Vidare forskning skulle kunna undersöka hur eller om estetiska beteenden och konstifikation används av både förskolepersonal och barn för att skapa ritualer som bidrar till bland annat sammanhållning. Forskning skulle också kunna undersöka hur förskolepersonal kan uppmärksamma barn på de estetiska beteendena för att öka barnens medvetenhet om sina val i estetiska ämnen, till exempel musik- och bildskapande. Hur själva användandet av de estetiska beteendena och att göra barnen medvetna om dem är ett ämne som blir relevant att undersöka. Även släktskapet mellan lek och musicking tål att undersökas närmare.
Det finns många teorier om vad musik är och hur det används av människor. I den här uppsatsen har vi bara kunnat hålla oss till två. Att undersöka yngre barns spontana musikskapande ut till exempel Koelsch, Offermanns och Franzkes teori om musikens sju sociala funktioner (Koelsch, Offermanns & Franzke 2010 se Dissanayake 2017, s. 159) tordes kunna vara givande för en djupare förståelse av den sociala aspekten av fenomenet.
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. &
Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 8 – 16. Bjørkvold, J.-R. (2005). Den musiska människan. 2. Uppl., Stockholm: Liber.
Countryman, J., Gabriel, M. & Thompson, K. (2016). Children’s spontaneous vocalisations during play: aesthetic dimensions. Music Education Research, 18(1), ss. 1 – 19.
https://doi.org/10.1080/14613808.2015.1019440 [2019-05-25]
Corsaro, W. A. (1979). "We're friends, right?”: Children’s use of access rituals in a nursery school.
Language in society, 8(3), ss. 315 - 336.
Dissanayake, E. (2009a). The Artification Hypothesis and its Relevance to Cognitive Science, Evolutionary Aesthetics, and Neuroaesthetics. Cognitive Semiotics 5: ss. 137 - 158.
https://www.degruyter.com/downloadpdf/j/cogsem.2009.5.issue-fall2009/cogsem.2009.5.fall2009.136/cogsem.2009.5.fall2009.136.pdf [2019-05-25]
Dissanayake, E. (2009b). Bodies swayed to music: The temporal arts as integral to ceremonial ritual.
Communicative musicality: Exploring the basis of human companionship, ss. 533 - 544.
https://www.ellendissanayake.com/publications/pdf/Dissanayake_CommunicativeMusicality_chapte r_24.pdf [2019-05-25]
Dissanayake, E. (2011). Prelinguistic and preliterate substrates of poetic narrative. Poetics Today,
32(1), ss. 55 - 79. doi:10.1215/03335372-1188185 [2019-05-25]
Dissanayake, E. (2012). The earliest narratives were musical. Research Studies in Music Education,
34(1), ss. 3 - 14. doi:10.1177/1321103X12448148 [2019-05-29]
Dissanayake, E. (2017). Ethology, Interpersonal Neurobiology, and Play: Insights into the Evolutionary Origin of the Arts. American Journal of Play, 9(2), ss. 143 - 168. https://eric-ed-gov.ezp.sub.su.se/?id=EJ1141577 [2019-05-25]
Eidevald, C. (2015). Videoobservationer. I Ahrne, G & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i
kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 114 - 128.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Gren, K. & Nilsson, B. (1990). Kompa enkelt på gitarr del 1. 2. Uppl. Mölndal: Lutfisken.
Holmberg, Y. (2012). Musikstunder i förskolepraktik: Samband mellan musikens mening, aktivitet och aktivitetsformer. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, (5), ss. 1 - 14. doi:10.7577/nbf.477 [2019-05-25]
Jensen, M. (2006). Lärande och låtsaslek - ett kognitionsvetenskapligt utvecklingsperspektiv. Lic.-avh. Kollegium SSKKII, centrum för kognitionsvetenskap, Göteborgs Universitet.
http://www.sskkii.gu.se.ezp.sub.su.se/publications/Documents/SSKKII-2007.01.pdf [2019-06-04] Kaijser, L. (2011). Fältarbete. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) (2011). Etnografiskt fältarbete. 2
Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 37 – 64.
Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) (2011). Etnografiskt fältarbete. 2 Uppl. Lund: Studentlitteratur. Källström Cater, A. (2015). Att intervjua barn. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i
kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 68 - 80.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne, G & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i
kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 93 - 113.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 32 - 44.
