8. Diskussion
8.3 Vidare forskningsfrågor
Syftet med denna studie var att öka kunskapen om variationen i specialpedagogers uppfattningar av sina bidrag i skolans kompetenshöjande insatser och därmed försöka fördjupa förståelsen för specialpedagogers inflytande på lärares kompetensutveckling. Resultatet av studien skulle kunna ligga till grund för ytterligare forskning med en annan forskningsansats för att ytterligare tydliggöra specialpedagogers bidrag i skolans kompetenshöjande insatser och deras inflytande på lärares kompetensutveckling. Frågor skulle kunna ställas om det är någon skillnad på specialpedagogers arbetsuppgifter utifrån hur länge de varit specialpedagoger eller deras utbildning. En annan forskningsfråga skulle kunna röra handledningstillfällenas verkliga djup. Rör det sig om erfarenhetsutbyte eller är det verkligen fråga om handledning enligt Åsén Nordströms (2014) djupaste nivå på samtalstrappan? En nivå som leder till kollegialt lärande.
Gulla Schornack
Referenser
Abbott, L. (2007). Northern Ireland Special Educational Needs Coordinators creating inclusive environments: an epic struggle. European Journal of Special Needs
Education, 22(4), Pages 391-407. doi: 10.1080/08856250701650003
Ahlberg, A. (2015). Handledning för förändring. I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s. 241-268). Lund: Studentlitteratur. Berg, G. (2011). Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (2009). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, L.O., & Johansson, K. (2016). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (s.162 – 175). Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s.34 – 54). Stockholm: Liber.
Göransson, K., Lindqvist, G,. Klang, N,. Magnusson, G. & Nilholm, C. (2015). Speciella
yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie.
Karlstad: Karlstads Universitet. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf
Hammarström-Lewenhagen, B. (2006). Följ mig bortåt vägen... Om pedagogisk handledning
i förskolan (Licentiatuppsats, Lärarhögskolan i Stockholm & Centrum för studier av
skolans kunskapsinnehåll, 5/2006). Stockholm: HLS Förlag. Tillgänglig:
http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:699430/FULLTEXT01.pdf
Handal, G. & Lauvås, P. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori.Lund: Studentlitteratur.
Högskoleverket (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk
kompetens i den svenska skolan. Rapport 2012:11. Stockholm: Högskoleverket.
Hämtad: 2017-02-11. Tillgänglig:
http://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e2b95/1487841883074/1211Rspe
cialpedagogexamen-svenska-skolan.pdf
Jeppson Wigg, U. (2016) Att analysera livsberättelser. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (s.238 -252). Stockholm: Liber.
Johansson, M. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Ett försök att formulera en egen position. Pedagogisk Forskning i Sverige, 14 (1), 45–58. issn 1401-6788.
Kroksmark, T. (1987). Fenomenografisk didaktik (Doktorsavhandling). Göteborg: ACTA Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Research, 63. Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik 1 — en didaktisk möjlighet. Didaktisk
Tidskrift. 17, ( 2-3), ISSN 1101-7686. Tillgänglig:
Kroksmark, T. (2011). Ference Marton. I T. Kroksmark (Red.), Den tidlösa pedagogiken (s. 587-604). Lund: Studentlitteratur.
Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok
i kvalitativa metoder (s. 93-113). Stockholm: Liber.
Lansheim, B. (2010). Förståelser av uppdraget specialpedagog - Blivande och nyblivna
specialpedagogers yrkeslivsberättelser (Licentiatuppsats, Malmö Studies in
Educational Sciences, 2010:14). Malmö: Holmbers.
Larsson, M., & Lindin, M. (2016). Specialpedagogens roll i skolutveckling. En kvalitativ
intervjustudie med rektorer, förstelärare och specialpedagoger (Magisteruppsats).
Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Tillgänglig: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:931512/FULLTEXT01.pdf
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lendahls Rosendahl, B. & Rönnerman, K. (2005). Med fokus på handledning i skolors
förändringsarbete. Pedagogisk Forskning i Sverige. 10:1, 35-51. Tillgänglig:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8022/7071
Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on
Special Needs (Doktorsavhandling, Jönköping School of Education and
Communication, 22).
Taberg: TMG Tabergs. Tillgänglig:
http://hj.divaportal.org/smash/get/diva2:665062/FULLTEXT01.pdf
Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. (2011). Fenomenografi – att beskriva uppfattningar om världen omkring oss. (Översättning: B. Kumm) I T. Kroksmark (Red.), Den tidlösa pedagogiken (s. 605- 626). Lund: Studentlitteratur.
