Denna studie har gett indikationer på vad konsumenter får för intryck när de ser en etikett. Den visar på vilka delar av etiketten som utmärker sig mest och hur konsumenter uppfattar dessa delar. Eftersom studien är kvalitativ kan det behövas vidare kvantitativ forskning som tydligare förklarar ifall dessa resultat speglar konsumenter i allmänhet och även om det gäller bryggerier i allmänhet. En kvantitativ studie skulle också kunna specificera tydligare vilka delar av etiketten som påverkar mest och huruvida olika konsumentgrupper påverkas olika.
7 Slutsats
Gemensamt för alla bryggerier är en tanke att förmedla ett budskap via etiketter. Däremot gör det dock på olika sätt och med olika metoder. Genom att lägga störst fokus på olika delar av etikettens utformning har alla olika styrkor för att nå konsumenter. Dock har inget av bryggerierna en utarbetad plan för att uppnå detta, de vill förmedla vad de gillar och hoppas att konsumenterna också uppskattar det. I diskussionen finns det tecken på att bryggerierna arbetar efter många tekniker som stämmer överens med forskningen i området utan att det är planerat. Ställer man resultaten mot varandra visar det sig även att i vissa fall kan delar av etiketterna dock misstolkas eller uppfattas på andra sätt än vad bryggerierna egentligen tänkt. Detta ser vi som ett resultat av att det som sagt inte finns någon utarbetad plan för att nå konsumenter. Det verkar som att alla bryggerier har hittat sin del av marknaden i Umeå men vi anser att det borde läggas ner mer tid på att utforma en plan för vad det är man vill
förmedla och vilka kunder man vill nå för att säkerställa att produkterna uppfattas så tydligt som möjligt.
8 Referenslista
Ampuero, O., & Vila, N. (2006). Consumer perceptions of product packaging. Journal of consumer marketing, 23(2), 100–112.
Ares, G., Piqueras-Fiszman, B., Varela, P., Marco, R. M., López, A. M., & Fiszman, S. (2011). Food labels: Do consumers perceive what semiotics want to convey?. Food quality
and preference, 22(7), 689-698.
Boudreaux, C. A., & Palmer, S. E. (2007). A charming little Cabernet: Effects of wine label design on purchase intent and brand personality. International Journal of Wine Business
Research, 19(3), 170-186.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2). Malmö: Liber.
Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Elliot, A. J., & Maier, M. A. (2014). Color psychology: Effects of perceiving color on psychological functioning in humans. Annual review of psychology, 65, 95–120.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112.
Gustafsson, I. B., Jonsäll, A., Mossberg, L., Swahn, J., & Öström, Å. (2014). Sensorik och
marknadsföring. Studentlitteratur.
Gustafsson, I., Öström, &., Johansson, J., & Mossberg, L. (2006). The Five Aspects Meal Model: A tool for developing meal services in restaurants. Journal of Foodservice, 17(2), 84– 93.
Henley, C. D., Fowler, D. C., Yuan, J., Stout, B. L., & Goh, B. K. (2011). Label design: impact on millennials' perceptions of wine. International Journal of Wine Business Research,
23(1), 7-20.
Huang, L., & Lu, J. (2016). The Impact of package color and the nutrition content labels on the perception of food healthiness and purchase intention. Journal of Food Products
Marketing, 22(2), 191–218.
Kondracki, Wellman, & Amundson. (2002). Content Analysis: Review of Methods and Their Applications in Nutrition Education. Journal of Nutrition Education and Behavior, 34(4), 224-230.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (2012). Systematic text condensation: A strategy for qualitative analysis.
Scandinavian Journal of Public Health, 40(8), 795–805.
Nationalencyklopedin. (2017). Konsument Hämtad 2017-05-24 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konsument-(2)
Oliver, G., & Colicchio, T. (2012). The Oxford companion to beer. New York ; Oxford: Oxford University Press.
Piqueras-Fiszman, B., Ares, G., & Varela, P. (2011). Semiotics and perception: Do labels convey the same messages to older and younger consumers?. Journal of Sensory Studies, 26(3), 197–208.
Riksdagsförvaltningen. (2010). Alkohollag (2010:1622). Hämtad 2016-04-09 från
Schnell, S. M., & Reese, J. F. (2003). Microbreweries as tools of local identity. Journal of
Cultural Geography, 21(1), 45-69.
Schuldt, J. P. (2013). Does green mean healthy? Nutrition label color affects perceptions of healthfulness. Health communication, 28(8), 814–821.
Singh, S. (2006). Impact of color on marketing. Management decision, 44(6), 783–789.
Spence, C., Levitan, C. A., Shankar, M. U., & Zampini, M. (2010). Does food color influence taste and flavor perception in humans?. Chemosensory Perception, 3(1), 68–84.
Svensson, P., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges bryggerier. (2016). Om oss- Bryggbranschen på uppgång. Hämtad 2017-04-14 från http://sverigesbryggerier.se/om-oss/bryggerier/
Underwood, R. L., & Klein, N. M. (2002). Packaging as brand communication: effects of product pictures on consumer responses to the package and brand. Journal of Marketing
Theory and Practice, 10(4), 58-68.
Underwood, R. L., Klein, N. M., & Burke, R. R. (2001). Packaging communication:
attentional effects of product imagery. Journal of product & brand management, 10(7), 403-422.
Valdez, P., & Mehrabian, A. (1994). Effects of color on emotions. Journal of experimental
psychology: General, 123(4), 394.
Zampini, M., Sanabria, D., Phillips, N., & Spence, C. (2007). The multisensory perception of flavor: Assessing the influence of color cues on flavor discrimination responses. Food Quality
Bilaga 1 - Enkätundersökning