Den genomförda datainsamlingen indikerar att en majoritet av konsumenterna anser att ekologiska produkter är bra för samhället, vilket bekräftas av tidigare forskning. Magnussons m.fl. (2001) resultat visade att 46-67 % är positiva till ekologiska produkter, medan 13 % valde att konsumera ekologiska produkter. Vår studie indikerar att ca 60 % väljer att konsumera ekologiska produkter. Skillnaden i andelen som uppger att de väljer ekologiska produkter är anmärkningsvärd. Majoriteten i vår studie uppger att de under senare tid väljer att konsumera mer ekologiska produkter. Respondenterna uppger även i vår studie att ökat utbud och ökad kunskap är två anledningar till den ökade ekologiska konsumtionen. Skillnaden mellan resultaten indikerar även den förändrade marknadsinställningen som även respondenterna uppfattar. Ryegård & Ryegård (2015) diskuterar att marknader behöver undersökas vid flera tillfällen. Behovet av att undersöka marknaden vid olika tillfällen och applicera tidigare forskning förstärks även genom de två resultaten.
Vår studie indikerar att det inte finns ett samband mellan att ha barn i hushållet och sannolikheten att konsumera ekologiska produkter. Resultatet överensstämmer med Davies m.fl. (1995). Om konsumenten även har barn i hushållet och individen upplever att ekologiska produkter är bättre för hälsan skulle en positiv inverkan av barn vara tänkbar. En sådan påverkan påvisades dock inte i Davies m.fl. (1995) studie eller vår studie. Ålder, civilstatus och boendeform uppvisar inte heller signifikans i vår slutgiltiga modell. Enligt studien kan inte ett samband mellan faktorerna och sannolikheten att konsumera ekologiska produkter identifieras. Resultatet från vår studie stärks av resultat från tidigare forskning. De faktorer som tidigare forskning har funnit viktiga för ekologisk konsumtion är även viktiga i vår undersökning. Vår undersökning indikerar att det finns skillnader i sannolikheten att välja ekologiska produkter mellan kommunerna. Till följd av den skillnaden bör kommunstorlek beaktas innan resultatet appliceras på invånarna. Således behöver den valda individens kommun identifieras och liknas med antingen Norrköpings eller Ockelbos kommun innan modellen kan användas. Resultatet från vår studie och tidigare forskning överensstämmer, vilket kan medföra en ökad generaliserbarhet och användning av vårt resultat. De socioekonomiska faktorerna som har visat signifikans i vår modell kan med stöd av tidigare forskning generaliseras till en större del av Sveriges befolkning. Hur kommunvariabeln ska tolkas bör analyseras vidare.
7 !Slutsats
Studiens resultat indikerar att utbildning, kön, upplevd kunskap om ekologiska märkningar, upplevd mediepåverkan, härkomst och kommun är signifikanta variabler för att förklara ekologisk konsumtion. Enligt Tabell 3 ökar sannolikheten att konsumera ekologiska produkter om individen har universitetsutbildning, är en kvinna med nordisk härkomst, upplever att hon har hög kunskap om ekologiska märkningar, anser sig påverkas av media och kommer från en mindre kommun.
Respondenterna i studien ger uttryck för att hälso- och miljöaspekten är de två viktigaste motiveringarna för att konsumera ekologiska produkter. En majoritet av respondenterna anser även att ekologiska produkter är bra för samhället. Samtidigt är inte alla respondenter övertygade om att ekologiska produkter medför de fördelarna som marknadsföringen delvis påstår. Vilka effekter ekologiska produkter har på hälsan och miljön behöver således undersökas vidare för att informera konsumenterna.
8 !Förslag till fortsatta studier
För att öka generaliserbarheten kan en replikering av studien genomföras i flera svenska städer. Om resultatet från replikeringsstudien överensstämmer med resultatet från vår studie är det rimligt att resultaten kan generaliseras ytterligare. Således kan resultaten appliceras för en större del av den svenska befolkningen.
