Utifrån studierna är det några fall som sticker ut och som skulle vara intressanta att fort- sätta forska på. Ett fall är effekt som Glycine sp. har på de vasomotoriska symptomen. För om resultatet stämmer i studien från Chang et al. (2012) så minskade Glycine sp. de vasomotoriska symptomen utan att östrogenet ökade hos deltagarna. Här skulle vidare studier på vad som sker i kroppen vid intag av Glycine sp. kunna ge bättre kunskap om vad som faktiskt sker i en kvinnas kropp vid vasomotoriska symptom och vad i
växtsläktet som får symptomen att minska. Kanske är problemet med svettningar och vallningar inte alls den minskande mängden östrogen, och kanske går det att minska de vasomotoriska besvären utan att höja mängden östrogen och därmed utan att kvinnorna utsätter sig för ökade risker och biverkningar.
Ett annat fall är P. anisum, som minskade både antal och styrkan på vallningarna betyd- ligt (Nahidi et al., 2012). Detta verkar vara en växt vars förmåga att minska de vaso- motoriska symptomen inte är särskilt känd i västvärlden (studien utfördes i Iran). Eftersom P. anisum gav 74 % förbättring av både antal och styrkan hos vallningar borde den vara högintressant att studera vidare på, i synnerhet här i Sverige där den kan odlas. Att som Haines et al. (2008) dela upp deltagarna i grupper om milda, mellanstarka och starka vallningar verkar ge mer kunskap om växternas effekt. Forskarna kan då uttyda mer ur resultatet, som att alla grupperna får mildare vallningar än från början men att de som hade starka vallningar innan studien istället har mellanstarka vallningar i slutet av studien.
Det har varit svårt att utvärdera varje växts förmåga att lindra vallningar och svettningar eftersom flera studier använde blandningar av flera växter. Dessutom mätte studierna olika symptom vilket också försvårade jämförelsen mellan resultaten. Flera av artiklarna saknar relevant information om växterna och ibland även kontrollgrupper. Undersök- ningstiden varierade från en månad till ett halvår i studierna. Optimalt vore att ha en undersökning där det framgår hur växterna påverkar kroppen under längre tid. Detta skulle även kunna ge kunskap om eventuella biverkningar från växterna.
Därför skulle en longitudinell undersökning kunna genomföras där varje experiment- grupp får medicin med endast en växt i och där grupperna jämförs med en kontroll- grupp. Detta skulle kunna ge jämförbara resultat grupperna emellan. I samma studie skulle även syntetiska hormoner, TTSE och antidepressiva läkemedel kunna vara med för att få en plattform där man har undersökt samma sak.
I undersökningen vore det optimalt om antal vallningar, antal svettningar och styrkan på vallningarna undersöktes, uppdelade efter hur starka vallningarna är från början. Att använda objektiva mätmetoder och inte bara självskattningsformulär skulle också säkra resultatet mer vetenskapligt. Objektiva undersökningsmetoder skulle kunna ge mer in- formation om vilka förändringar som sker i kroppen men också upptäcka eventuella biverkningar med örtmedicinerna.
Naturligtvis skulle information om växternas vetenskapliga namn, vilka delar av växterna som används och hur de bereds redovisas. Genom en sådan studie skulle det kunna säkerställas på ett vetenskapligt sätt vilken effekt och vilka biverkningar växterna har vilket skulle kunna bilda en grund för en ny behandlingsform.
34
Referenser
Bixo, M. (2014). Icke-hormonell läkemedelsbehandling av vasomotorsymptom
inklusive naturläkemedel och kosttillskott. I A. Spetz Holm, L. Jonasson & M. Hammar (Red.), Klimakteriet: En uppdatering (s. 57-62). Lund: Studentlitteratur.
Bronwyn L., P., Radmila, R., Marilena, D., & Gavin, J. (2009). A comparative study of klimakt-heel® and femolene ultra in the managemente of typical climacteric symptoms. Health SA Gesondheid (Online), (1), 144.
