10. Vidare forskning och slutsatser
10.2 Vidare forskning
Den övervägande delen av ämnesrelaterad läxforskning på gymnasienivå är inte relaterad till fysik. Enkäten i denna studie, som inkluderar 57% av fysikeleverna på en gymnasieskola, visar information om hur eleverna arbetar med SUL, hur ofta de arbetar, med vem de arbetar, var de arbetar och hur nödvändigt eleverna uppfattar SUL för sina betyg i fysik. Några av enkätens resultat går stick i stäv med vanligt förekommande uppfattningar om SUL. Ett exempel på detta är Gu och Kristoffersson (2010) som i sin studie belyser hur elever i år sex i grundskolan upplever hemläxor och hur de ser på föräldrars engagemang och stöd med hemläxor.
1. 52% av eleverna tyckte att deras hemläxor var ganska tråkiga eller mycket tråkiga 2. ”Några elever blir irriterade på föräldrar som inte har tid och inte kan förklara läxan, vilket medför att läxor kan orsaka konflikter istället för att vara ett sätt att diskutera, förklara och utveckla ett innehåll för eleven”.
Detta visar att det finns skillnader mellan grundskolan och gymnasiet i både uppfattningar om värdet av SUL och föräldrarnas engagemang. Jag anser att det finns ett behov av mer forskning kring SUL på gymnasiet, särskilt i fysik och andra naturvetenskapliga ämnen. Innehållet i dessa ämnen byggs oftast på under läsåren och därför har eleverna ett särskilt behov av att studera kontinuerligt. Dessutom säger lärarna i denna studie att lektionstiden inte räcker till för eleverna. Dessa två faktorer tillsammans motiverar ytterligare forskning.
39
Källförteckning
Beattie G., Laliberté J.W., Oreopoulo P. (2018). Thrivers and divers: Using non-academic
measures to predict college success and failure. Economics of Education Review 62 (2018)
170–182.
Cooper, H. (1989). Synthesis of Research on Homework. Educational Leadership. Nov 1989;47,3.
Cooper, H. (2007). The battle of homework: Common ground for administrators, teachers
and parents. Thousand Oaks, CA: Corwin Press.
Cooper J., Horn S., Strahan D. (2005). "If Only They Would Do Their Homework:" Promoting
Self-Regulation in High School English Classes. The High School Journal, Volume 88,
Number 3, February-March 2005, pp.10-25.
Corsello M., Anu S., Jerabek A. (2015). Successful Transition to High School: A Randomized
Controlled Trial of the BARR Model with 9th Grade Students. Presented at Society for
Research on Educational Effectiveness Spring Conference, March, 2015, Washington, D.C. Doolittle P. E. (1997). Vygotsky's zone of proximal development as a theoretical foundation
for cooperative learning. Journal on Excellence in College Teaching, 8 (l), 83-103.
Ely M. (1991). Doing qualitative research, circles within circles. New York : Falmer Press, 1991.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm:
Norstedts Juridik.
Fan H., Xu J., Cai Z., He J., Fan X. (2017). Homework and students’ achievement in math
and science: A 30 year meta-analysis 1986-2015. Educational Research Review. Vol 20, s.
35-54.
Gill, B., & Schlossman, S. (2003). “A Nation at Rest” : The American Way of Homework. Educational Evaluation and Policy Analysis, 25(3). s. 319-337.
Girvan C., Savage T. Identifying an appropriate pedagogy for virtual worlds: A Communal
Constructivism case study. Computers & Education 55 (2010) 342–349.
Gonzalez A., Carrera Fernandez M.V., Paoloni P.V. (2017). Hope and Anxiety in Physics
Class: Exploring Their Motivational Antecedents and Influence on Metacognition and Performance. Journal of Research in Science Teaching. Vol. 54, No. 5, pp. 558–585 (2017).
Gu, L. Kristoffersson M. (2010). ”Hemma blir som skola”. Locus 2010. Nr. 4. s.50-65. Hattie J. (2012). Visible learning for teachers, maximizing impact on learning. Abingdon UK: Routledge.
40
achievement? Education Economics, 25:1, 45-59.
Kvale S., Brinkmann S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Maltese A., Tai R., Fan X. (2012). When is Homework Worth the Time?: Evaluating the
Association Between Homework and Achievement in High School Science and Math. The High School Journal, Volume 96, Number 1, Fall 2012, pp. 52-72.
McIntyre S., Munson J. M. (2008). Exploring Cramming: Student Behaviors, Beliefs, and
Learning Retention in the Principles of Marketing Course. Journal of Marketing Education,
V. 30 Nr. 3,Dec 2008 226-243.
Mac Iver M., Sheldon S., Epstein J. Rice E. (2018). Engaging Families in the High School
Transition: Initial Findings From a Continuous Improvement Initiative. School Community
Journal, 2018, Vol. 28, No. 1.
Neild R. (2009). Falling Off Track during the Transition to High School: What We Know and
What Can Be Done. The Future of Children Vol. 19, No. 1, Spring 2009.
Rap S., Blonder R. (2016). Let’s Face(book) It: Analyzing Interactions in Social Network
Groups for Chemistry Learning. J Sci Educ Technol (2016) 25:62–76.
Rosário P., Núñez J.C., Vallejo G., Cunha J., Nunes T., Mourão R., Pinto R. (2015). Does
homework design matter? The role of homework’s purpose in student mathematics achievement. Contemporary Educational Psychology 43 (2015) 10–24.
Sallee B., Rigler N. (2008). Doing Our Homework on Homework: How Does Homework
Help? The English Journal, Vol. 98, No. 2 (Nov., 2008), pp. 46-51.
