Denna studies resultat visar att det finns utrymme för vidare forskning kring värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning. Förslag på vidare forskning är utveckling av gemensamma nationella riktlinjer som följs av alla förlossningskliniker. Författarna anser också att det vore intressant för
framtida forskare att undersöka hur oxytocin som värkstimulering används på förlossningsklinikerna och internationellt.
11 Slutsats
Kvalitén på riktlinjerna varierar och de förlossningskliniker som följt Nationella Mediciniska Indikationer är också de som uppvisar bäst resultat enligt AGREE II.
Tack
Författarna vill tacka samtliga förlossningskliniker som delat med sig av sina riktlinjer kring värkstimulering med oxytocin.
Vi vill också rikta ett stort tack till Elisabeth Liedström, universitetslektor Linnéuniversitetet, för god handledning genom studie och uppsatsarbete.
12 Referenser
Abascal, G., Nordström, L. 22.4 (2016). Primär och sekundär värksvaghet. I Lindgren, H., Christensson, K., & Dykes A-K. (Red.), Reproduktiv hälsa –
barnmorskans kompetensområde. (s.539-545). Lund: Studentlitteratur.
Algovik, M., (2014). Dystoci. I H. Hagberg. K, Marsal. M, Westgren. (Red.),
Obstetrik (s. 496-497).Lund: Studentlitteratur.
AGREE Next Steps Consortium (2013). The AGREE II Instrument. Hämtad 2019-08-26 från: http://www.agreetrust.org
AGREE Next Steps Consortium (2017). The AGREE II Instrument. Hämtad 2019-12-05 från:
https://www.agreetrust.org/wpcontent/uploads/2017/12/AGREE-II-Users-Manual-and-23-item-Instrument-2009-Update-2017.pdf
Berglund, S. (2010). Severe asphyxia due to substandard care during labour. Institutionen för klinisk forskning och utbildning,
Södersjukhuset/Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset.
Dencker, A., Berg, M., Bergqvist, L., Lardfors. L., Thorsèn, L.S. & Lilja, H (2016). Det fysiologiska förloppet. I H. Lindgren. K, Christensson & A. Dykes. (red.), Reproduktiv hälsa- barnmorskans kompetensoråde (s. 449). Lund: Studentlitteratur.
Ekelin, M., Svensson, J., Evehammar, S & Kvist, L. (2014). Sense and sensibility: Swedish midwives ambiguity to the use of synthetic oxytocin for labour augmentation. Midwifery, 31, 36-42. doi:
https://doi.org/10.1016/j.midw.2014.12.006
Forsberg, C., Wengström, Y (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Helgesson, G. (2006). Forskningsetik för medicinare och naturvetare. Lund: Studentlitteratur
Henry DE, Cheng YW, Shaffer BL, Kaimal AJ, Bianco K, Caughey AB. (2008). Perinatal outcomes in the setting of active phase arrest of labor.
Obstet Gynecol, 112(5), 1109–1115. Doi:10.1097/AOG.0b013e31818b46a2
Hälso-och sjukvårdslagen (2017). Patientsäkerhet. Hämtade 2019-12-13 från: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/centrala-lagar-och-foreskrifter/halso-och-sjukvardslagen.
International Confederation of Midwives, ICM. (2017). Core Document – International Code of Ethics for Midwives. Hämtad 2019-12-02 från:
https://www.internationalmidwives.org/assets/files/definitions-files/2018/06/eng-definition_of_the_midwife-2017.pdf
Larsen, A-K. (2014). Metod helt och enkelt: Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. Falkenberg: Prepress Team Media Sweden.
Lindgren, H. & Wiklund, I. 21.2. (2016). Förlossningens förlopp. Lindgren, H., Chrisensson, K.& Dykes, A-K. (Red), Reproduktiv Hälsa- Barnmorskans
kompetensområde. (s. 446-456). Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, H.,Rehn, M., & Wiklind, I. (2014). Barnmorskans handläggning
vid normal förlossning- forskning och erfarenhet. Lund: Studentlitteratur.
Nationella medicinska indikationer. (2011). Indikation för värkstimulering med oxytocin under aktiv förlossning. (Rapport, 2011:08). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2019-05-27 från:
https://www.academia.edu/25181503/Indikation_för_värkstimulering_med_o xytocin. Uppdaterad 2019.
Nordström, L. & Abascal, G. 22.4.1 (2016). Primär och sekundär värksvaghet. Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A-K. (Red).
Reproduktiv hälsa- Barnmorskans kompetensområde. (s.539-545). Lund:
Studentlitteratur.
Nordström, L. & Wiklund, I. (2014). Förlossningens handläggning. Hagberg, H., Marsal, K. & Westgren, M. (Red.), Obstetrik. (s.106-122). Lund:
Nystedt, A., Högberg, U., & Lundman, B. (2005). The negative birth experience of prolonged labour: a case–referent study. Journal of clinical
nursing, 14(5), 579-586.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2008). Nursing research Generating and
Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams
& Wilkins.
Risberg, A. 14.1 (2016). Den normala graviditeten. Lindgren, H.,
Christensson, K. & Dykes, A-K. (Red). Reproduktiv hälsa- Barnmorskans
kompetensområde. (s.217-237). Lund: Studentlitteratur.
Selin L, Wallin G, Berg M. (2008). Dystocia in labour risk factors,
management and outcome: a retrospective observational study in a Swedish setting. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica.;87(2):216–21.
