VIDARE FORSKNING - UTRIKESFÖDDAS UPPLEVELSER AV ATT HANTERA HUSHÅLLSEKONOMIN : En kvalitativ st

Ämnet i studien är mycket relevant för fortsatt forskning. Det forskaren i denna studie rekommenderar är att utöka programmet till större och fler målgrupper eftersom att tidigare forskning har påvisat att programmet är effektivt för att minska den ekonomiska stressen och förbättra den psykiska hälsan. Framtida forskning kan genomföra en annan utvärdering på denna målgrupp, inriktat på långsiktiga effekter, i syfte att upptäcka eventuella skillnader i effekter på kort- och långsiktig väg. Eventuellt se om det finns andra markanta skillnader. Vidare forskning kan även använda sig av andra teorier och modeller för att se om det uppkommer en skillnad i studien, alternativ använda sig av Grönkvistprogrammets två copingstrategier – den känslofokuserade strategin samt den problemfokuserande strategin.

Denna studie är förhoppningsvis till stöd för andra verksamheter och aktörer som vill bedriva en liknande intervention för ekonomisk utsatta.

REFERENSLISTA

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.

Bengtsson, M. (2016). How to plan and perform a qualitative study using content analysis.

Nursingplus Open, 2, 8-14. doi:10.1016/j.npls.2016.01.001

Blair, S. L. (2012). Economic Stress and the Family. U.K.: Emerald Book Serials and Monographs.

Brookings, J.B., & Bolton, B. (2000). Confirmatory factor analysis of a measure of intrapersonal empowerment. Rehabilitation Psychology, 45(3), 292–298.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning.

Darvishpour, M. (2004). Invandrarkvinnor som bryter mönstret, Hur maktförskjutningen

inom iranska familjer i Sverige påverkar relationen. Malmö: Liber.

Dean, K., Stevens, H., Mortensen, P.B., Murray, R.M., Walsh, E., & Pedersen, C.B. (2010). Full Spectrum of Psychiatric Outcomes Among Offspring With Parental History of Mental Disorder. Arch Gen Psychiatry, 67(8), 822-829.

doi:10.1001/archgenpsychiatry.2010.86.

Donnelly, T.T., Hwang, J.J., Ewashen, C., Adair, C., & Clinton, M. (2011). If I Was Going to Kill Myself, I Wouldn’t Be Calling You. I am Asking for Help: Challenges Influencing Immigrant and Refugee Women’s Mental Health. Issues in Mental Health Nursing, 32, 279–290. doi: 10.3109/01612840.2010.550383

Entrena, E. (2007). Att kommunicera med hjälp av tolk. B. Fossum (Red.), Kommunikation. Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsobyrån. En breddad och fördjupad tolkroll. (2017). Hämtad den 21 februari, 2017, från http://www.folkhalsobyran.se/kulturtolkar.shtml

Folkhälsomyndigheten- 11 målområden. (2015a). Hämtad 04 februari, 2016, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/

Folkhälsomyndigheten- Ekonomiska och sociala förutsättningar. (2015b). Hämtad 04 februari, 2016, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor- och-levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ekonomiska-och-sociala- forutsattningar/

Folkhälsomyndigheten- Psykisk ohälsa vanligare bland tonåringar som ser familjens ekonomi som dålig. (2015c). Hämtad 04 februari, 2016, från

http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-

press/nyhetsarkiv/2015/december/psykisk-ohalsa-vanligare-bland-tonaringar-som- ser-familjens-ekonomi-som-dalig/

Folkhälsomyndigheten- Hur når vi ut till alla? (2015d). Hämtad 7 februari, 2016, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/om-myndigheten/uppdrag- styrdokument/avslutade/hur-nar-vi-ut-till-alla.pdf

Folkhälsomyndigheten- Socialt kapital och psykisk hälsa. (2007). Hämtad 04 februari, 2016, från

http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/13155/A2007_05_Socialt%20kapital% 20och%20psykisk%20halsa.pdf

Folkhälsomyndigheten- Ekonomiska villkor. (2013). Hämtad 04 februari, 2016, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-

levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ekonomiska-och-sociala- forutsattningar/ekonomiska-villkor/

Gielen, A.C., & Green, L.W. (2015). The Impact of Policy, Environmental, and Educational Interventions: A Synthesis of the Evidence From Two Public Health Success Stories.