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf [2019-05-16]
Niland, A. (2009). The power of musical play: The value of play-based, child-centered curriculum in early childhood music education. General Music Today, 23(1), ss. 17 - 21.
doi:10.1177/1048371309335625 [2019-05-25]
Närvänen, A-L & Näsman, E. (2007). Age order and children’s agency. I Helmut Wintersberger, Leena Alanen, Thomas Olk and Jens Qvortrup (red.) Childhood, generational order, and the welfare
state exploring children's social and economic welfare. Odense University Press of Southern
Denmark, ss. 225 – 249.
Pripp, O. (2011). Reflektioner och etik. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) (2011). Etnografiskt
fältarbete. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 65 – 84.
Pripp, O. & Öhlander, M. (2011). Observation. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) (2011).
Etnografiskt fältarbete. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 113 – 145.
Riddersporre, B. & Söderman, J. (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Small, C. (1995). Musicking: A Ritual in Social Space. Lecture at the University of Melbourne, June 6, 1995. http://www.musekids.org/musicking.html [2019-05-16]
Small, C. (1998). Musicking: The meanings of performing and listening. Wesleyan University Press. Still, J. (2011). Musikalisk lärandemiljö: planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem. Diss.
Åbo: Åbo akademis förlag.
http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/72436/still_johanna.pdf?sequence=2 [2019-05-25] Sundin, B. (1997). Musical Creativity in Childhood - A Research Project in Retrospect. Research
Studies in Music Education, Number 9; December 1997, ss. 48 – 57.
doi:10.1177/1321103X9700900106 [2019-05-25]
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 17 – 31.
Söderman, J. (2012). Barnmusik eller musik för barn. I Riddersporre, B. & Söderman, J. (red.) (2012).
Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 37 - 50.
Söderqvist-Sperling, Å. (1998). Elementär musikteori - med arbetsuppgifter. Stockholm: GEHRMANS MUSIKFÖRLAG.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss. 256 - 278. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2019-05-09]
Wassrin, M. (2013). Musicking - kreativ improvisation i förskolan. Lic.-avh. Stockholm: Stockholms Universitet. http//www.diva-portal.org/smash/get/diva2:613061/FULLTEXT01.pdf [2019-05-09] Wassrin, M. (2016). Rethinking music activities in preschool. Exploring links between conceptions of
the child and conceptions of music. Nordisk musikkpedagogisk forskning. Årbok 17 2016, ss. 103 - 136.
Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber.
Bilagor
Bilaga 1 – Samtyckesblankett
Bilaga 2 – Förteckning över figurer
Bilaga 1 - Samtyckesblankett
Stockholm 15/4 2019 Hej Föräldrar på Linden!
Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie kommer handla om barns spontana musicking (det är ungefär musikskapande!).
För att samla in material till arbetet skulle vi vilja närvara i verksamheten vid förskolan under tiden 17/4 – 30/4. Vid dessa tillfällen vill vi observera musicking med hjälp av anteckningar/iPad-kamera.
Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, dataskyddsförordningen (GDPR) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om ert medgivande för ert barns medverkande i
studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett. Om ni accepterar kommer barnen också att bli informerade om arbetet och få möjlighet att besluta om sitt eget deltagande. En förutsättning för barnens medverkan är att ni samtycker till studien. Om ni tackar ja till medverkan, men barnen säger nej, så kommer barnens beslut att
respekteras.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar Oskar & Michelle Oskar Lehtinen
Oskarlehtinen@gmail.com
Michelle Borén Oskarsson michelleboscarsson@gmail.com Malena Janson (handledare) Stockholms Universitet
Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm
Telefon: 08-16 30 71
Bilaga 2 – Förteckning över figurer
Borén Oskarsson, M. (2019). Planlösning (© 2019 Michelle Borén Oskarsson). Borén Oskarsson, M. (2019). Notvärde för rytm (© 2019 Michelle Borén Oskarsson).
Borén Oskarsson, M. (2019). Illustration över ”bygghörna” (© 2019 Michelle Borén Oskarsson). Borén Oskarsson, M. (2019). Notvärden för rytmisk sång (© 2019 Michelle Borén Oskarsson).
Stockholms Universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se