Vi efterfrågar mer forskning inom området harm reduction, speciellt när det kommer till Sverige. Det finns forskningsrapporter gjorda på sprututbyte och underhållsbehandling men inte i samma utsträckning som andra länder. Med anledning av Sveriges höga narkotikadödlighet är det av stort intresse att ytterligare forskning genomförs. Sverige är många gånger med i jämförelsestudier i förhållande till andra länder på grund av vår "unika" restriktiva politik. Något som är anmärkningsvärt med sådana studier är att Sverige ofta ställs i kontrast till mer liberala länder, såsom exempelvis Nederländerna. Om man istället genomför jämförelsestudier med exempelvis Norge som har en liknande narkotikapolitik men som implementerat och utvecklat sina skadereducerande insatser, anser vi att forskning kunnat ge kunskap i större utsträckning för svenska förhållanden.
Genom studien väcktes ytterligare tankar om att genomföra kvalitativa intervjuer med personer som arbetar inom andra instanser (exempelvis, polis, kriminalvård eller politiker), som även de involveras i svensk narkotikapolitik och harm reduction-insatser i och med sin profession. Dessa instanser hade genom sitt bidrag kunnat skapa ytterligare nyanser i vår studie, då studien eventuellt belyst andra eller liknande upplevelser och erfarenheter gällande hinder och möjligheter med insatser. En sådan studie hade även kunnat belysa hinder och möjligheter i samverkansinsatser instanserna emellan, något som respondenterna i vår aktuella studie efterfrågat.
Andra forskningsområden som skulle kunna ge en större förståelse av vad personer som använder narkotika upplever att olika skadereducerande insatser skulle kunna göra eventuellt inte göra för dem, hade varit att inkludera denna målgrupp i studien. I och med detta hade vi kunnat undersöka vad personer som använder narkotika efterfrågar inom skadereducerande insatser och behandling samt var de anser att brister, hinder och möjligheter finns. Det handlar trots allt om att rädda liv, och för att tydliggöra hur och var insatser kan vara alternativ, behöver vi kanske fråga de personer som befinner sig i dessa problematiska och riskfyllda förhållanden.
47
REFERENSER
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bråbäck, Martin., Nilsson, Suzan., Isendahl, Pernilla., Troberg, Katja., Brådvik, Louise & Håkansson, Anders. (2016). ”Malmö Treatment Referral and
Intervention Study (MATRIS)-effective referral from syringe exchange to treatment for heroin dependence: a pilot randomized controlled trial.” Addiction (Abingdon, England)
Davis, Dana & Hawk, Mary. (2015). Incongruence Between Trauma Center Social Workers´ Beliefs About Substance Use Interventions to Intervene. Social Work in Health Care, 54:4, 320-344.
Doe-Simkins, Maya., Quinn, Emily., Xuan, Ziming., Sorensen-Alawad, Amy., Hackman, Holly., Ozonoff, Al and Walley, Alexander Y. (2014). Overdose rescues by trained and untrainedparticipants and change in opioid use among substance-using participants in overdose education and naloxone distribution programs: a retrospective cohort study. BMC Public Health 2014, 14:297
Edman, Johan. (2011). En sjukdom? Narkotikamissbrukarna och den politiska
diagnosen 1967-1981. I Olsson, Börje (red.). Narkotika - om problem och politik. Stockholm: Norstedts Juridik AB. Sid. 139-159.
Eversman, Michael. H. (2012). Harm Reduction in MSW Substance Abuse Courses. Journal Of Teaching In Social Work, 32(4), 392-405.
EMCDDA. (2015). Europeisk narkotika rapport - trender och utveckling. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.
ttp://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_239505_SV_TDAT15 001SVN.pdf Hämtad 2015-12-17
EMCDDA. (2010). Harm reduction: evidence, impact and challenges. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.
http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_101257_EN_EMCD DA-monograph10-harm%20reduction_final.pdf Hämtad 2015-12-17 FASS. (2014). Naloxon B. Braun.