Health Education & Behavior, 42(1) 20–34. doi: 10.1177/1090198115570049

Graneheim, U-H., & Lundman., B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 24, 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Grossi, E., Groth, N., Mosconi, P., Cerutti, R., Pace, F., Compare, A., & Apolone, G. Health Quality of Life Outcomes (2006) 4: 88. doi:10.1186/1477-7525-4-88

Grönkvistprojekt. Beskrivning av programmet och resultat. (2004). Hämtad 04 februari, 2016, från

http://www.ltv.se/imagevault/publishedmedia/nm8v6el69locr917d1wl/Gk_kortversio n_program_o_resultat.pdf

Hansson, L., Björkman, T., Wentz, E., & Lundberg, B. (2009). Are stigma experiences among persons with mental illness, related to perceptions of self-esteem, empowerment and sense of coherence? Journal Of Psychiatric And Mental Health Nursing, 16(6), 516- 522. doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01418.x

Health Promotion Glossary. (1998). Hämtad 03 februari, 2016, från http://whqlibdoc.who.int/hq/1998/WHO_HPR_HEP_98.1.pdf

Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. United Kingdom: John Wiley & Sons, Ltd.

Hussein, H.H., Moneim, A.A., Emara, T., Abd-elhamid, Y.A., Salem, H.H., Abd-Allah, F., Farrag, M.A., Tork, M.A., Shalash, A.S., Ezz el dein, K.H., Osman, G., Georgy, S.S., Ghali, P.G., Lyden, P.D., & Moustafa, R.R. (2015). Arabic cross cultural adaptation and validation of the National Institutes of Health Stroke Scale. Journal of the Neurological Sciences, 357 152–156.

Håkansson, C., Svartvik, L., Lidfeldt, J., Nerbrand, C., Samsioe, G., Scherste´n, B., & Nilsson, P.M. (2003). Self-rated health in middle-aged women: associations with sense of coherence and socioeconomic and health-related factors. Scandinavian Journal of

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). (2011). Rapport: Hur påverkar socioekonomisk status och ålder arbetsmarknadseffekterna av olika hälsoproblem? Hämtad 5 februari, 2016, från http://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2011/r11-11- hur-paverkar-socioekonomisk-status-och-alder-arbetsmarknadseffekterna-av-olika- halsoproblem.pdf

Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder- Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.

Krippendorff, K. (2013). Content analysis: An introduction to its methodology. Los Angeles: SAGE Publications.

Krueger, A. (1998). Moderating focus groups. Focus group kit, 4. Thousand Oaks California: SAGE Publications.

Leach, D.J., Wall, T.D., & Jackson, P.R. (2003). The effect of empowerment on job

knowledge: an empirical test involving operators of complex technology. Journal of

Occupational Psychology, 76, 27–52.

Landstinget Västmanland. (2015). Hämtad 04 februari, 2016, från

http://www.ltv.se/Halsa_och_vard/Folkhalsa/HFS---Halsoframjande-sjukhus-och- vardorganisationer/Mer-om-HFS/

Melrose, K.L., Brown, G.D.A., & Wood, A.M. (2015). When is received social support related to perceived support and well-being? When it is needed. Elsevier Science Journal, 77, 97-105. doi:10.1016/j.paid.2014.12.047

Park, E.S., & Hinsz, V.B. (2015). BRIEF REPORT Group Interaction Sustains Positive Moods and Diminishes Negative Moods. American Psychological Association, 19(4), 290–298 1089-2699. http://dx.doi.org/10.1037/gdn0000034

Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.

Phelan, M., & Parkman, S. (1995). How to work with an interpreter. BMJ: British Medical

Journal, 311(7004), 555.

Regeringen. Hälsa på lika villkor. (2000). Hämtad 04 februari, 2016, från

http://www.regeringen.se/contentassets/064128c1fd3e4722b3769138f205ef46/halsa- pa-lika-villkor

Riksdagen. (2013). Hämtad den 04 februari, 2016, från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Osynliggorandet-av- invandrarkv_H102A262/?text=true

Rotter J. B. (1966). Generalized expectancies for internal versus external control of reinforcement. Psychological Monographs: General and Applied, 80, 1–28.

