Studien grundar sig både på förskollärare som arbetar i en verksamhet där det finns ett utskrivet mål att arbeta utomhus och mer ”traditionella” förskolor. Kunde resultatet blivit annorlunda om undersökningen genomförts på ett annat sätt, exempelvis genom att enbart intervjua förskollärare som aktivt arbetar med utomhuspedagogik eller rikta fokus mot att intervjua förskollärare som arbetar utifrån en specifik pedagogisk filosofi däribland Reggio Emilia, Montessori och Waldorf m.fl.
I studien undersöks hur förskollärare uppfattar begreppet utomhuspedagogik och hur de ser på uterummet som en pedagogisk arena. Studiens resultat visar att uterummet är en plats där barns initiativ får större spelrum. Ett möjligt forskningsområde att
fördjupa sig i är att se till barns perspektiv och hur de upplever utomhusmiljön.
Tidigare forskning har gjorts kring skolgården och hur barn uppfattar och använder denna miljö. I detta sammanhang är det av elementärt intresse att mer forskning görs kring hur förskolebarn ser på sin utemiljö genom att undersöka barns uppfattningar kring utomhusmiljön och hur barn använder utomhusmiljön med hjälp av barns berättelser, bilder och observationer i pedagogisk verksamhet. Uppfattar barn utomhusmiljön som en plats där de har större inflytande? Studien har gjorts utifrån lärares perspektiv och genom denna utblick kan det ses som att det i uterummet ges större plats för barns initiativ. Det är av intresse att göra en studie ur barns perspektiv och att se hur barn upplever utomhusmiljön i pedagogisk verksamhet.
Utomhuspedagogik är ett relativt nytt forskningsområde och vidare forskning behövs för att utveckla de pedagogiska praktiker där barn vistas varje dag.
7 REFERENSLISTA
Backman, M. (2011, 16 november). På väg till klassrummet: Att ha skogen som klassrum ger inte bara gladare, friskare och mer koncentrerade barn - det lär oss samtidigt värdet av närnatur. Sveriges Natur är med på en lektion med utomhuspedagogik. Sveriges Natur, (nr. 5). Hämtas från http://sn.snf.se/sveriges-natur/artikel
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr 25.
Brügge, B. & Szczepanski, A. (2007). Pedagogik och ledarskap. I B. Brügge (Red), Friluftslivets pedagogik: För kunskap, känsla och livskvalitet (ss. 25-52).
Stockolm: Liber AB.
Cele, S. (2006). Communicating Place – Methods for Understanding Children´s Experience of Place. PhD - diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Dahlberg, G. & Åsen, G. (2011). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I A. Forsell (Red), Boken om pedagogerna (ss. 238-265).
Stockholm: Liber AB.
Dahlgren, L.O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red), Handbok i kvalitativ analys (ss. 122-135). Stockholm: Liber AB.
Dahlgren, L.O. & Szczepanski, A. (1997). Utomhuspedagogik: boklig bildning och sinnlig erfarenhet: ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet.
Linköping: Linköpings universitet.
Dahlgren, L.O. & Szczepanski, A. (2011) Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift 20 (2), 119–144.
Dahlgren, L.O. et al. (Red) (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund: Universitet, 2003. Malmö.
Folkesson, A-M. (1995). Skolmiljön i bilder: elever i åk 5 beskriver sin skola i bild.
Malmö: Lärarhögskolan.
Fjørtoft, I. (2000). Landscape as playscape: learning effects from playing in a natural environment on motor development in children. Diss. Oslo: Norwegian University of Sport and Education, 2000. Oslo.
Grahn, P. (2007). Barnet och naturen. I L.O. Dahlgren (Red), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: Närmiljö bli lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.
Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & A. Ekman. (1997) (Red) Ute på dagis: hur använder barn daghemsgården?: Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp: MOVIUM.
Halldén, G. (2009a). Inledning. I G. Halldén (Red), Naturen som symbol för den goda barndomen (ss. 8-24). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Halldén, G. (2009b). (Red), Naturen som symbol för den goda barndomen.
Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Hammerman, D.R., Hammerman, W.M. & Hammerman, E.L. (2001). Teaching in the outdoors. (5. ed.) Danville, Ill.: Interstate Publishers.
Hedberg, P. (2004). Att lära in ute- Naturskola. I I. Lundegård (Red), Utomhusdidaktik (ss.63-80) Lund: Studentlitteratur.
Heurlin-Norinder, M. (2005). Platser för lek, upplevelser och möten: om barns rörelsefrihet i fyra bostadsområden. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2005. Stockholm.
Hägglund, K. (2001). Ester Boman, Tyringe helpension och teatern: drama på en reformpedagogisk flickskola 1909-1936. Diss. Stockholm: Universitet, 2001.