Capon, B. (2010). Botany for gardeners. (3. ed..) Portland, Or.: Timber Press.
Chang, A., Kwak, B., Yi, K., & Kim, J. S. (2012). The effect of herbal extract (EstroG- 100) on pre-, peri- and post-menopausal women: A randomized double-blind, placebo- controlled study. Phytotherapy Research: PTR, 26(4), 510-516. doi:10.1002/ptr.3597 Cheema, D., Coomarasamy, A., & El-Toukhy, T. (2007). Non-hormonal therapy of post-menopausal vasomotor symptoms: A structured evidence-based review. Archives of Gynecology and Obstetrics, 276(5), 463-469.
Chen, M., Lin, C., & Liu, C. (2015). Efficacy of phytoestrogens for menopausal symptoms: A meta-analysis and systematic review. United States, North America: Taylor & Francis.
Clark, J. (2004). Östrogen?: hormonbehandling eller naturliga alternativ. Stockholm: Natur och kultur/Fakta etc..
Eklöf, M. (2007). Gröna apoteket: att bruka och bereda terapeutiska örter. Stockholm: Prisma.
Ekström, H. (2005). Keeping my ways of being: middle-aged women and menopause. Diss. Lund : Univ., 2005. Lund.
Ericsson, T. (2009). Växtbiologi. Stockholm: Riksförbundet Svensk trädgård. Fyto-. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2016-11-01 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fyto-
Fytoterapi. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2016-10-17 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fytoterapi
Gullberg, I.E. (2000a). Svensk-engelsk fackordbok: för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning. A-M. Stockholm: Norstedts ordbok.
Gullberg, I.E. (2000b). Svensk-engelsk fackordbok: för näringsliv, förvaltning, undervisning och forskning. N-Ö. Stockholm: Norstedts ordbok.
Haines, C.J., Lam, P. M., Chung, T. K. H., Cheng, K. F. & Leung, P. C. (2008). A randomized, double-blind, placebo-controlled study of the effect of a chinese herbal medicine preparation (dang gui buxue tang) on menopausal symptoms in hong kong chinese women. Climacteric, 11(3), 244-251. doi:10.1080/13697130802073029 Hoppe, E. (1981). Stora örtaboken. Västerås: Ica-förl..
Langer, J.W. (2008). Övergångsåldern: [med eller utan hormoner?]. Stockholm: Prisma.
Ljungqvist, K. (2011). Nyttans växter : Uppslagsbok med över tusen växter : Historik om svensk medicinalväxtodling Dals Rostock : Calluna, 2011 (Värnamo : Fälth & Hässler); 3., rev.] uppl.
35
Lunds universitet. (2016). Booleska sökoperatorer. Hämtad 2016-11-23 från http://libguides.lub.lu.se/digitala_kulturer
Mattsson, L. & Lindh-Åstrand, L. (2014). Hormonell behandling av vasomotor- symptom. I A. Spetz Holm, L. Jonasson & M. Hammar (Red.), Klimakteriet: En uppdatering (s. 41-55). Lund: Studentlitteratur.
Nahidi, F., Kariman, N., Simbar, M., & Mojab, F. (2012). The study on the effects of pimpinella anisum on relief and recurrence of menopausal hot flashes. Iranian Journal of Pharmaceutical Research, 11(4), 1079-1085.
Nappi, R. E., Malavasi, B., Brundu, B., & Facchinetti, F. (2005). Efficacy of cimicifuga racemosa on climacteric complaints: A randomized study versus low-dose transdermal estradiol. Gynecological Endocrinology: The Official Journal of the International Society of Gynecological Endocrinology, 20(1), 30-35.
