En vidare forskning som skulle kunna göras är en fördjupad jämförelse kring arbete med frågor rörande sexism och rasism. I och med att frågor med arbete rörande genus får mer utrymme i fritidsverksamheten i jämförelse med frågor rörande rasism, skulle detta vara en studie för att få en tydligare bild kring arbetet, vilket också kan lyfta vad för arbete som görs och inte görs. På vilket sätt arbetar fritidspedagoger med genusfrågan i jämförelse med frågor kopplade till rasism? Vad görs det för arbete med frågor kopplade till rasism respektive genus?
En annan studie skulle kunna vara att djupare gå in på arbete med frågor rörande rasism genom att förutom intervjuer också använda sig av observationer för att breda materialet, samt även vid djupare studie också ha med elever för att få deras perspektiv. Ytterligare forskning skulle kunna vara hur elever ser på svenskhet och deras upplevelser kring frågor rörande rasism. Att de svar som eleverna ger kring fritidsverksamheten kan lyfta andra perspektiv i jämförelse med det som personalen tar upp.
Referenser
Alemanji, A. (Ed.). (2018). Antiracism Education In and Out of Schools. Cham: Springer Nature
Almeida, R. V,. Werkmeister Rozas, L. M,. Cross-Denny, B., Kyeunghae Lee, K., & Yamada, A-M. (2019).
Coloniality and Intersectionality in Social Work Education and Practice. Journal of Progressive Human Services, 30(2), 148-164.
Ahrne, G., & Eriksson-Zetterquist, U. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2. uppl. s. 34-54). Stockholm: Liber
Ahrne, G., & Svensson, P. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativa metoder: Kvalitativa metoder. (2. uppl.).
Stockholm: Liber
Andishmand, C. (2017). Fritidshem eller Servicehem. En etnografisk studie av fritidshem i tre socioekonomiskt skilda områden. Gothenburg studies in educational sciences/ Acta Universitatis Gothoburgensis. University of Gothenburg, Göteborg
Arneback, E. (2014). Moral imagination in education: A Deweyan proposal for teachers responding to hate speech. Journal of Moral Education, 43(3), 269-281.
Beck. B. (2017). Intersectionality as education policy reform: creating school that empower telling. Penn GSE Perspectives on Urban Education 13(2), 1-4.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3 (2), 77-101.
Broberg, G. (1995). Statlig rasforskning: En historik över Rasbiologiska institutet. Lund: Avdelningen för idé – och lärdomshistoria, univ.
De los Reyes, P. (2005). Intersektionalitet, makt och strukturell diskriminering. I SOU 2005:41. Bortom Vi och Dom - Teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering. Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri AB.
De los Reyes, P., & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: Kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap.
(1.uppl.) Malmö: Liber.
De los Reyes, P., Molina, I., & Mulinari (2005). Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass & etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm: Atlas
Fur, G. (2006). Colonialism in the margins: Cultural Encounters in New Sweden and Lapland. Boston: Leiden
Gruber, S. (2007). Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik. Linköping Studies in Arts and Science.
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Hübinette, T., & Lundström, C. (2011). Den svenska vithetens melankoli. Glänta, 2(19), 28-35.
Kendi, I. (2019). How to be an Antiracist. (1 ed.) New York: Penguin Random House
Lindmark, D. (2000). Education and Colonialism: Swedish Schooling Projects in Colonial Areas, 1638-1878.
Kungälv: Grafikerna Livréna
Ljungberg, C. (2005) Den svenska skolan och det mångkulturella - En paradox? Linköping Studies in Arts and Science Malmö studies in international migration and ethnic relations. Malmö University Press, Malmö.
Murphy, H,. Tubritt, J,. & O’higgins Norman, J. (2018). The role of empathy in preparing teachers to tackle bullying. Journal of New Approaches in Educational Research, 7(1), 17-23.
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (5. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Repstad, P. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4. uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Runfors, A. (2010). Mångfald, Motsägelser och Marginaliseringar: En studie av hur invandrarskap formas i skolan. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts
Schwarz, E., & Lindqvist, B. (2018). Exploring the Phenomenology of Whiteness in a Swedish Preschool Class.
International Journal of Early Childhood, 50(1), 1-14.
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Rev. uppl.). Stockholm:
Skolverket.
Sommier, H., & Roiha, A. (2018) Dealing with Culture in Schools: A Small-step Approach Towards Antiracism in Finland. In A. Alemanji (Ed.) Antiracism Education In and Out of Schools. Cham: Springer Nature
Sotevik, L. (2019). Framtidsfantasier: kampen om barnets bästa. Lambda Nordica, 3(4), 47-72.
Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilagor
Bilaga 1 Samtyckesblankett
Ort och datum
Hej personal på Fritidshem!
Jag är student på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, vid Stockholms universitet. Under denna termin skriver jag ett självständigt arbete. Min studie kommer handla om att arbeta normkritiskt och med konflikthantering på fritidshemmet med fokus på etnicitet.
För att samla in material till arbetet skulle jag vilja intervjua er på fritidshemmet. Jag vill intervjua med hjälp av anteckningar och ljudupptagningar.
I mitt arbete utgår jag från Vetenskapsrådets forskningsetiska regler som beskrivs i God forskningssed (VR, 2017). Det innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och fritidshemmets identitet inte avslöjas. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor med personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för min egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd.
Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill jag be om ert medgivande för medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta mig eller min handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar Carina
Studentens namn: Carina Do Tel.nr: 073-6382061
Mail: carinamicheledo@gmail.com Handledarens namn: Mirjam Hagström Stockholms Universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm
Tel.nr: 08-1207 6227
Mail: mirjam.hagstrom@buv.su.se
Jag MEDGER mitt deltagande i studien.
Namn ………
Namnunderskrift
………
Bilaga 2 Samtycketblankett
Ort och datum
Hej personal på Fritidshem!
Jag är student på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, vid Stockholms universitet. Under denna termin skriver jag ett självständigt arbete. Min studie kommer handla om att arbeta kring frågor rörande rasism, dvs. Att arbeta normkritiskt och med konflikthantering på fritidshemmet.
För att samla in material till arbetet skulle jag vilja intervjua er på fritidshemmet. Jag vill intervjua med hjälp av anteckningar och ljudupptagningar.
I mitt arbete utgår jag från Vetenskapsrådets forskningsetiska regler som beskrivs i God forskningssed (VR, 2017). Det innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och fritidshemmets identitet inte avslöjas. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor med personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för min egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd.
Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill jag be om ert medgivande för medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta mig eller min handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar Carina
Studentens namn: Carina Do Tel.nr: 073-6382061
Mail: carinamicheledo@gmail.com
Handledarens namn: Mirjam Hagström Stockholms Universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm
Tel.nr: 08-1207 6227
Mail: mirjam.hagstrom@buv.su.se
Jag MEDGER mitt deltagande i studien.
Namn ………
Namnunderskrift
………
Bilaga 3 Frågeguide för intervju
Vilken utbildning/behörighet har ni?
Hur länge har ni arbetat inom fritidshem?
Har du arbetat på något annat fritidshem tidigare?
Hur många barn har ni på ert fritidshem?
Hur många är ni i personalen?
Hur tycker du att man bör arbeta med frågor om rasism på fritidshemmet?
Hur skulle du beskriva er skola utifrån mångfaldsbegreppet?
Är rasism/främlingsfientlighet något som kommer upp i ert arbete på fritidshemmet? När/i vilka situationer /Vart - inne ute?
Är det frågor som oftare kommer upp i relation till vissa grupper av elever? Vilka?
Kan du ge ett konkret exempel?
Känner du dig förberedd för att hantera situationer när rasism kommer upp i verksamheten?
Varför/Varför inte?
Finns det några dokument/planer för hur ni ska arbeta med dessa frågor? Vad står i dessa?
Vad skulle behöva göras för att förbättra arbetet? Görs det idag?
Finns det olika grupperingar bland eleverna på fritidshemmet?
Hur skulle du beskriva dem?
Kan det uppstå konflikter mellan dessa grupperingar?
Hur hanterar ni dem?
Vilka är de största svårigheterna anser ni när det kommer till att prata om jämställdhet och solidaritet mellan människor som läroplanen tar upp?
Undersökningar har visat att många med “utländska” namn senare byter till något som faller in inom de vita normerna. Vet även barn som egentligen heter exempelvis Yusuf som lärare säger Josef till.
Hur ser ni på detta?
Är detta en fråga som engagerar föräldrarna? Ge exempel Pratat om normkritik med föräldrar?
(Hur möter du föräldrar som själva har olika ursprung?) Vad tänker ni kring ordet svensk?
Vad tänker ni kring ordet svenskhet?
Vad tänker ni kring ordet mångfald?
Vad tänker ni kring ordet invandrare?
Vad tänker ni när ni hör ordet rasism?
Vad tänker ni när ni hör ordet vithetsnorm?
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se