Mollberger Hedqvist, G. (2006). Samtal för förståelse. Hur utvecklas yrkeskunnande genom
samtal? (Doktorsavhandling, Stockholm Studies in Educational Sciences 93).
Stockholm: HLS förlag. Tillgänglig:
http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:189849/FULLTEXT01.pdf
Sahlin, B. (2005). Utmaning och omtanke. En analys av handledning som en utvidgad
specialpedagogisk funktion i skolan med utgångspunkt i tio pionjärers berättelser
(Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm Studies in Educational Sciences 75). Stockholm: HLS Förlag. Tillgänglig:
http://su.divaportal.org/smash/get/diva2:192375/FULLTEXT01.pdf
Sahlin, B. (2011). Specialpedagogiskt samtalsledarskap. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (s. 73-95). Lund: Studentlitteratur.
Senge, P., & Kim, D. H. (2013). From Fragmentation to Integration: Building Learning Communities. Reflection, 12(4), p. 3-11. Accession Number: 91705234. Tillgänglig: http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=921bf29a-
SFS 2007:638. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SKL (2010). Lärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är
anställda med ferie enligt Bilaga M till AB. Stockholm: ETC Kommunikation.
Tillgänglig: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-600-2.pdf
SKL (2012). Arbetstider m.m. för lärare. Bilaga M till Bilaga M till AB i lydelse 2012-10-01. Stockholm: Kommentus Media AB. 31 3 09 04. Tillgänglig:
http://skl.se/download/18.68e4adfe147afac12a46b06d/1409127104675/Bilaga+M+tryck
original+121015.pdf
SKL (2017). Olika är normen. Att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan. Linköping: LTAB. Tillgänglig: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-522-6.pdf?issuusl=ignore Skolverket (2016a). Lärportalen - Modulöversikt. Hämtad 2017-01-19, från
https://larportalen.skolverket.se/#/
Skolverket (2016b). Att handleda de kollegiala samtalen. Hämtad 2017-01-19, från https://larportalen.skolverket.se/#/2_handledare
Skolverket (2016c). Att handleda de kollegiala samtalen. Hämtad 2017-01-19, från https://larportalen.skolverket.se/#/1_arbeta
Skolverket (2016d). Modulerna i skolan. Hämtad 2017-01-19, från
https://larportalen.skolverket.se/#/1_arbeta/1_sa_fungerar_modulerna-skolan/ Skolverket (2017). Kompetens och fortbildning. Hämtad 2017-01-19, från
https://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning
SOU 1999:63a. (1999). ATT LÄRA OCH LEDA - En lärarutbildning för samverkan och
utveckling. Lärarutbildningskommittén slutbetänkande. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49b721/contentassets/85511ab267814612b419488e3baea39f/ sou-199963a
SPSM (2015). Kurser & Aktiviteter. Hämtad 2017-02-04. Tillgänglig: https://www.spsm.se/kurser--aktiviteter/
SPSM (2016). Studiepaket NPF. Hämtad 2017-02-04. Tillgänglig: https://www.spsm.se/studiepaket-npf/
Stedt, L. (2013). Samarbete och lärande. Om friktion, uppgifters komplexitet och
erfarenhetsutbyten i samarbete (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, 17). Stockholm: Universitetsservice US-AB. Tillgänglig: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:603359/FULLTEXT01.pdf Sundli, L. (2015). Handledning i lärandekulturer. I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.),
Handledning i pedagogiskt arbete (s. 379-402). Lund: Studentlitteratur.
Szwed, C. (2007). Managing from the middle? Tensions and dilemmas in the role of the primary school special educational needs coordinator. School Leadership &
Management: Formerly School Organisation, 27(5), 437-451.
TALIS (2013). Results from TALIS 2013. Sverige. OECD. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.256142!/TALIS%202013%20contry%20note
%20-%20Svensk%20version.pdf
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.
Timperley, H. (2014). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. Tissot, C. (2013). The role of SENCos as leaders. Brittish Journal of Special Education,
40(1), Pages 33-40. doi: 10.1111/1467-8578.12014.
Thornberg, R. & Frejes, A. (2016). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Frejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 256 -278). Stockholm: Liber.