Nedstrand, E., Spetz Holm, A. & Hammar, M. (2014). Komplementära alternativa behandlingar för vasomotorsymptom. I A. Spetz Holm, L. Jonasson & M. Hammar (Red.), Klimakteriet: En uppdatering (s. 63-69). Lund: Studentlitteratur.
Sánchez-Borrego, R., Mendoza, N., & Llaneza, P. (2015). A prospective study of DT56a (femarelle®) for the treatment of menopause symptoms. Climacteric, 18(6), 813-816. doi:10.3109/13697137.2015.1065247
Singh, S. & Ernst, E. (2008). Sant och osant om örtmedicin. I S. Singh, & E. Ernst. Salvekvick och kvacksalveri : Alternativmedicinen under luppen (s. 207-252) Stockholm: Leopard, 2008 (Finland).
Spetz Holm, A. & Hammar, M. (2014). Den normala menscykeln – och om varför kvinnor kommer in i klimakteriet. I A. Spetz Holm, L. Jonasson & M. Hammar (Red.), Klimakteriet: En uppdatering (s. 13-26). Lund: Studentlitteratur.
Sun, J. (2003). Morning/evening menopausal formula relieves menopausal symptoms: A pilot study. Journal of Alternative and Complementary Medicine (New York, N.Y.), 9(3), 403-409.
Sundström Poromaa, I., Spetz Holm, A. & Hammar, M. (2014). Symptom i klimakteriet och mekanismer bakom svettningar och värmevallningar. I A. Spetz Holm, L. Jonasson & M. Hammar (Red.), Klimakteriet: En uppdatering (s. 27-39). Lund: Studentlitteratur. Vasomotorisk. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2016-11-02 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vasomotorisk
Yi, L., Liang, Y., Wu, H., & Yuan, D. (2009). Review: The analysis of radix angelicae sinensis (danggui). Journal of Chromatography A, 1216, 1991-2001.
doi:10.1016/j.chroma.2008.07.033
Örtmedicin, omdirigerad till Medicinalväxt. (2016, 5 juni). Hämtad 2016-11-03 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Medicinalv%C3%A4xt
Örtmedicin. (u.å.). Hämtad 2016-10-14 från
http://tyda.se/search/%C3%B6rtmedicin?lang%5B0%5D=en&lang%5B1%5D=sv Örtmediciner. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2016-10-14 från
36
Bilaga 1: Härledning av växtnamn
I artiklarna redovisades ibland vetenskapliga, ibland engelska och ibland kinesiska växtnamn. En härledning till vetenskapliga namn – och svenska där så fanns – fick därför utföras (Tabell 14). Via hemsidor på Internet hittades de flesta namnen, men för två av växterna (Glycine sp. och Hypericum sp.) angav inte artiklarna vilken art det handlade om (Bronwyn et al., 2009; Sánchez-Borrego, et al., 2015; Sun, 2003). Därför finns det heller inget artepitet på dessa växter. Adresserna till hemsidorna återfinns under tabellen och i avsnittet ”Växtnamn.”
Tabell 14. Härledning av växtnamn, från namn redovisade i artiklarna till det svenska namnet.