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20061226000018 Hämtad 2016-03-14
Folkhälsomyndigheten (2015). Dödlighet. Statistikserier över narkotikarelaterade dödsfall. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/narkotika/skade verkningar/dodlighet/ Hämtad 2015-12-17. Folkhälsomyndigheten (2014). Hivinfektion. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/sjukdomsstatistik/hivinfektion/ Hämtad 2016-01-03 Forsman, Birgitta. (1997). Forskningsetik - en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
48
Foucault, Michel. (1970/1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm: Brutus Östling Bokförlag Symposion
Foucault, Michel. (1980) Two Lectures. I Gordon, Colin (red.). Power/Knowledge. Selected Interviews & Other Writings 1972-1977. Brighton : Harvester P., cop. Sid. 78-108.
Foucault, Michel. (1983/2010). Vansinnets historia under den klassiska epoken. Lund : Arkiv. Översättning 2010 Liungman, Carl G.
Foucault, Michel. (1987/2003). Övervakning och straff : fängelsets födelse. Lund : Arkiv. Översättning 2003 Bjurström, Carl Gustaf.
Fugelstad, Anna. (2015). Stor ökning av narkotikadödsfall och förändrade drogmönster. Social Medicinsk Tidskrift, 92(4), 424-432.
Fugelstad, Anna., Annell, Anders., & Ågren, Gunnar. (2014). Long-term mortality and causes of death among hospitalized Swedish drug users. Scandinavian Journal Of Public Health, 42(4), 364.
Fugelstad, A., Stenbacka, M., Leifman, A., Nylander, M., Thiblin, I. (2007). Methadone maintenance treatment: the balance between life-saving treatment and fatal poisonings. Addiction, 406.
Funquist, Ellen. (2015). Sid. 3. via Svenska Brukarföreningens Kampanj: Statligt Knark gör mig Stark
http://issuu.com/sduu/docs/a5folder_statknark/3?e=13961152/13937116 Hämtad 2015-12-17.
Goldberg, Ted. (2004). The evolution of Swedish drug policy. Journal Of Drug Issues, 34(3), 551-576.
Holgersson, Leif. (1998). Socialtjänst : lagtexter med kommentar [i historisk
belysning] : en analys av socialvårdens värderingar från medeltiden fram till socialtjänstens lagar, SoL, LVM och LVU. Stockholm : Rabén Prisma HSL 1982:763 Hälso-och sjukvårdslagen
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ Hämtad 2016-03-13
Joe, George. W., Simpson, D. Dwayne., & Rowan-Szal, Grace. A. (2009). Interaction of Counseling Rapport and Topics Discussed in Sessions with Methadone Treatment Clients. Substance Use & Misuse, 44(1), 3-17.
Johansson, Thomas. (2012). Den lärande människan - utveckling, lärande, socialisation. Malmö: Liber.
Johnson, Björn. (2005). Metadon på liv och död : en bok om narkomanvård och narkotikapolitik i Sverige. Lund : Studentlitteratur.
Kinnard, Elizabeth. N., Howe, Chanelle. J., Kerr, Thomas., Skjødt Hass, V., &
Marshall, Brandon. D. (2014). Self-reported changes in drug use behaviors and syringe disposal methods following the opening of a supervised injecting facility in Copenhagen, Denmark. Harm Reduction Journal, 11
49 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lobmaier, Paul. Koren., Dalsbø, Therese. Kristine., & Clausen, Thomas. (2011). Nalokson nesespray kan redusere risikoen for dødelige heroinoverdoser. Norsk Epidemiologi, 21(1), 107-111.
Mancini, Michael. A., Linhorst, Donald. M., Broderick, Francie., Bayliff, Scott. (2008). Challenges to Implementing the Harm Reduction Approach. Journal of Social Work Practice in the Addictions, 8:3, 380-408.
Marshall, Brandon. L., Milloy, M-J., Wood, Evan., Montaner, Julio. G., & Kerr, Thomas. (2011). Reduction in overdose mortality after the opening of North America's first medically supervised safer injecting facility: a retrospective population-based study. Lancet, 377(9775), 1429-1437. Moore, David., Fraser, Suzanne., Törrönen, Jukka., & Tinghög Eriksson, Mimmi. .
(2015). Sameness and difference: Metaphor and politics in the constitution of addiction, social exclusion and gender in Australian and Swedish drug policy. International Journal Of Drug Policy, 26(4), 420-428.
Nilsson, Roddy. (2008). Foucault : en introduktion. Malmö : Égalité.
