En intressant fortsättning på denna studie skulle kunna vara att följa
L 8 D ett tag när Läroplanen 2018 trätt i kraft. Ett annat förslag på spännande fortsatt forskning kring ämnet skulle kunna vara en komparativ studie och undersöka kommuner som satsat på implementering och fortbildning om undervisning i förskolan för att undersöka om de förskollärare känner sig säkrare i sin undervisande roll än de som inte fått det. På det viset kan man synliggöra och bidra med de
förutsättningar som förskollärares förändrade yrkesroll kräver för att kunna fullfölja uppdraget.
38
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 8-16.
Allmänna råd från Socialstyrelsen 1987:3. Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://hdl.handle.net/2077/30947
Arnqvist, A. (2014). Kvantitativa data - exemplet barns läsande. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K.
(red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 104-120.
Axelsson, T. & Qvarsebo, J. (2017). Maktens skepnader och effekter: maktanalys i Foucaults anda. Lund:
Studentlitteratur.
Barnomsorg- och skolakommittén (1997). Att erövra omvärlden: förslag till läroplan för förskolan:
slutbetänkande. (SOU 1997:157). Stockholm: Utbildningsdepartementet/Fritze.
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/25224
Barnstugeutredningen (1972). Förskolan: betänkande. D. 1. (SOU 1972:26). Stockholm: Liberförlag/Allmänna förl.
Barnstugeutredningen (1972). Förskolan: betänkande. D. 2. (SOU 1972:27). Stockholm: Liberförlag/Allmänna förl.
Bjervås, L-L. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan: en diskursanalys. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/25731
Bolander, E. & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys.
2 uppl. Stockholm: Liber, ss. 90-114.
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 157-175.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. Stockholm: Liber.
Eidevald, C. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur jag man?.
Stockholm: Liber.
Engdahl, I, & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Uppdraget. I Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 38-41.
Enö, M. (2005). Att våga flyga: ett deltagarorienterat projekt om samtalets potential och förskolepersonals konstruktion av det professionella subjektet. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson, A. (2015). Förskollärarens ansvar: från självpåtaget till pålagt och delvis legitimerat. Pedagogisk forskning i Sverige, 20(1-2), ss. 8-32. doi:10.7577/nbf.576
Eriksson, A., Beach, D. & Svensson, A-K. (2015). Förskolechefens ansvar och uppdrag ur ett kommunalt förvaltningsperspektiv. Nordisk Barnehageforskning. 11(9), ss. 1-17. doi:https://doi.org/10.7577/nbf.1204 Eriksson, C. B. (2004). The effects of change pr ’ Personnel Review, 33(1), ss.
110-126. doi:10.1108/00483480410510642
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 34–54.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.).
Handbok i kvalitativ analys. 2,. utök. uppl. Stockholm: Liber, ss. 16–43.
Foucault, M. (1969). The archaeology of knowledge and the discourse on language. New York: Patheon books.
https://monoskop.org/images/9/90/Foucault_Michel_Archaeology_of_Knowledge.pdf Foucault, M. (1969/2002a). Vetandets arkeologi. Lund: Arkiv Förlag.
Foucault, M. (1976/2002b). Sexualitetens historia Bd 1 Viljan att veta. [Ny utg.] Göteborg: Daidalos
39
Fugate, M., Harrison, S. & Kinicki, A J. (2011). Thoughts and feelings about organizational change: a field test of apparaisal theory. Journal of leadership & organizational studies, 18(4), ss. 421-437.
doi:10.1177/1548051811416510
Ljung-Djärf, Mårdsjö Olsson & Thulin (2013). Förskolans uppdrag. I Holmqvist Olander, M. (red.). Learning study i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 37-48.
Jepson Wigg (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2,. utök. uppl. Stockholm: Liber, ss. 238-254.
Jonsson, A., Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1), ss. 90-109.
doi:http://www.forskul.se/ffiles/00518CC7/ForskULvol5_nr1_s90-109.pdf
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 93-113.
