7) Diskussion
7.3 Vidare forskning
Det skulle vara intressant att göra en liknande undersökning i samma klasser men inom andra skolämnen. Skulle den variationen vi kunde se i svenska, också speglar den övriga undervisningen? Klassen som vi anser har en mer monologisk undervisning i svenska, stämmer det också in på de övriga skolämnena? Den studien skulle vara under en längre tid för att få en mer rättvist bild av undervisningen.
8 ) Litteraturförteckning
Bokreferenser / kompendium
Berg, G., Sundh, F. & Wede, C. (red.) (2012). Lärare som ledare: i och utanför klassrummet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bjar, L. (red.) (2006). Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i
grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Brynolf, M. (2012). Läraryrkets många ansikten. (3., [delvis omarb. uppl.]). Stockholm: Liber.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Falkenberg, C. &Håkonsson, E. (2004). Storylineboken: handbok för lärare. (1. uppl.) Hässelby: Runa.
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer: teori och praktik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ingestad, G. (2006). Dokumenterat utanförskap: om skolbarn som inte når målen. Diss. Lund : Lunds universitet, 2006. Lund.
Keaveney, S. & Lundberg, G. (2014). Early language learning and teaching: A1-A2. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindström, G. & Pennlert, L.Å. (2009). Undervisning i teori och praktik: en
introduktion i didaktik. (4. uppl.) Umeå: Fundo.
Löfving (2012) digitala verktyg och sociala medier i undervisningen- så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11
Nystrand, M. (1986). The structure of writtencommunication: studies in
reciprocitybetween writers and readers. Orlando, Fla.:Academic Press.
Palm, T. (2013) Motivations teorier. Ej publicerat kompendium. Endast tillgänglig för lärarstudenter inom Umeåuniversitet.
Persson, A. & Wiklund, L. (2008). Hur långt är ett äppelskal? tematiskt arbete i förskoleklass. Enskede: TPB.
Sverige. Skolverket (2015). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011: reviderad 2015. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Läromedel:
Adolphsson, T. (). Läståget : Beta Pedagog AB
Bross, H., Hansen, A. & Rosvall, C. (2014). Läsdax &skrivdax. 1. (1. uppl., 6. tr.) Stockholm: Sanoma utbildning.
Felth Sjölund, I. & Hed Andersson, P. (2011). Den magiska kulan. 1, Arbetsbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Gillsell, E. (1991). Nya Läs-träna. 3. (1. uppl.) Solna: Almqvist & Wiksell.
Wänblad, M. (2014). ABC-klubben åk 1 Den magiska kulan Läsebok B Digital.
Wänblad, M. (2014). ABC-klubben åk 3, Arbetsbok IST UK.
Wänblad, M. (2014). ABC-klubben åk 3, Läsebok A Digital UK.
Avhandlingar:
Blomgren, J (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. (Akademisk avhandling filosofie doktorsexamen,Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten)
http://hdl.handle.net/2077/47615
Tjernberg, K (2013). Avhandling framgångsfaktorer i läs-och skrivlärande. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. (Akademisk avhandling filosofie doktorsexamen,Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet)
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329
Rapporter:
Skolverkets.(2015). Lägesbedömning. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3432
PIRLS (2016) Reading Framework. Boston: Timms and Pirls international Study center Lynch School of Education, Boston college (Chapter 1, s.15-16)
Skolinspektionen(2015). Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation
och intresse. Stockholm: Skolinspektionens granskningsrapport.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2015/las-skriv/las-skrivundervisning-kortrapport.pdf
Skolinspektionens. (2014). Stöd och stimulans i klassrummet – Rätten att utvecklas så
långt som möjligt. Stockholm: Skolinspektionens granskningsrapport.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2014/stod-stimulans/kvalgr-stod-och-stimulans-2014-2.pdf
Skolinspektionen(2015). Anpassning av undervisningen. Stockholm: skolinspektionen
https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Fran-brist-till-mojlighet/Anpassning-av-undervisningen/
Vetenskaplig artikel:
Cheng, E(2016). Learning through the Variation Theory: A Case Study. International
Journal of Teaching and Learning in HigherEducation, Volume28, Number 2, 283-292 http://files.eric.ed.gov.proxy.ub.umu.se/fulltext/EJ1111116.pdf
Granström, K(2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Forskning i fokus, nr 33. http://www.bornholmsmodellen.se/egnafiler/forskning_klassrummet.pdf
Nelson, J(2006). Hur används läroboken av lärare och elever?Journal.