Norden, Lillebil., van Veen, Maaike., Lidman, Christer., Todorov, Ivo., Guarita, Bruno., Kretzschmar, Mirijam., & Wiessing, Lucas. (2013). Hepatitis C Among Injecting Drug Users Is Two Times Higher in Stockholm, Sweden than in Rotterdam, the Netherlands. Substance Use & Misuse, 48(14), 1469-1474. Patel, Runa & Davidsson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Rance, Jake., & Treloar, Carla. (2014). 'Not just Methadone Tracy': transformations in
service-user identity following the introduction of hepatitis C treatment into Australian opiate substitution settings. Addiction, 109(3), 452-459. Regeringen. (2015). Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings-
och tobakspolitiken 2015. Regeringskansliet, Socialdepartementet. Stockholm.
http://www.regeringen.se/contentassets/13088a6f0566462680d99c01ceec 6100/regeringens-atgardsprogram-for-alkohol--narkotika--dopnings--och-tobakspolitiken-2015. Hämtad 2016-01-02
Richert, Torkel. A. (2014). Överdoser, försörjningsstrategier och riskhantering : livsvillkor för personer som injicerar narkotika. Malmö Högskola: Fakultet för hälsa och samhälle.
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle. (2015). Folkhälso-ministern: Glöm
avkriminalisering. http://www.rns.se/2015/11/25/folkhälso-ministern-glöm-avkriminalisering-29390900 Hämtad 2015-12-17
Ritter, Alison., & Cameron, Jacqui. (2006). A review of the efficacy and effectiveness of harm reduction strategies for alcohol, tobacco and illicit drugs. Drug & Alcohol Review, 25(6), 611-624.
Rowe, Christopher., Santos, Glen-Milo., Vittinghoff, Eric., Wheeler, Eliza., Davidson, Peter., & Coffin, Philip. O. (2015). Predictors of participant engagement
50
and naloxone utilization in a community-based naloxone distribution program. Addiction, 110(8), 1301-1310. SFS 1968:64: Narkotikastrafflag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Narkotikastrafflag-196864_sfs-1968-64/. Hämtad 2016-01-02 SFS 2004:168: Smittskyddslag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168/. Hämtad 2016-01-02
SFS 2006:323: Lag om utbyte av sprutor och kanyler.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2006323-om-utbyte-av-sp_sfs-2006-323/?bet=2006:323. Hämtad 2016-01-02
Socialstyrelsen. (2016). Narkotika relaterade dödsfall - En analys av 2014 års dödsfall och utveckling av den officiella statistiken
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20091/201 6-2-32.pdf Hämtad 2016-03-19
Socialstyrelsen. (2015a). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk eller beroende - stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19770/20 15-4-2.pdf. Hämtad 2016-01-02
Socialstyrelsen. (2015b). Ökat antal narkotikarelaterade dödsfall.
https://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2015augusti/okatantaldrogrelaterad edodsfall. Hämtad 2015-12-17.
Socialstyrelsen. (2012). Kartläggning av läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18875/20 12-11-5.pdf. Hämtad 2016-01-02
SoL 2001: 453 Socialtjänstlagen.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/
SOSFS 2007:2: Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2007-2 Hämtad 2016-01-02
SOSFS 2009:27: Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende.
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2009-27. Hämtad 2016-01-02 SOU 2011:35. (2011). Bättre insatser vid missbruk och beroende - Individen,
kunskapen och ansvaret. Stockholm: Fritzes Offentliga. Publikationer. ttp://www.regeringen.se/contentassets/0c778ea424b749b89225617e54558 413/battre-insatser-vid-missbruk-och-beroende-del-1-av-2-forord-och-kapitel-1-12-bilaga-1-5-sou-201135 Hämtad: 2016-03-14
Stenström, Nils. (2008). Sprutbyte vid Intravenöst Narkotikamissbruk : En longitudinell studie av deltagarna i sprutbytesprogrammet i Malmö. Östersund: Mid Sweden university
51 Strike, C., Guta, A., de Prinse, K., Switzer, S., & Chan Carusone, S. (2014). Living with addiction: The perspectives of drug using and non-using individuals about sharing space in a hospital setting. International Journal Of Drug Policy, 25(3), 640-649.