Studien indikerar att kunskap om ekologiska produkter ökar sannolikheten att konsumera ekologiska produkter, men även att utbildningsnivån verkar ha betydelse för sannolikheten att konsumera ekologiska produkter. För att ytterligare förstå individers konsumtionsmönster bör kunskapsfaktorn undersökas grundligare. Genom en kvalitativ studie skulle det eventuellt vara möjligt att förstå varför kunskap är en avgörande variabel vid konsumtion av ekologiska produkter.
Enkätundersökningens respondenter ger även uttryck för att det är svårt att veta vilka hälso- och miljömässiga konsekvenser som konsumtion av ekologiska produkter medför. Under datainsamlingen framkom det att några av de kritiska individerna till ekologiska produkter hade egen erfarenhet av ekologisk odling. Vilka effekter ekologiska produkter medför i en storskalig drift och i ett längre perspektiv bör således undersökas noggrannare, då Krichmann m.fl. (2014) och Livsmedelsverket (2015) ger intrycket att påverkan från ekologiska produkter är tvetydigt. Vår genomförda studie innehåller frågor som respondenterna själva anger hur de väljer att konsumera ekologiska produkter. Om t.ex. ICAs och Coops kunddataregister och kundköpshistorik skulle finnas tillgängligt kan resultatet från studien jämföras med vilka val som konsumenten verkligen fattar. En studie av den karaktären medför forskningsetiska komplikationer men vore intressant om den var genomförbar.
Den erhållna modellen indikerar att sannolikheten för att konsumera ekologiska produkter är högre i Ockelbo än i Norrköping. Skillnaden har analyserats utifrån olika teorier men är intressant att analysera vidare. Om det var möjligt att erhålla data från återförsäljare är det intressant att undersöka om data indikerar att det konsumeras mer ekologiska produkter i mindre kommuner. Antingen kan det bekräfta skillnaden i konsumtionsmönster som studien indikerar eller motsäga resultatet. Vid en skillnad i resultat kan det vara intressant att analysera varför respondenterna uppfattar konsumtionsmönstret olika.
Källförteckning
Akerlof, G.A. (1970). The Market for "Lemons": Quality Uncertainty and the Market Mechanism. The Quarterly Journal of Economics, Vol. 84, No. 3, p. 488-500.
Akerlof, G. & Dickens, W. (1982). The Economic Consequences of Cognitive Dissonance. The American Economic Review, Vol 72, No 3, p. 307-319.
Andersson, K. & Graffman, K. (2010). Ekologiskt vs. närproducerat.
http://www.livsmedelsakademin.se/sites/default/files/media/skanes_livsmedelsakademi_ekolo
gisk_vs_narodlat_mini_0.pdf (Hämtad: 17/5-2016).
Andreoni, J. (1990). Impure altruism and donations to public goods: a theory of warm-glow giving. Economic Journal, Vol. 100, Issue 401, p.464-477.
Coleman, J.S. (1988). Social capital in the creation of human capital. The American Journal of Sociology, Vol 94, p. S95-S120.
Davies, A., Titterington, J. A. & Cochrane, C. (1995). Who buys organic food?: A profile of the purchasers of organic food in Northern Irelands. British Food Journal, Vol.97, p. 17-23. Doorn, J. & Verhoef, P. C. (2011). Willingness to pay for organic products: Differences between virtue and vice foods. Intern. J. of Research in Marketing, Vol.28, p.167-180.
Evans, M., Jamal, A. & Foxall, G. (2008). Konsumentbeteende. Malmö: Liber AB.
Frank, R. (2008). Microeconomics and behavior, 7.e uppl. Internationell utgåva. Boston: McGrawHill.
Frey, B.S. (1997). Not just for the money: an economic theory about personal motivation. Journal of Institutional and Theoretical Economics (JITE), Vol. 154 No. 3, p. 589-591.
Goolsbee, A., Levitt, S.A. & Syverson, C. (2013). Microeconomics international edition. New York: Worth Publishers.
Groenewegen, J., Kerstholt, F. & Nagelkerke, A. (1995). On integrating New and Old Institutionalism: Douglass North Building Bridges. Journal of economic Issues, Vol. XXIX No.2, p.467 ff.
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådet. Stockholm: CM-Gruppen AB, Bromma.