Röj i plånboken med Nya Grönkvist- det smarta sättet att förbättra din privatekonomi. (2013). Kompetenscentrum för hälsa. Landstinget Västmanland.

Shearer, N. B. (2007). Toward a nursing theory of health empowerment in homebound older women. Journal of Gerontological Nursing, 33(12), 38–45.

Socialstyrelsen- Migration och hälsa. (2009). Hämtad 5 februari, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-

71/Documents/13_Migration.pdf

Socialstyrelsen. (2012). Om implementering. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. (2013). Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.

Statistiska Centralbyrån. (2015b). Utrikesfödda oftare mer välutbildade än deras yrke kräver. Hämtad 5 februari, 2016, från http://www.scb.se/sv_/Hitta-

statistik/Artiklar/Utrikesfodda-oftare-mer-valutbildade-an-deras-yrke-kraver/

Statistiska Centralbyrån. (2015c). Lönespridning efter sektor och kön 2014. Hämtad 5 februari, 2016, från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Arbetsmarknad/Loner-och-arbetskostnader/Lonestrukturstatistik-hela- ekonomin/14367/14374/149077/

Statistiska Centralbyrån. (2015a). Andel kvinnor och män i chefsposition per kommun. Hämtad 29 februari, 2016, från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Yrkesregistret- med-yrkesstatistik/59064/59071/167012/

Statistiska Centralbyrån. (2012). Män får jobb snabbare. Hämtad 5 februari, 2016, från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Arbetsmarknaden-for-flyktingar-i-

Stockholm-Man-far-jobb-snabbare/

Statistiska Centralbyrån. (2008). Utrikes föddas arbetsmarknadssituation. Hämtad 5 februari, 2016, från

http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/2009K03B/AM0401_2009K03B_SM_AM1 1SM0905.pdf

Statistiska Centralbyrån. (2007). Ökad standard och inkomstskillnad. Hämtad 5 februari, 2016, från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Hushallens- ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Hushallens-ekonomi-

HEK/7289/7296/Behallare-for-Press/Okad-standard-och-storre-inkomstskillnader/

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Van Loon, L.A., Van De Ven, M.M., Van Doesum, K.M., Hosman, C.H., & Witteman, C.M. (2015). Factors Promoting Mental Health of Adolescents Who Have a Parent with Mental Illness: A Longitudinal Study. Child & Youth Care Forum, 44(6), 777-799.

Vastamäki, J., Paul, K. I., & Moser, K. (2011). Sense of coherence predicts employment outcomes after job loss. Journal Of Employment Counseling, 48(3), 100-104.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Statistiska centralbyrån., & Arbetslivsinstitutet. (2002). Integration till svensk välfärd? Om

invandrares välfärd på 90-talet. (Levnadsförhållanden Rapport nr 96). Stockholm:

Volanen, S-M., Lahelma, E., Silventoinen, K., & Suominen, S. (2004). Factors contributing to sense of coherence among men and women. European Journal of Public Health, 14 322–330.

Wadsworth, M.E., DeCarlo Santiago, C., Einhorn, L., Etter, E.M., Rienks, S., & Markman, H. (2011). Preliminary Efﬁcacy of an Intervention to Reduce Psychosocial

Stress and Improve Coping in Low-Income Families. Am J Community Psychol, 48, 257–271. DOI 10.1007/s10464-010-9384-z

Weman-Josefsson, K. & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper- Om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Wilkinson, R., & Pickett, K. (2009). The Spirit Level. Why More Equal Societies Almost Always Do Better. Allen Lane, London. Soc Just Res, 25, 102–107. doi 10.1007/s11211- 012-0148-9

Wilson, V. (2011). Research methods: Content analysis. Evidence Based Library and

Information Practice, 6, 177–179.