Namn angivet i artikeln Härledning, steg 1 Härledning, steg 2
Angelica gigas Nakai SKUD: Purpurkvanne
Angelica sinensis (Dang Gui) SKUD: Kinakvanne
Astragalus membranaceus (Huang Qi) SKUD: Kinesisk vedel Black cohosh Oxford: Cimicifuga racemosa SKUD: Läkesilverax, Actaea
racemosa
Cedron-simarumba ferroginea Alternativmedicin: Simaruba cedron,
träd SKUD: Växten fanns ej i databasen Chasteberry UMMC: Vitex agnus castus SKUD: Kyskhetsträd
Cimicifuga racemosa
SKUD: Läkesilverax, Actaea racemosa Cynanchum wilfordii Hemsley
SKUD: Cynanchum tillhör familjen oleanderväxter
Dong quai UMMC: Angelica sinensis SKUD: Kinakvanne
Gingko biloba SKUD: Ginkgo, Ginkgo biloba
Green tea (Camellia sinensis) SKUD: Te Hops (Humulus lupulus) SKUD: Humle
Ignatia amara Alternativmedicin: Ignatiusböna SKUD: Strychnos ignatii Kava (Piper methysticum) SKUD: Kava-kava Mexican wild yam UMMC: Dioscorea villosa SKUD: Läkejams
Panax ginseng SKUD: Ginseng
Phlomis umbrosa Turcz
SKUD: Phlomis ingår i lejonsvanssläktet
Pimpinella anisum SKUD: Anis
Sanguinaria canadensis SKUD: Blodört
Soy Tyda: Soja SKUD: Glycine sp., oklart vilken Soya isoflavones Tyda: Soja isoflavoner (växtöstrogener
av soja) SKUD: Glycine sp., oklart vilken sojaväxt St John's wort Oxford: Betecknar en Hypericum sp.,
vilken som helst SKUD: Johannesörtssläktet Tofu Tyda: Sojabönost SKUD: Glycine sp., oklart vilken Valerian (Valeriana officinalis) SKUD: Läkevänderot
De hemsidor som användes var följande: • SKUD, Svensk kulturväxtdatabas:
http://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/skud/vaxtnamn/ • Oxford English Dictionary, inloggning via högskolan i Gävles bibliotek:
http://www.oed.com.webproxy.student.hig.se:2048/ • Tyda, engelskt-svenskt-engelskt lexikon, Tyda Sverige AB:
37
• UMMC, University of Maryland Medical Center: http://umm.edu/health/medical/
• Alternativmedicin.se, Lundberg Selection AB:
38
Bilaga 2: Ingredienser i artiklarnas örtmediciner
I några av artiklarna redovisades allt innehåll i de tabletter och kapslar som deltagarna intog (Bronwyn et al, 2009; Chang et al., 2012; Nahidi et al. 2012) (Tabell 15). För att ge en så rättvis bild som möjligt av innehållet anges här alla ingredienser som togs upp i artiklarna. I tabellen används de ord eller namn på ingredienserna som användes i artiklarna.
Tabell 15. Ingredienser i studiernas preparat Fortsättning tabell 15
Studie Preparat och ingredienser Studie Preparat och ingredienser
Bronwyn et al., 2009 Klimakt-Heel R Sun, 2003 Morning capsule
Sanguinaria canadensis D3 Panax ginseng
Sepia succus D4 (bläckfiskbläck*) Black cohosh (Cimicifuga
racemosa)
Ignatia amara D4 Soy
Cedron-simarumba ferroginea Green tea (Camellia sinensis)
Lachesis muta D12 (ormgift*) Evening capsule
Sulphur D4 Black cohosh (Cimicifuga
racemosa)
Stannum metallicum D1 Soy
Kava (Piper methysticum)
Femolene Ultra Hops (Humulus lupulus)
Soya isoflavones Valerian (Valeriana officinalis) Black cohosh
Mexican wild yam Dong quai Chasteberry Gingko biloba St John's wort Folic acid Biotin Magnesium Zinc
Chang et al., 2012 Cynanchum wilfordii Hemsley Phlomis umbrosa Turcz Angelica gigas Nakai
Majsstärkelse Mikrokristallinsk cellulosa Hydroxypropyl metylcellulosa Titandioxid Kiseldioxid Magnesiumstearat Glycerolmonofettsyraester Lackfärg Placebo: majsstärkelse
Haines et al., 2008 Dang Gui Buxue Tang
Angelica sinensis (Dang Gui) Astragalus membranaceus
(Huang Qi) Nahidi et al., 2012 Pimpinella anisum
Potatisstärkelse
Placebo: potatisstärkelse
Nappi et al., 2005 Remifemin R
Cimicifuga racemosa
TTSE
Sánchez-Borrego et