Lenz Taguchi, H. (2014). In på bara benet: en introduktion till feministisk poststrukturalism och subjektivitetsteori. 2. uppl. Malmö: Gleerup.
Lpfö 98 (1998). Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet.
http://www.lajvar.se/Doc/lpfo.pdf
Lpfö 98 (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
http://www.hallsberg.se/download/18.6266b3ec13efa0cc7b085f/1466413679161/L%C3%A4roplan%20f%C3
%B6r%20f%C3%B6rskolan%20Lpf%C3%B6%2098%20Reviderad%202010.pdf Lpfö 98 (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-98-for-forskolan Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/reviderad-laroplan-for-forskolan Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. &
Franzén, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 32-43.
Martin Korpi, B. (2006). Förskolan i politiken: om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet, Regeringskansliet.
Mårdsjö Olsson, A. & Tullgren, C. (2013). Profession i brytningstid. I Holmqvist Olander, M. (red.). Learning study i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 49-58).
Nilsson, R. (2008) Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Liber.
Palmer, A. (2005). Matematik i förändring. Diskursanalyser med fokus på matematik och kunskapsteori med ett genusperspektiv. Magisteruppsats. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Palmer, A. (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800010476/F%C3%B6rskolans+betydelse+f%C3%B6r+b arns+utveckling%2C+l%C3%A4rande+och+h%C3%A4lsa.pdf
Persson, S. (2017). Förskolans janusansikte ett utbildningsvetenskapligt perspektiv. I Riddersporre, B. &
Persson, S. (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. 2. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 65-88.
Pripp, O. (2011). Reflektion och etik. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund:
Studentlitteratur, ss. 65–84.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2015).
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 220-236.
Saar, T. & Löfdahl, A. (2014). Om perspektiv på barn, barndom, förskola. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. &
Franzén, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 22-31.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag - Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Stockholm: Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/201 6/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf
40
Skolverket (2018a). Lärar- och förskollärarlegitimation. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/larar--och-forskollararlegitimation [2018-12-28]
Skolverket (2018b). Undervisning i förskolan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/undervisning-i-forskolan [2018-12-29]
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 208–219.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.).
Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 17–31.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss. 256-278.
Thornberg, R. & Forslund Frykedahl, K (2015). Grundad teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss. 44-70.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A-C. (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 6(4), ss. 241-269. https://www.mah.se/pages/27838/vallbergroth[1].pdf Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Wreder, M. (2007). Ett fantastiskt, bristfälligt material. I Börjesson, M. & Palmblad, E. (red.). Diskursanalys i praktiken. Stockholm: Liber, ss. 29-51.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Öhlander, M. (2011) Analys. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 265-296.
41
Bilagor
Bilaga 1 Information och samtyckesformulär till förskolechefer.
Hej!
Vi är två förskollärarstudenter på Stockholms Universitet som just nu skriver vårt examensarbete. Vår studie handlar om hur införandet av undervisningsansvaret i den reviderade Läroplanen 2018 påverkar förskollärare i deras yrkesroll.
För att kunna genomföra vår undersökning skulle vi vilja skicka ut enkäter (via mail) till alla förskollärare inom er verksamhet och behöver er tillåtelse för att genomföra detta.
Genomförandet av uppsatsen är reglerad av etiska riktlinjer som rör tystnadsplikt och
anonymisering. Detta betyder att förskollärarna och förskolan kommer att avidentifieras. Deltagandet är frivilligt och alla kan när som helst avbryta din medverkan. Materialet kommer inte att användas i andra sammanhang utan bara i det egna analysarbetet. Den färdiga uppsatsen kommer sedan att publiceras i publikationsdatabasen DiVA.
Kontakta gärna oss eller vår handledare för ytterligare information!
Vänliga hälsningar:
Jag har informerats om studiens syfte och ändamålet med enkäten samt att deltagandet i denna studie är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas.