Hodgson, G.M. (2012). On the Limits of Rational Choice Theory. University of Hertfordshire Business School, UK, 1, p.94 ff.
ICA. (2016). Märkningar som guidar rätt. http://www.ica.se/ica-tar-ansvar/markningar/
(Hämtad: 17/5-2016).
Iyengar, S. & Lepper, M. (2000). When choice is demotivating: Can one desire too much of a good thing?. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 79, p. 995-1006.
Jobber, D. & Fahy, J. (2009). Foundations of marketing, 3:e upplagan, New York: McGraw- Hill.
Kolm, S-C. (2006). Introduction to Economics of giving, altruism and reciprocity. Kolm, S-C & Ythier (red.). Handbook of the Economics of Giving, Altruism and Reciprocity, del 1: Amsterdam: North-Holland.
Kirchmann, H. Bergström, L. Kätterer, T. Andersson, R. (2014). Den ekologiska drömmen: myter och sanningar om ekologisk odling. Uppsala: Fri Tanke Förlag.
Lancaster, K.J. (1966). A New Approach to Consumer Theory. The Journal of Politcal Econmy, Vol 74, No 2, p.132-157.
Livsmedelsverket (2015). Ekologisk mat. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-
innehall/ekologisk-mat1/(Hämtad: 17/5-2016).
Lööv, H., Widell, L.M. & Skold, O. (2015). Livsmedelskonsumtionen i siffror. http://www2.jordbruksverket.se/download/18.7d09976314ed25cc1f6bd707/1438164110182/r
a15_15.pdf(Hämtad: 17/5-2016).
Magnusson, M. Arvola, A. Koivisto Hursti, U-K. Åberg, L. & Sjödén, P-O. (2001). Attitudes towards organic foods among Swedish consumers. British food Journal, Vol.103, p. 209-227.
North, D.C. (1993). What do we mean by rationality?*, Kluwer Academic Publishers, Public Choice 77, p.159 ff.
North, D.C. (2006). Att förstå ekonomi i förändring. SNS Förlag, Stockholm.
Ostrom, E. (1990). Governing the Commons: The Evolution of Institutions for Collective Action. Cambridge: Cambridge University Press.
Ozguven, N. (2012). Organic foods motivations factors for consumers. Procedia – social and behavioral siences, Vol. 62, p. 661-665.
Perloff, J.M. & Carlton, D.W. (2003). Modern Industrial Organization, 4ed Education. New York: Pearson Addison Wesley.
Pleijel, H. (2003). Ekologiboken : en introduktion till ekologins grunder. Göteborg: Göteborgs universitet, tillämpad miljövetenskap.
Roland, I. (1999). Equivalence in Comparative Research: Comparing Values across Cultures. Oxford University.
Rudholm, N., Daunfeldt, S-O., Heldt, T., Thunström, L & Weiberth, C. (2011). Märkningar och konsumentbeteende. Handelsutvecklingsråd. Stockholm: Typografiska Ateljén AB.
Ryegård, C. & Ryegård. O. (2015). Ekologisk livsmedelsmarknad.
http://www.ekoweb.nu/attachments/67/27.pdf(Hämtad: 17/5-2016).
Sanne, C. (2012). Hur vi kan leva hållbart 2030. Naturvårdsverket. Stockholm: CM Gruppen. Sgroi, F. Fodera, M., Trapani, A.M., Tudisca, S., & Testa, R. (2015). Cost-benefit analysis: a comparision between conventional and organic olive frowing in the mediterrananenan Area. Ecological engineering, Vol 82 p. 542-546.
Shaw, Deirdre. S. & Shiu, Edward. (2002). The Role of Ethical Obligation and Self-Identity in Ethical Consumer Choice. International Journal of Consumer Studies, Vol. 26, Nr.2, p.109- 116.
Sterner, T. (2015). Economics: Higher costs of climate change. New York: Nature 527. Verbeek, M. (2012). A Guide to Modern Econometrics, 4:e upplagan. Manhattan: John Wiley & Sons.
Wier, M., Calverley, C. (2002). Market Potential for Organic Foods in Europe. British Food Journal, Vol 104, p. 45-62.