Samhällsnytt (2018). Nedladdad den 20/1 2019 från sida https://samnytt.se/jan-bjorklund-l- vill-ha-lattare-laxor-for-att-motverka-etniska-klyftor/ .
SAOL (2015). Svenska Akademiens Ordlista Över Svenska Språket. Svenska Akademien: Stockholm.
SCB (2018). Nedladdad den 18/1 2019 från:
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Skane-lan/
Sellbjer S. (2002). Real konstruktivism – ett försök till syntes av två dominerande perspektiv
på undervisning och lärande. Doktors avhandling, Acta Wexionensia. Växjö University
Press.
Skinner, B. F. (1976). About behaviorism. New York: Random House.
Skolverket (1962). Läroplan för grundskolan. Skolöverstyrelsens skriftserie 60. Stockholm : SÖ-förlaget.
Skolverket (1969). Läroplan för grundskolan 1969. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget.
41
Skolverket (1980). Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014). Läxor i praktiken – ett stödmaterial om läxor i skolan. Nedladdad 28/11 2018 från:
https://www.solleftea.se/download/18.7cff8371149c9da31938c6/1487693631943/L%C3%84 XOR%20I%20PRAKTIKEN.pdf
Smith, P. S. (2013). 2012 National Survey of Science and Mathematics Education: Status of
high school chemistry. Chapel Hill, NC: Horizon Research, Inc.
Thelen S. (2008). The Relationship between Mathematics Homework and Learning in Middle-
School Students: Impact on Achievement. Masters of Science in Education Thesis. Dominican
University of California, USA. Nedladdad 26-01-2019 från: https://eric.ed.gov/?id=ED502096
Trautwein U., Köller O. , Schmitz, B., and Baumert, J. (2002). Do Homework Assignments
Enhance Achievement? A Multilevel Analysis in 7th-Grade Mathematics. Contemporary
Educational Psychology 27, 26–50 (2002).
Trautwein U., Lüdtke O. (2009). Predicting homework motivation and homework effort in six
school subjects: The role of person and family characteristics, classroom factors, and school track. Learning and Instruction 19 (2009) 243-258.
van de Sande C., Boggess M., Hart-Weber C. (2013). How does the ”digital generation” get
help on their mathematics homework?. IADIS International Conference e-Learning 2013.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes.
Cambridge, MA USA:Harvard University Press.
Yilmaz K. (2011). The Cognitive Perspective on Learning: Its Theoretical
Underpinnings and Implications for Classroom Practices. The Clearing House: A Journal of
Bilaga 2 - Elevenkät
1. Hur mycket tid i veckan brukar du lägga på fysikstudier utanför lektionstid?
Välj ett alternativ
Ingen tid alls
Mer än 0, men mindre än 30 minuter i veckan 30-60 minuter i veckan
1-2 timmar i veckan 2-3 timmar i veckan mer än 3 timmar i veckan
2. Veckan före provet, hur mycket tid brukar du lägga på fysikstudier utanför lektionstid?
Välj ett alternativ
Ingen tid alls
Mer än 0, men mindre än 30 minuter veckan före provet 30-60 minuter veckan före provet
1-2 timmar veckan före provet 2-3 timmar veckan före provet mer än 3 timmar veckan före provet 3. Var gör du dina fysikstudier utanför lektionstid?
Kryssa i alla som passar dig
Under studiepasset Hemma
När jag är på skolan men inte under studiepasset På buss, tåg eller annan transport
Någon annanstans (ange var): ____________________ 4. Med vem gör du dina fysikstudier utanför lektionstid?
Kryssa i alla som passar dig
Själv
Med en kompis
Med flera kompisar samtidigt
Med föräldrar eller någon annan hemma
5. Vad gör du när du gör fysikstudier utanför lektionstid?
Kryssa i alla som passar dig
Jag gör övningsuppgifter från textboken
Jag gör övningsuppgifter från en annan källa än textboken Jag läser textboken
Jag läser information om fysik på webben eller någon annanstans än textboken Jag tittar på video på webben om fysik
Jag tittar på fysiksimuleringar på webben
Något annat (ange vad): _______________________________
6. Är det din uppfattning att det är frivilligt att studera fysik utanför lektionstid, t.ex. hemläxor?
Välj ett alternativ
Ja, det är frivilligt
Nej, det är INTE frivilligt
7. Vem är det som ställer krav att du ska studera fysik utanför lektionstid?
Kryssa i alla som passar dig
Fysikläraren Mina föräldrar Ingen
Någon annan (ange vem): ____________________
8. Brukar din lärare rätta eller göra bedömning på ditt arbete i fysik (t. ex hemläxor) som du gör utanför lektionstid?
Välj ett alternativ
Ja Nej
Jag arbetar inte med fysik utanför lektionstid så det finns ingenting att rätta eller bedöma
9. Vad är det lägsta slutbetyg du skulle vara nöjd med i fysik? Välj ett alternativ A B C D E F
10. Hur tror du (ungefär) att du ligger till idag med betyg i fysik?
Välj ett alternativ A B C D E F
11. Hur viktigt är hemläxor och dina studier i fysik utanför klassrummet för att du ska uppnå ett betyg som du är nöjd med?
Välj ett alternativ
Mycket viktigt Viktigt
Inte så viktigt Inte alls viktigt
12. Vad skulle göra att hemläxor eller annat arbete med fysik utanför lektionstid vore mera
värdefulla för dig för att lära dig fysik?
Kryssa i alla som passar dig
Om uppgifterna blev rättade eller bedömda av läraren
Om jag fick förklaringar eller lösningar till uppgifterna efteråt Om jag fick fullständiga lösningar till uppgifterna innan Om hemläxorna var mer direkt kopplade till det vi studerar
Om det vara klarare exakt vad jag skulle läsa eller göra utanför lektionstid Något annat (ange vad): __________________________