-
Utforska förutsättningarna vidare för att den nära vuxna ska få en konstnärlig upplevelse samman med sin bebis. Intervjua en mer nyanserad grupp vuxna med olika intressen och kulturvana.-
Undersöka kulturaktörers tankar, intentioner och behov kring att producera konst för spädbarn och deras nära vuxna, på lika villkor. Hur tänker de kring mötet med den vuxna i kultur för de yngsta? Hur ser de på effekten av att involvera även den vuxna i den konstnärliga upplevelsen, och hur tror de att det påverkar barnets upplevelse?!
!
!
Referenslista
Bjørkvold, J. (2005). Den musiska människan. (2uppl). Malmö: Runa.
Borgen, J. (2003). Kommunikasjonen er kunsten. Evaluering av prosjektet Klangfugl. Notat nr 57. Tillgängligt: http://www.klangfugl.dansdesign.com Brown, A. S. & Ratzkin, R. (2011). Making sense of audience engagement.
[Elektronisk] San Francisco: The San Francisco Foundation Tillgängligt: http://
wolfbrown.com/images/articles/Making_Sense_of_Audience_Engagement.pdf [2012-07-12]
Brown, A. S., Novak-Leonard., Jennifer, L. & Gilbride, Shelly. (2011). Getting In On the Act. [Elektronisk] Tillgänglig: http://irvine.org/images/stories/pdf/
grantmaking/Getting-in-on-the-act-2011OCT19.pdf [2012-07-12]
Böhnisch, S. (2010). Feedbacksløyfer i teater for svært unge tilskuere - Et bidrag til en performativ teori og analys (diss). Institut for Æstetiske Fag, Aarhus
Universitet.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2013). Från kvalitet till meningsskapande:
Postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm: Liber.
Ernst, Manilla. (2015). "...det var bättre än teater, vanlig teater." En receptionsstudie av den unga publikens upplevelser av sin delaktighet i mobiltelefondramat Antigones dagbok. (Magisteruppsats 15 hp). Stockholm:
Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet.
Halvars-Franzén, B. (2001). Det kompetenta barnet. Varför behöver vi ett kompetent barn just nu, i vår tid och i vårt samhälle. Magisteruppsats.
Fördjupningskurs 61 - 80 p. Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.
Hart, R. A. (1992). Children´s participation. From Tokenism to citizenship, Innocenti Essays, No 4. Florence: Unicef.
Helander, K. (2008). Att öppna nya världar: En handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola. (3uppl). Stockholm: Riksteatern.
Helander, K. (red). (2011). LOCUS nr 3-4/11, s.3-7. Om barnteater och
receptionsforskning. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning. Stockholms universitet. Tillgänglig: http://www.buv.su.se/polopoly_fs/
1.134031.1367844388!/menu/standard/file/355440_locus3-4-2011-inlaga_T.pdf Helander, K. (red). (2014). Mycket väl godkänd. Vad är kvalitet i barnkulturen.
Centrum för barnkulturforskning, skriftserie nr.47, s.5-31. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet.
Hovik, L. (2011). Lek som musisk kommunikation. [Elektronisk] I Christoffersen, E. (red). Peripeti: tidsskrift for dramaturgiske studier. Temanummer:
Kunstpædagogik Nr. 15/2011 s.19-29. DK Århus: Afdeling for Dramaturgi.
Aarhus Universitet. Tillgänglig: http://www.peripeti.dk/pdf/peripeti_15_2011.pdf Hovik, L. (2013). Babyteater – en demokratisk kunst? Bakken & Hommersand (red). Barn, kunst og kultur. Oslo: Universitetsforlaget.
Hovik, L. (2014). De Røde Skoene – et kunstnerisk og teoretisk forskningsprosjekt om teater for de aller minste. Doktoravhandling. Trondheim: NTNU.
Hovik, L. (2015) The Red Shoes Project – Democracy in theatre for the very young? [Elektronisk] ASSITEJ 50th Anniversary Newsletter N68. Norge: Assitej.