Sheiner E, Levy A, Feinstein U, Hallak M, Mazor M. (2002). Risk factors and outcome of failure to progress during the first stage of labor: a
populationbased study. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica, 81(3), 222–6.Svenska akademins ordbok online. (2019). Hämtad 2019-06-08 från: https://www.saob.se/artikel/?seek=promemoria
Svenska barnmorskeförbundet (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Hämtad 2019-11-25 från:
https://www.srat.se/globalassets/srat/dokument/foreningarna/kompetensbeskr ivning-for-legitimerad-barnmorska-svenska-barnmorskeforbundet-2018.pdf
Svenska Barnmorskeförbundet (2019). Hämtad 2019-12-12 från:
https://www.barnmorskeforbundet.se/aktuellt/forbundet/jamlik-kvinnovard/. Senaste uppdatering 2015.
SFS 2018:1999. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 2019-08-27 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2019-12-02 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2019-12-02 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2008:355. Patientdatalagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2019-12-02 från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355
Socialstyrelsen (2017). Jämlik vård. Hämtad 2019-08-25 från: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/alla-register/medicinska-fodelseregistret/ .
Socialstyrelsen (2015). Att mötas i hälso-och sjukvård. Hämtad 2019-12-16 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-5.pdf.
Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Uvnäs-Moberg, K. (2015). How kindness, warmth, empathy and support promote the progress of labour: a physiological perspective. The Roar
Behind the Silence. London: Pinter & Martin Ltd.
World Health Organization. (2008). Care in normal childbirth. Hämtad 2019-12-03 från https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1523-536X.1997.00121.pp.x?sid=nlm%3Apubmed
Bilaga 1
PM enligt Nationella Medicinska Indikationer Rapport 2011:08
Definition av värksvaghet:
• Öppningsskedets aktiva fas: förväntad progress (1 cm/tim) fördröjd med 3 timmar (aktionslinje förskjuten 3 tim från observationslinje).
• Utdrivningsskedet: avstannad progress minst 1 timme i nedträngandefasen eller aktiv krystning > 30 minuter under utdrivningsfasen.•
Beredning: oxytocinkoncentrat till infusionsvätska, 8,3 mikrog/ml (5E/ml), 1 ml blandas i 500 ml natriumkloridlösning 9mg/ml.
Dosering: Starta med 20 ml/timme. Infusionshastigheten ökas med 20 ml var 20:e minut. Maxdos 180 ml/timme. Anpassa dosering efter individuell respons och eftersträva minsta möjliga effektiva dos.
Behandlingstid: Minst 4 timmar med optimal stimulering (= 4–5 kontraktioner/10 min) innan omvärdering görs.
Mål: Normalisering av förlossningsprogressen eller 4–5 kontraktioner/10 minuter och > 40 s duration. Infusionen ska inte ökas ytterligare då progressen är adekvat. Vid snabb progress, sänk eller sätt ut infusionen.
Åtgärd vid CTG-avvikelse: Överstimulering (> 5 kontraktioner/10 min) är en vanlig orsak till CTG-avvikelse. om > 5 kontraktioner/10 min och/eller
fosterljudspåverkan:
• Sänk infusionstakten till närmast föregående. Avvakta en stund
• Om fortsatt påverkat CtG: stäng infusionen och tillkalla läkare
• Vid hypertont värkarbete och långdragen bradykardi överväg att ge inj. terbutalin (t.ex. Bricanyl®) 0,25 mg långsamt iv.
Dokumentation:
• Partogram,
• Checklista
Värkstimulering med oxytocin under öppningsskedet:
• Läkarordination krävs.
• Indikation ska dokumenteras.
• CTG ska inte ge misstanke om asfyxi före behandlingsstart.
• Kontinuerlig CTG-registrering.
• Brustna hinnor innan stimulering. Efter amniotomi avvakta 1 tim. Vid oförändrat cervixstatus, påbörja oxytocininfusion.
Värkstimulering med oxytocin under utdrivningsskedet
Värkstimulering med oxytocin får ges utan läkarordination under förutsättning att:
• CTG klassificeras som normalt
• Inga andra komplikationer under graviditet eller förlossning föreligger.
Oxytocinstimulering som påbörjas under utdrivnings-/krystningsskedet kan startas med högre dos och dosökning kan göras snabbare. t.ex. 30–50 ml/tim och ökning var 15:e min under förutsättning att CTG är normalt och antalet värkar ej överstiger 5/10 min. Dosen får inte överstiga 180 ml/tim utan läkarordination.
Kontraindikation: Överkänslighet, disproportion, hypertona värkar.
Skärpt övervakning: tidigare kejsarsnitt, allvarlig kardiovaskulär sjukdom, svår preeklampsi, multipara. Lång infusionstid och hög totaldos innebär en risk för övervätskning p.g.a. oxytocinets antidiuretiska effekt.
Bilaga 2
Granskningsprotokoll enligt Nationella riktlinjer (NMI):
Finns följande med i förlossningsavdelningens PM? JA NEJ Definition på värksvaghet Beredning Läkarkontakt Dosering Behandlingstid Mål
Åtgärder vid CTG-avvikelse Dokumentation
Värkstimulering under öppningsskedet Värkstimulering under utdrivningsskedet Kontraindikationer Skärpt övervakning Årtal Referenser Total poäng:
Bilaga 3