Trost, J. (2011). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och
uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies
in Education, 34 (4): 246-264.
Wallin, F. (2017). Det här är att bygga skolutveckling på riktigt. Hämtad 2017-02-10, från http://skolvarlden.se/artiklar/det-har-ar-att-bygga-skolutveckling-pa-riktigt
Westlund, I. (2016). Hermeneutik. I . I A. Frejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ
analys (s. 71- 89). Stockholm: Liber.
Åberg, K. (2015). Handledda lärargrupper – för vad och vem?. I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s. 77-98). Lund: Studentlitteratur.
Åsén Nordström, E. (2014). Pedagogisk handledning i tanke och handling – en studie av
handledares lärande (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogik och didaktik,
Stockholms universitet). Stockholm: Universitetsservice US-AB. Tillgänglig:
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:688920/FULLTEXT02.pdf
Bilaga 1
- Missivbrev
Örebro universitetInstitutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Specialpedagogiska programmet, PE4212
Februari 2017 Hej!
Mitt namn är Gulla Schornack, och jag studerar sista terminen på specialpedagogiska programmet på Örebros universitet. Det innebär att jag nu skriver min examinationsuppsats (15hp). Mitt uppsatsämne rör skolors olika kompetenshöjande insatser för lärare och hur specialpedagogerna ser på dem.
Jag arbetar sedan terminskiftet som specialpedagog i Kramfors där jag dock, sedan vi flyttade hit från Skåne, har arbetat som språklärare i 9 år. Eftersom Kramfors är en liten kommun i Ångermanland med endast ett fåtal skolor innebär det att jag redan känner alla
specialpedagoger väl. Därför söker jag informanter i grannkommuner och i mina gamla hemtrakter och hoppas att det finns ett intresse att delta.
Jag kommer genomföra enskilda intervjuer på ca 30-40 minuter vecka 10 och 11 (6 – 17 mars). Intervjuerna spelar jag in för att senare kunna transkribera och arbeta med dem.
Möjlighet finns också att genomföra intervjun via telefon eller via internet (konferenssystem). Ert deltagande är för mig mycket viktigt, och jag garanterar att följa de föreskrivna
forskningsetiska regler som rekommenderas av Vetenskapsrådet. Deltagandet är frivilligt, och medverkan kan när som helst avbrytas av informanten. All lämnad information samt
information om informanterna förvaras så att inga obehöriga kan ta del av dem. Era, skolans eller kommunens namn kommer inte framgå i studien. Däremot är jag mer än glad att dela med mig av själva uppsatsen till er informanter när den är klar.
Ert deltagande kommer som sagt att behandlas konfidentiellt och resultatet används enbart i min studie. Kontakta mig snarast möjligt via mejl eller telefon om du är intresserad av att delta som informant i min studie kring kompetenshöjande insatser för lärare och dina tankar kring insatserna. Kontakta mig även om du har några frågor eller funderingar.
Med vänliga hälsningar och med hopp om att vi ses vecka 10 eller 11!
Gulla Schornack
………. Gulla Schornack Privat: 07X XXXXXXX Arbete: 061X-XX XX XX gulla.schornack@XXXXXX.seBilaga 2
– Frågeguide
Frågeställningar
• Vilka kompetenshöjande insatser har din skola genomfört eller planerat för? • Hur har valet av dessa utvecklingsinsatser gått till?
• Ev: Vad är kompetenshöjande insatser på skolan enligt dig?
• I vilka kompetenshöjande utvecklingsinsatser har du som specialpedagogerna varit involverad?
• Hur ser du på din roll vid kompetenshöjande insatser?
• Hur upplever du att din roll och din kompetens utnyttjas vid kompetenshöjande insatser?
• Om EHT nämn i intervjuerna: På vilket sätt utnyttjas EHT:s kompetens vid utbildningsinsatser?
• Om skolledningen nämns i intervjun: Hur ser ditt samarbete med skolledningen ut när det gäller kompetenshöjande insatser?
Kan du utveckla det? Hur tänker du då?
Kan du beskriva det lite mer? Hur går det till?
Bilaga 3
– Checklista
Aspekter / Teman med inledande uppmaning
Kan du berätta om vilka kompetenshöjande insatser din skola har genomfört eller planerat för?
Kompetenshöjande insats
Kompetenshöjande insatser utifrån Former av samtal
Handledning - ledning
Nackdelar – fördelar med aspekter som nämns