Stockholm.
Kaplan, S. (1991). Parker för framtiden: Ett psykologiskt perspektiv. I G.J. Sorte, J.
Grahn & P. Grahn (Red), Framtidens parker! (ss. 5-16). Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Mårtensson, F. & Kylin, M. (2005). Många kojor och mycket spring: att planera med barns perspektiv. Alnarp: Movium, SLU.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund:
Studentlitteratur.
Lindblad, B. (1993). Skolgården - barnens frirum, studie av en skolgårdsmiljö betraktad ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. SB:58. Gävle: Meyer Information & Förlag.
Lindholm, G. (1992). Skolgårdar: betydelsen av platsers egenskaper för utomhusaktiviteter vid skolor. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet
Lundegård, I., Wickman, P. & Wohlin, A. (Red) (2004). Utomhusdidaktik. Lund:
Studentlitteratur.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Merleau-Ponty, M. (1999). Kroppens fenomenologi. (1. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken: en studie av utomhuslek på förskolegården. Diss. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet, 2004. Alnarp.
Nilsson, L. (2003). Hälsoarbetets möte med skolan i teori och praktik. Diss. Örebro:
Universitet, 2003. Örebro.
Nordheden, I. (2011). Freinet och arbetets pedagogik. I A. Forsell (Red), Boken om pedagogerna (ss. 219-238). Stockholm: Liber AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rantatalo, P. (2000). Skogsmulleskolan. I k. Sandell (Red), Friluftshistoria: Från
”härdande friluftslif” till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia (138-155). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Rantatalo, P. (2002). Den resande eleven: folkskolans skolreserörelse 1890-1940.
Diss. Umeå: Universitet, 2002. Umeå.
Sandberg, A. (Red) (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund:
Studentlitteratur.
Schmidt, L. (2004). Skolegården, jungel eller luftegård?: en studie av nærmiljøanlegg, barn og fysisk aktivitet i skolegården. Oslo: NIBR.
Sundgren, G. (2011). John Dewey – en reformpedagog för vår tid?. I A. Forsell (Red), Boken om pedagogerna (ss. 103-130). Stockholm: Liber AB.
Szczepanski, A. (2007). Uterummet: ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I L.O. Dahlgren (Red), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: Närmiljö bli lärmiljö (ss. 1-38). Lund: Studentlitteratur.
Szczepanski, A. (2009). Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Licentiatavhandling, Linköpings universitet, Institutionen beteendevetenskap och lärande, Institutionen för kultur och kommunikation.
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund:
Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öhman, J., Sundberg, M. (2004). Rörelse i naturen – ett alternativt kroppsmöte. I .I.
Lundegård (Red), Utomhusdidaktik. (s. 171-187) Lund: Studentlitteratur.
BILAGA 1
LÄRARPROGRAMMET
Hej!
Vi heter Sofia Ekelund och Sofia Karlsson och studerar på lärarprogrammet till lärare i förskola och förskoleklass på Linnéuniversitetet i Kalmar. Nu är vi inne på vår sista termin och arbetar med vårt examensarbete. Under utbildningens gång har vi intresserat oss för utomhuspedagogik och kommer nu att undersöka i en studie hur förskolelärare förhåller sig till utomhuspedagogik och hur de kan koppla det till barns lärande.
Vi skulle uppskatta att få göra en intervju med dig. Intervjun beräknas ta ungefär 45 minuter och kommer att spelas in med ditt samtycke. Anledningen till det är att vi ska kunna sammanställa materialet efteråt och endast vi kommer att ha tillgång till det. Efter bearbetningen kommer materialet raderas.
Deltagandet i studien är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Allt material kommer att behandlas anonymt. Om intresse finns går det bra att ta del av studien när den är färdig.
Med Vänliga Hälsningar
Sofia Ekelund och Sofia Karlsson Linnéuniversitetet Kalmar 2011
Har du några frågor vänligen kontakta oss
Sofia Ekelund Sofia Karlsson
Mobil: XXXXX XXXXX
Mail: XXXXX XXXXX
BILAGA 2
Intervjuguide
Inledande frågor
1. Hur länge har du arbetat som förskollärare?
2. Hur gamla är barnen du arbetar med nu?
3. Hur stor del av dagen är ni utomhus?
4. Vad är utomhuspedagogik för dig?
5. Vilka möjligheter ser du med utomhuspedagogik?
6. Vilka svårigheter ser du med utomhuspedagogik?
Lärandeverktyg
7. Hur se du på utomhusmiljön som ett stöd i lärandet?
8. Hur använder ni uterummet för att utmana barnen?
9. Hur upplever du att barnen lär sig utomhus?
10. Vad är det för skillnad på barns lärande inomhus och utomhus?