Jag ger mitt samtycke till att enkäter får skickas ut till alla förskollärare inom vår verksamhet.
(Vi kommer efter eventuellt samtycke att kontakta er för att få tillgång till förskollärarnas mailadresser).
Bilaga 2 Information och samtyckesformulär till förskollärare.
Hej Förskollärare! Okt 2018 Vi är två studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för
förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie handlar om hur införandet av undervisningsansvaret i den reviderade Läroplanen 2018 påverkar förskollärare i deras yrkesroll.
För att kunna genomföra vår studie behöver din hjälp som verksam förskollärare och att få ta del av dina åsikter. Detta vill vi göra genom att utföra en enkätundersökning. Vi är tacksamma om Du vill delta i studien genom att svara på vår enkät.
Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, personuppgiftslagen (1998:204) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller.
Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är
godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt i publikationsdatabasen DiVA.
Med detta brev vill vi be om Ditt medgivande för medverkan i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker Du till studien så skriver ni under bifogad blankett. Vi bifogar även enkätfrågorna för kännedom.
OBS! Vi önskar erhålla dina svar senast 12/10-2018.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Jag har informerats om studiens syfte och ändamålet med enkäten samt att deltagandet i denna studie är helt frivilligt och jag kan när som helst kan välja att avbryta.
Genom att svara på enkäten och skicka det till er har jag givit mitt samtycke till att medverka i denna studie.
F ………
O ………
Bilaga 3 Enkät.
Enkätfrågor
Regeringen har beslutat om en reviderad Läroplan för förskolan, Lpfö 18. I Läroplanen som träder i kraft den 1 juli 2019 ingår nu undervisning i utbildningen. Förskollärare har tillskrivits ansvaret för undervisningen med följande formulering:
Förskollärares ansvar i undervisningen:
Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att:
– omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet,
– planering och genomförande utgår från Läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig,
– spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen,
– utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
Studiens syfte:
Vi vill i vår studie undersöka hur införandet av undervisningsansvaret i den reviderade Läroplanen 2018 påverkar förskollärarna i deras yrkesroll.
1. Hur många år har du arbetat som förskollärare?
2. Känner du till den reviderade Läroplanen för förskolan 2018?
3. Vad är det första du tänker på när du hör begreppet undervisning? (Kan du förklara varför?) 4. Hur skulle du definiera begreppet undervisning?
5. Beskriv konkret vad undervisning betyder för dig? (Ge några exempel).
6. Hur upplevde du ditt undervisande ansvar (enligt Skollagen) innan revideringen av Läroplanen?
7. Vilka känslor skapas hos dig i och med undervisningsansvaret?
8. Upplever du någon förändring konkret efter införandet av undervisningsansvaret i den reviderade
Läroplanen (98/18)? (om ja på vilket sätt?) 9. Tycker du att förskollärarens undervisande uppdrag är tydligt i den reviderade Läroplanen (98/18)?
10. Innebär införandet av undervisningsbegreppet förändringar i ditt arbete och i din yrkesroll?
Positiva/negativa (Ge exempel)
11. Känner du dig säker i din undervisande roll och vet du vad som krävs av dig?
12. Behövs någon speciell kompetens för att undervisa i förskolan och kan alla förskollärare undervisa?
13. När upplever Du konkret att du undervisar? Ge exempel 14. Hur kan den planerade undervisningen se ut? Ge exempel.
15. Hur kan den spontana undervisningen se ut? Ge exempel.
16. Tycker du att undervisningsbegreppet hör hemma på förskolan? Varför?
17. Använder du begreppet undervisning i samtal med kollegor, vårdnadshavare osv?
18. Saknar du något i den reviderade Läroplanen gällande undervisning? Är det t ex något som känns otydligt eller svårbegripligt?
19. Finns det något annat inom detta område som du vill dela med dig och som vi inte har tagit upp?
Obs! Vi vill gärna ha ditt svar senast den 12/10-18.
Tack för din medverkan!
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se