WMA. (1964). Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 03 februari, 2016, från http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/

Wolff, B.C., DeCarlo Santiago, C., & Wadsworth, M.E. (2009). Poverty and involuntary engagement stress responses: examining the link to anxiety and aggression within low- income families, Anxiety, Stress, & Coping. Routledge Taylor & Francis Group, 22(3), 309-325. DOI:10.1080/10615800802430933

Zunzuneguia, M.V., Forstera, M., Gauvina, L., Raynaulta, M-F., & Willms, J.D. (2006). Community unemployment and immigrants’ health in Montreal. Social Science &

Medicine, 63, 485–500. doi:10.1016/j.socscimed.2006.01.004

Öster S. (2014). Ekonomisk stress och levnadsvanor samt dess inverkan på hälsovariabler-

en interventionsstudie. D-uppsats i Folkhälsovetenskap. Västerås, Mälardalens

BILAGA A: KVALITATIV UTVÄRDERING

Programmets uppbyggnad. Denna uppsats bygger på en utvärdering av deltagarnas upplevelser i form av fokusgruppintervjuer (långtidseffekter) (Grönkvistprojekt, 2004).

BILAGA B: MISSIVBREV

Hej! Jag heter Nadia Escobar och studerar mitt fjärde år vid Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Nu arbetar jag med min magister uppsats och ska skriva en kvalitativ utvärdering om Grönkvistprogrammet, ett program som du har deltagit i under året. Syftet med studien är att undersöka deltagarnas upplevelser av Grönkvistprogrammet.

Det skulle ha stor betydelse om du skulle vilja delta i studien och dela med dig av dina synpunkter och erfarenheter av Grönkvistprogrammet eftersom att du har en viktig kunskap som jag gärna vill ta del av. Om du vill delta, kommer du att delta i en enskild djupintervju I intervjun får du berätta dina upplevelser om ekonomisk stress och Grönkvistprogrammet. Det kommer ta cirka en timme och intervjun kommer att ljud inspelas. Du kommer att vara anonym i studien och platsen kommer att bestämmas tillsammans med dig och

projektanställd för Grönkvistprogrammet. Deltagandet är frivilligt och du har även möjlighet till att avsluta deltagandet i studien och allt du säger kommer att användas till studien och inget annat. All material kommer att elimineras när uppsatsen är godkänd och du får gärna ta del av studien i detta skede.

Om du vill delta eller har andra frågor kan du gärna kontakta mig på kontaktuppgifter nedan: Telefonnummer: 0729471200

Mail: Ner12001@student.mdh.se

BILAGA C: SAMTYCKESDOKUMENT

Jag deltar frivilligt i intervjun och medger att jag har fått ta del av missivbrevet. Jag är medveten om att jag kan avbryta mitt deltagande när som helst och att materialet som framställs under intervjuerna endast är till för studiens syfte och inget annat.

Härmed bekräftar jag att jag tagit del av detta.

BILAGA D: INTERVJUGUIDE

Starta med bakgrundsinformation om mig själv och syftet med intervjun. Syftet med studien är att undersöka utrikesföddas upplevelser av sitt deltagande av ett interventionsprogram och ekonomisk stress. Tala därefter om de etiska riktlinjerna som gäller idag samt hur datamaterialet kommer att användas.

Öppningsfrågor

1. Du kan väl berätta lite om dig själv (ålder, bakgrund såsom utbildning, sysselsättning, civilstånd osv).

Introduktionsfrågor

1. Vad har ekonomin för betydelse för dig?

1.2 Kan ekonomin påverka din hälsa?(sömnbesvär, oro etc.). Övergångsfrågor

1. Berätta om fördelar och svårigheter med programmet.

2. Vilka förbättringsmöjligheter finns kring programmet och dess struktur? Nyckelfrågor

1. Hur har ditt deltagande i programmet påverkat dig? (positivt, negativt). 1.2 Ser du förändringar i dina levnadsvanor/livsstil?

1.3 Hur upplever du din hälsa nu jämfört med innan deltagandet i Grönkvist? 2. Vilka möjligheter har du upplevt via deltagandet i Grönkvist?

3. Vilka hinder har du upplevt att klara av att minska stress kring ekonomin? 4. Vad är den största skillnaden sedan start av programmet och idag?

Avslutande frågor

1. Finns det något du skulle vilja lägga till?

In document UTRIKESFÖDDAS UPPLEVELSER AV ATT HANTERA HUSHÅLLSEKONOMIN : En kvalitativ studie av deltagarnas upplevelser av Grönkvistprogrammet (Page 38-48)