Svensson, Bengt. (2012). Narkotikapolitik och narkotikadebatt. Lund: Studentlitteratur AB.
Tham, Henrik. (2005). Swedish Drug Policy and the Vision of the Good Society. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 6:1, 57-73.
Tops, Dolf. (2001). A society with or without drugs? : continuity and change in drug policies in Sweden and the Netherlands. Lund : Socialhögskolan.
Van Den Berg, Charlotte., Smit, Colette., Van Brussel, Giel., Coutinho, Roel., & Prins, Maria. (2007). Full participation in harm reduction programmes is
associated with decreased risk for human immunodeficiency virus and hepatitis C virus: evidence from the Amsterdam Cohort Studies among drug users. Addiction, 102(9), 1454-1462.
Wright, Moira. v. (2000). Vad eller vem? : en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg : Daidalos Zurhold, Heike., Degkwitz, Peter., Verthein, Uwe., & Haasen, Christian. (2003). Drug
Consumption Rooms in Hamburg, Germany: Evaluation of the Effects on Harm Reduction and the Reduction of Public Nuisance. Journal Of Drug Issues, 33(3), 663-688.
Bilaga
Växjö 2016-01-20
Missiv
Till dig som är enhetschef inom beroendevården!
Vi är två studenter som läser tredje och sista året på högskoleprogrammet ”Behandlingspedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvård” på 180 poäng, vid Linnéuniversitetet i Växjö.
I vårt examensarbete undersöker vi olika aspekter av Harm Reduction. Studien handlar om hur behandlare resonerar över Harm Reduction som förebyggande insats gällande narkotikarelaterad dödlighet. Undersökningen kommer genomföras på ett flertal enheter, intervjuer kommer ske med personal på verksamheter som använder sig av modellen samt verksamheter som inte gör det. Vi önskar genom detta fånga personliga upplevelser, erfarenhetersamt utmaningar som kan uppstå. Vi vänder oss därför till just dig, då ert arbete spelar en betydelsefull roll i mötet med individer som befinner sig i akuta och/eller problematiska missbruksförhållanden. Samt genomföra en givande studie för oss som blivande behandlingspedagoger och för er som yrkesverksamma.
Har vi fångat ditt intresse? Har er verksamhet tid och möjlighet att delta i vår undersökning så kommer denna genomföras med hjälp av
halvstrukturerade intervjuer, där vi vill ge den yrkesverksamme utrymme att tala fritt om ämnet. För att ge en rättvis bild av vad som sagts under
intervjun kommer samtalet spelas in, med er tillåtelse. Varje intervju beräknas ta cirka 45-60 min.
Vi kommer att kontakta dig per telefon inom några dagar för att svara på eventuella frågor. Vi önskar även ta reda på hur vi kan komma i kontakt med eventuella intervjupersoner, detta för att boka lämplig tid och plats.
Vi ser fram emot en vidare kontakt med er!
Med vänliga hälsningar
Emma Jacobsson Malin Vilhelmsson
000 – 000 00 00 000 – 000 00 00
mail@student.lnu.se mail@student.lnu.se
Handledare: Marita Pekkanen mail@lnu.se
Bilaga
Vi följer Vetenskapsrådets etiska riktlinjer som är framtagna för att ge er som deltagare ytterligare trygghet i att arbetet och studien genomförs på ett etiskt korrekt sätt, och att alla uppgifter behandlas med stor integritet. Vi önskar därför delge oss av och tydliggöra dessa riktlinjer.
Informationskravet - innebär att deltagare fått ta del av syfte och
information om den kommande undersökningen, samt informerats om att medverkan i studien sker på frivillig basis.
Samtyckeskravet – innebär att studien ej kan genomföras utan personligt
samtycke. Studien är frivillig och deltagare kan när som helst välja att avbryta sin medverkan.
Konfidentialitetskravet – innebär att insamlad data avidentifieras och
hanteras säkert. Endast vi och eventuellt vår handledare har tillgång till det obearbetade materialet. Efter studien har examinerats kommer materialet förstöras.
Nyttjandekravet – innebär att insamlad information behandlas med respekt
och deltagare är införstådda i vad materialet kommer användas till i vårt kommande examensarbete, och endast till detta. Deltagare har även tillgång till det färdiga resultatet om så önskas.
Bilaga