Tillgänglig: http://www.assitej-international.org/en/2015/10/the-red-shoes-project-democracy-in-theatre-for-the-very-young/
Häggqvist, A. (2013). När musik fungerar. En samhällsinriktad musikterapeutisk tolkning av babyrytmik. Självständigt arbete på avancerad nivå 15 hp.
Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Stockholm: Kungl.
Musikhögskolan.
Johansson, B. & Hultgren, F. (2015). Rum för de yngsta. Barns och föräldrars delaktighet i kursverksamheter. Rapport nummer 32 i rapportserien Vetenskap för profession. Borås: Högskolan i Borås.
Kvale, S.(1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lee, N. (2001). Childhood and society: Growing up in an age of uncertainty.
Maidenhead: Open University.
Lee, N. (2005). Childhood and human value: Development, separation and separability. London: Open University Press.
Lorentzon, Y. (2012). Barnets rättigheter, den vuxnes skyldigheter. Barnkultur, barns kultur och rätten till det egna perspektivet. I Klerfelt, A. & Qvarsell, B.
(red). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. s. 27-42. Malmö: Gleerups.
Ljungdahl, C. (2015) GO BEBIS!, Ah hallo bebis och Prassel. Om danskonst för den allra yngsta publiken. Magisteruppsats 15 hp. Centrum för
barnkultur-forskning. Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Stockholm: Stockholms universitet.
Malloch, S. & Trevarthen, C. (eds.) (2009). Communicative Musicality. Exploring the basis of human companionship. New York: Oxford University Press.
Moosa-Mitha, M. (2005). A Difference-Centred Alternative to Theorization of citizenships right. Citizenships Studies 9 (4), 369–388. Tillgänglig: http://
www.tandfonline.com/action/doSearch?AllField=moosa-mitha&SeriesKey=ccst20 [060819]
Mouritsen, F. (2002). Child culture – play culture. Flemming Mouritsen & Jens Qvortrup (red.) Childhood and Children´s Culture. (s.14-42) Odense: University Press of Southern Denmark.
Merleau-Ponty, M. (1997). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Nordenfors, M. (2010) Delaktighet på barns villkor? Göteborg: Göteborgs stad / Tryggare och mänskligare Göteborg.
Oldfield, A. (2006). Interactive Music Therapy: A Positive Approach : Music Therapy at a Child. London: Jessica Kingsley Publisher.
Oldfield, A. (2011). Parents´perceptions of being in music therapy sessions with their children: What is our role as music therapists with parents? In J. Edwards (ed.) Music Therapy and Parent-Infant Bonding. New York: Oxford University Press.
Osten, S. (2009). Babydrama. En konstnärlig forskningsrapport. Skriftserie nr.11.
Stockholm: Dramatiska institutet.
Qvarsell, B. (red). (2012). Kultur och estetik och barns rätt i pedagogiken.
Malmö: Författarna och Gleerups Utbildning.
Rahm, M. (2007). Barns perspektiv och barnperspektiv på babydrama. - Man kan aldrig börja tidigt nog. Magisteruppsats 10 poäng. Historiska institutionen.
Centrum för barnkulturforskning. Stockholm: Stockholms universitet.
Kulturdepartementet (2015). Regeringsbeslut 50. Riktlinjer för statens bidrag till Kungliga Dramatiska teatern AB 2016. Tillgänglig: http://www.dramaten.se/
globalassets/dokument/regeringens_riktlinjer_for_2016.pdf [151217]
Regeringens proposition 2009/10:3 (2009) Tid för kultur. Tillgänglig: http://
www.regeringen.se/contentassets/5afd813ffae94dae91e9db0f8725c3b6/tid-for-kultur-prop.-2009103 [090910]
Simon, N. (2010). The Participatory Museum. [Elektronisk] San Fransisco:
Museum Santa Cruz: Museum. Tillgänglig: http://www.participatorymuseum.org/
chapter1
Stensmo, Christer (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare - en introduktion.
