Respondent 3
(R3) Personlig 12:e april, 2017 53 min Motala Respondent 4
(R4) Telefon 11:e april, 2017 25 min
Bilaga 2: Dokumentstudie
• LedMot - Ledningssystem för Motala kommun • Letter of Intent
• Markanvisningsavtal
• Planeringsförutsättningar 2017
• Tilläggsavtal Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen 2017-01-24
Bilaga 3: Observation
• Informationsmöte om etablering i Varamonområdet - 5 april