https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/viewFile/421/483
Takala,M(2013).TeachingReadingthroughWriting. Support For Learning,Volume28 · Number 1.
http://www.arnetrageton.no/Tekstskaping/Artiklar/RtW%20Takala%20Sup%20f%20lea rning%202013.pdf
Trageton, A(2012) At skrive sig tillæsning. Lesepedagogen nr 2 - 2012
http://arnetrageton.no/Tekstskaping/Artiklar/AtskrivesigtillaesningLesepadagogen-nr-2-2012.pdf
Internetreferens:
Hedin.A. (2011) En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervjuer. 2011. Hämtad från:
https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:kVA1duHZ13UJ:https://stude
ntportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/download.action%3FnodeId%3D459535%26toolAttachmentId%3D108197+&cd= 1&hl=sv&ct=clnk&gl=se&client=firefox-b-ab
Skolverket 2015. Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång. Stockholm: avdelning för skolutveckling.Hämtad från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationer-larande/motivation-en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang-1.230660
Skolverket 2015. På vilket sätt förändra IT-verktyg undervisningen? Stockholm: avdelning för skolutveckling. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa-vilket-satt-f
orandrar-it-verktyg-undervisningen-1.181725
Skolverket 2016. Hur lär man barn läsa? Stockholm: Avdelningen för skolutveckling. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-lar-man-barn-att-lasa-1.157439
Skolverket 2016. Timplanelöst öka flexibiliteten.Stockholm: avdelning för skolutveckling.Hämtad från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/undervisning/timplanelost-okar-flexibiliteten-1.208250
Vetenskapsrådet 2002. Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab. Hämtad från
9) Bilagor
Bilaga 1
(Lindström och Pennlert´s original modell s.33)
Förmedlande / förklarande metoder -instruktioner
-läsning av information på papper eller skärm -genomgångar, föreläsningar
-förmedling av bild och ljud
-visning och förklaringar av modeller och kartor -upplevelseövningar
-berättelser och liknelser
Interaktiva metoder -samtal -dialog, frågor -diskussion -pararbete -grupparbete -interaktion med text -interaktion via datanätverk
-värderingsövningar -handledning Undersökande/ problembaserade metoder
-undersökningar. Formulera frågor och problemställningar som man sedan söker svar på.
-formulera och pröva hypoteser -intervjuer
-kartläggningar.
Gestaltande metoder -lek och drama -bildskapande -musikskapande
-skriva gestaltande texter -rollspel, storryline -teater
Bilaga 2
Omarbetad modell av Lindström och Pennlert som vi har använt oss av.
Förmedlande / förklarande metoder (Kategori 1)
-Förklarande metod: lektionsgenomgångar där läraren berättar och visar vad som ska göras under lektionen. Genomgången kan vara muntlig,skriftlig eller både ock.
-Förmedlande metod: läraren läser något, dramatiserar, spelar musik, visar en bild eller ett filmklipp. Detta för att inspirera eller ge eleverna en förförståelse inför lektionen.
Interaktiva metoder (kategori 2)
-Samtalen under lektionen sker i
par, grupp eller i sker i helklass. -Arbetet under lektionerna sker till största delen enskilt, i par eller i grupper.
-arbetsbok -läsa -dator
undersökande / problembaserade metoder
Denna har vi valt att inte ta med eftersom att den inte är relevant till vårt arbete. Om någon utav dessa punkter skulle uppkomma
så går de att placera in under de övriga kategorierna.
Gestaltande metoder(kategori 3)
-Lek och drama -Bildskapande. -Musikskapande -Gestaltande skrivning -Rollspel/storyline -Sagolek/Teater/ text dramatisering
Kategori i 1 “Förmedlande/Förklarande metoder” syftar till metoder där läraren förklarar eller förmedlar något till eleverna, det kan vara t.ex. muntligt, skriftligt, dramatisering, film,musik.
Kategori 2 “Interaktiva metoder” syftar till om det förekommer samtal. Vi har lagt till arbete i arbetsbok, läsa och dator eftersom att det är något som ofta förekommer i undervisningen. Detta är aktiviteter som kan förekomma enskilt, i par, grupp eller i helklass.
Kategori 3 “Gestaltande metoder” dvs. olika kreativa aktiviteter. De aktiviteter som vi har observerat är:
• bildskapande som syftar till metoder där eleverna får visa sina känslor,
kunskaper eller tankar genom olika former av bildskapande. Vi menar att skriva en text och rita en bild som passar till texten också hör till denna kategorin.
• Musik/Musikskapande som vi tolkat som att eleverna t.ex. lektionen innehåller sång.