Uppsala: Kunskapsföretaget.
Stern, Daniel, N (2010). Forms of Vitality: exploring dynamic experience in psychology, the arts, psychoteraphy, and development. Oxford: Oxford university press.
Stern, D (2003). Spädbarnets interpersonella värld. Ett psykoanalytiskt och utvecklingspsykologiskt perspektiv. (2uppl) Stockholm : Natur och kultur.
Sörenson, Margareta (2001). För de allra små!. Om att uppleva böcker, teater, film, konst och musik när man är liten. Italien: Rabén och Sjögren.
UD (2006). Mänskliga rättigheter - Konventionen om barns rättigheter.
Stockholm: Fritzes.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: http://
www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Wigertoft, M. (2013). Kvalitet och jämställdhet - En undersökning av
kvalitetsbegreppets definition och dess relation till jämställdhet mellan könen inom bildkonsten. Magisteruppsats 15hp, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Karlstad: Karlstad universitet.
Winnicot, D. (1964). The Child the Family and the Outside World. London:
Pelican Books.
!
Webb:
Dramaten (141229) - Vad är konstnärlig kvalitet. [Podradio] Dramatens Scenkonstpodd Del 1. Stockholm. Tillgänglig: http://podtail.com/podcast/
dramatens-podcast-1/scenkonstpodden-del-1-vad-ar-konstnarlig-kval/ [161106].
Högskolan i Borås (151001). Rum för de yngsta. barns delaktighet i kulturverksamheter. [Video online] Paneldiskussion med: K. Johansson, Albertsson, A., Jonsson, L., Löwenmark, S., Johansson, B., Hultgren, F. &
Sandin, A. Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=KmG0XrVupxI [161106]
KLYS (140425). Har du koll på konstnärlig kvalitet och förnyelse?
#Kultursamhället - KLYS blogg. [Elektronisk] Tillgänglig: http://
kultursamhallet.blogspot.se/2014/04/har-du-koll-pa-konstnarlig-kvalitet-och.html [161106]
Färgfabriken (2014). UrSinnen. En konstutställning om människans medfödda kreativitet och det gemensamt mänskliga. [Elektroniskt] Tillgänglig: http://
www.fargfabriken.se/sv/aktuellt/item/1025 [161106]
Föreningen Artikel 31 (2014) UrSinnen. En konstutställning för barn och vuxna.
[Elektronisk] Tillgänglig: http://www.artikel31.se/node/60 [150806]
Danskompaniet KolKo Ink (2015). Rundgång. En dansinteraktion för de allra yngsta och deras nära vuxna. [Elektronisk) Tillgänglig: http://www.kolko.se/
rundgang/ [161106]
WELD (2015). Sensescapes – Se, känn och hör! En koreograferad performance för barn 3–18 mån. och deras föräldrar. [Elektronisk] Tillgänglig: http://
www.weld.se/program/kids-weld/sv/ [161106]
! !
!
!
Bilagor
Bilaga 1.
Intervjumanus
Info innan inspelning: Den här intervjun tänker jag mig ska ta ca 40 minuter. Stäng gärna av mobilen. Du kan avbryta intervjun när som helst om du behöver. Alla data kommer vara konfidentiell, och du kommer få ta del av rapporten när den är klar. Är det okej att jag spelar in? Några frågor? (Sätt på apparat!)
-Syftet med intervjun är att utifrån ett konstnärligt och vuxet perspektiv, undersöka vad du som vuxen får för upplevelser när du, tillsammans med ditt barn, uppsöker kulturaktiviteter eller kulturrum utformade för de allra minsta barnen, 0-24 månader. Försök i intervjun frigöra dig en stund från din vårdande föräldraroll och viljan att analysera ditt barns upplevelser, och se om du kan svara utifrån DIN individuella upplevelse vad gäller det estetiska uttrycket, det konstnärligt utformade rummet, det sociala samspelet samt din känsla av delaktighet.
Korta bakgrundsfrågor:
● Namn och ålder?
● Hur många barn har du? Ålder?
● Kan du nämna några andra barnkulturverksamheter för de allra minsta barnen, än Ensemble Yrias, som du har besökt?
● Varför uppsöker du kulturverksamhet tillsammans med ditt barn?
● Vad är viktigt för dig i valet av kulturverksamhet?
● Vilken roll har konst och kultur i ditt liv? (Hur är du som kulturkonsument?)
● Hur skulle du kortfattat definiera vad en konstnärlig upplevelse innebär för dig?
Frågor om den konstnärliga upplevelsen:
- När du går på kulturverksamhet med ditt barn, så erbjuds ju ni olika kulturaktiviteter och estetiska uttryck
som t.ex. dans, musik, teater, bildkonst, ibland allt i ett enda hopkok.
● Vad är din upplevelse av de estetiska aktiviteter och uttryck, som du och ditt barn tagit del av?
● Kan du beskriva några aktiviteter eller upplevelser som har stimulerat eller berört ditt estetiska sinne? På vilket sätt?
- De flesta kulturella verksamheter, erbjuder ju också någon typ av konstnärligt utformat rum som du och ditt barn stiger in i, eller hur?
● Vad är din upplevelse av det konstnärliga utformandet av de kulturrum som du och ditt barn tagit del av?
● Kan du beskriva någon miljö som stimulerat eller berört ditt estetiska sinne? Hur?
- Allt som oftast erbjuder ju även en kulturverkamhet någon form av dialog i det sociala samspelet.
Eller hur? Jag definierar detta samspel som det konstnärliga mötet.
● När du befinner dig med ditt barn i en konstnärligt utformad miljö där det pågår ett socialt samspel mellan de närvarande i rummet, barn, vuxna och kulturaktörer, hur upplever du då det samspelet? (Givande - Tagande - Kommunikation)
● Kan du beskriva något samspel eller möte, som du tagit del av eller bevittnat, som har gett dig en konstnärlig upplevelse?
Forts. bilaga 1.
Frågor om delaktighet:
- Nu ska jag ställa några frågor med risk för att du upplever att du upprepar dig, men saken är den att de kommande frågorna ställs ur ett lite nytt perspektiv som handlar om din känsla av delaktighet, som vuxen, i de kulturverksamheter som du besökt tillsammans med ditt barn?
Inspiration (Eget skapande)
● Om du tänker tillbaka på de kulturupplevelser som du har haft tillsammans med ditt barn, är det något i dessa upplevelser som har inspirerat dig till att själv komma till uttryck?
○ Kan du beskriva någon upplevelse, som har inspirerat dig till eget konstnärligt skapande, under eller som en följd av själva tillfället?
Inkludering
● Hur upplever du att du som vuxen räknas in i målgruppen och den konstnärliga gemenskapen när du besöker kulturverksamhet som är utformad för att passa de allra minsta barnen?
○ Minns du något tillfälle, då du upplevt att aktiviteterna, det sociala samspelet eller rummet, har varit inbjudande och tillgängligt både för dig och ditt barn och skapat en individuell upplevelse för er båda?
Involvering
● Hur ser du på din delaktighet i det sociala samspelet som sker i ett kulturrum?
● Minns du något tillfälle då du känt att du har blivit inbjuden till att bidra, utifrån dina förutsättningar som vuxen, till den gemensamma konstnärliga upplevelsen i rummet?
Sammanfattande avslutningsfrågor:
● Om vi avslutningsvis skulle försöka sammanfatta lite vad din upplevelse är av att gå på kulturverksamhet riktad till de allra yngsta, ur ett konstnärligt och vuxet perspektiv?
● Kultur för barn är som du kanske märkt ofta en mix av olika estetiska uttryck, sång musik dans etc, vad gillar du den formen?
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen 105
+46 8 16 18 00 Tel +46 8 664 14 24 Fax info@kmh.se www.kmh.se