• Gestaltande skrivning syftar till om eleverna använt t.ex. bilder, texter eller ord som inspiration när det skrivit en text.
• Rollspel, storyline och temaarbete har vi skrivit ihop till en observationspunkt. Rollspel och storyline syftar till att eleverna går in i en annan roll, temaarbete syftar till att man arbetar ämnesöverskridande vilket man också gör i storyline.
• Sagolek och teater syftar till allt från enkel dramatisering där läraren läser och eleverna agerar till mer avancerad teater.
Bilaga 3
Observationsprotokoll för att besvara frågeställningen: Vilkaarbetsmetoder får eleverna möta i
undervisningen?
Metod Enskilt I par I grupp I helklass Kommentarer
1)förmedlande metoder *muntlig eller skriftlig * Förklarande metoder 2) samtal – arbete -läsa -Dator 3)Lek & drama
–bildskapande Bild Musikskapande Musik Gestaltande skrivning Rollspel/
Storyline & temaarbete Teater
a) förjobb…min b) genomgång …..min c) arbete… min d) extra uppgift…
*= beskrivning om det sker muntligt, skriftligt, båda eller ingen. markera även om a,b,celler d inträffar i någon ruta.
kategori 2= interaktiva metoder kategori 3= gestaltande metoder
kategori 1= förmedlande/förklarande metoder
Bilaga 4
Intervjuprotokoll
Lärare….. Antal år som lärare…..
Planering av lektionerna.
1. Planerar du lektionerna själv eller tillsammans med ett arbetslag? 2. vilka för och nackdelar finns det med att planera på det viset? 3. vad utgår du/ni ifrån när ni planerar?
A) erfarenheter
A1) vad inspireras du i så fall av?
A2) hur avgör du/ni vilket arbetssätt/arbetsmetoder som ska användas? A3) Hur anpassar du undervisningen efter elevgrupp?
A4) hur länge har du arbetat på det här viset? B) material
B1) lärarhandledningen B2) varför valde du/ni den?
B3) vad avgör vilka delar du väljer? c) både erfarenhet & lärarhandledning.
Anpassning av undervisningen
4. om en aktivitet inte fungerar som du planerat hur gör du då? 5. Har eleverna möjlighet att påverka undervisningen?
6. Hur anpassar du undervisningen efter elevernas olika behov?
7. Finns det tillgång till specialpedagogisk kompetens i svenska? Hur fungerar det? (inkluderande/exkluderande)
Resurser
8. Finns det möjlighet till extra pedagoger om du vill gör något utöver den vanliga undervisningen?
9. Har ni tillgång till datorer och hur ser du på det i undervisningen?
Litteratur
10. Hur ofta eller hur länge läser eleverna ungefär per vecka? 11. Hur ofta läser du högt för eleverna?
12. Använder ni skönlitteratur i undervisningen, och i så fall hur?
Övrigt
13. Hur skulle du sammanfatta din undervisning med tre ord? 14. Är det något som du vill tillägga som du tycker är viktigt?
Bilaga 5
Kategori 1 “planering av lektionerna” handlar om att vi ville ta reda på hur varje lärare
planerar sina lektioner. Genom att vi ställde olika frågor om hur de planerar lektionerna och var de får sin inspiration ifrån får vi både möjlighet att förstå varför deras lektionerna är utformade som de är och samtidigt en möjlighet att själva bli inspirerade.
Kategori 2 “material” Denna kategori har vi valt att ta med för att få svar på om, hur,
varför och vilken arbetsbok och lärarhandledning som används i undervisningen.
Kategori 3 “anpassning av undervisningen” Denna kategori har vi valt att ta med för att
få svar på hur läraren och eleverna på olika sätt kan påverka lektionens utformning. Samtidigt ville vi också ta reda på hur den specialpedagogiska kompetensen inom svenska ser ut på varje observerad skola.
Kategori 4 “resurser” Denna kategori hade frågor som gjorde att vi kunde få svar på
vilka resurser varje skola kunde erbjuda elever och lärare. Med resurser menar vi exempelvis extrapedagoger, datorer och litteratur. Då dessa resurser kan vara till fördel för både lärare och elever tycker vi att det är viktigt att få veta om alla skolor hade samma förutsättningar eller om det skiljer sig från skola till skola.
Kategori 5 “övrigt” Denna kategori tog vi med för att vi ville veta hur lärarna själva
skulle beskriva sin undervisning och för att ge dem en möjlighet att ge övriga kommentarer och tips till oss blivande lärare.