Appendix B – Förklaringsmatris
TABELL 5FÖRKLARINGSMATRIS Fråga Klassificering av fråga Ämnar att undersöka Feltolkningsrisk 1a Köper du vanligtvis ekologiska varor? Dichotomus fråga, respondenten svarar med Ja eller Nej på frågan. Om respondenten vanligen handlar ekologiska varor.Det finns en tolkningsrisk i "vanligtvis", som är upp till varje individ att kvantifiera. Risken motverkas genom att pilotundersökningsdeltagarna anger hur de uppfattar
"vanligtvis". 1b & c Varför köper/köper inte du ekologiska varor? Multipla svarsfråga, respondenten rangordnar anledningarna med 1-4, där 1 är den viktigaste anledningen. Vilka anledningar som respondenten finner viktigast till att köpa eller inte köpa ekologiska varor.
För att kontrollera att respondenten inte har
ytterligare anledningar till att köpa/inte köpa ekologiska produkter har respondenten möjlighet att själv ange orsak (valmöjligheten "Annat"). Således har författarna möjlighet att kontrollera att samtliga anledningar tas i beaktande. 2! Anser du att ekologiska varor är bra för samhället? Multipla svar, respondenten besvarar frågan med Ja, Nej eller Vet ej.
Det förekommer diskussioner om ekologiska
odlingar är bra för miljön med hänsyn tagen till den samlade miljöpåverkan. Frågan ämnar således att undersöka respondentens ståndpunkt i diskussionen. Om respondenten inte är medveten om diskussionen angående ekologiska produkter i ett större
perspektiv kan respondenten uppfatta frågan som otydlig eller felaktigt ställd. Trots risken finner författarna det rimligt att frågan inkluderas i undersökningen för att värdera övriga svar. Risken minskas genom
svarsalternativet "Vet ej".
3! Köper du mer ekologiska varor nu än tidigare? Multipla svar, respondenten besvarar frågan med Ja, Nej eller Vet ej.
Konsumtionen av ekologiska
produkter har ökat under senare år. Frågeställningen är således relevant, då en kontroll kan göras om data Frågan innehåller två värderingsord, mer och tidigare. Värderingar av orden kan få betydelse för angivet svar.
Pilotundersökningens respondenter bekräftade att frågan uppfattas som
4! Vilken av följande
varukategorier tycker du är
viktigast att handla ekologisk? Multipla svarsfråga, respondenten rangordnar anledningarna med 1-6, där 1 är den viktigaste anledningen. Vilken varukategori som respondenten finner viktigast att köpa ekologiska produkter i.
Om respondenten är likgiltig mellan kategorierna fångas det inte upp i enkäten.
Frågeställningen tvingar respondenten att ta ställning till alternativen. Dock ter det sig rimligt, då nyttomaximering medför att respondenten har preferenser.
5! Om ekologiska varor och icke- ekologiska varor kostar lika mycket, vilket väljer du då?
Dichotomus fråga, den tillfrågade besvarar frågan med Ekologisk, Icke- ekologisk eller spelar ingen roll.
Om det finns en priskänslighet för ekologiska
produkter. Frågan fungerar även som en kontrollfråga mot fråga 7, då svaren rimligen bör överensstämma med varandra. Författarna finner en eventuell risk i att respondenten blir förvirrade eller finner det märkligt att ekologiska och icke ekologiska produkter kostar lika mycket.
6! Påverkas din inställning till ekologisk varor av bekanta, medier, sociala medier eller marknadsföring?
Dichotomus fråga, den tillfrågade besvarar frågan med Ja eller Nej. Huruvida respondenten upplever påverkan från omgivningen. Reklam och undermedveten påverkan har tidigare visats påverka konsumenterna och frågan visar om respondenten själv upplever en påverkan.
Frågan kan inte besvara om
marknadsföring och annan påverkan påverkar beslut angående ekologiska produkter, utan ger bara en indikation om respondenten känner sig påverkad av sin omgivning.
7! a, b & c Om du ska köpa en vara som kostar:
Öppen fråga, respondenten anger vad hen är villig att betala för en motsvarande ekologisk produkt.
Om respondenten är villig att betala extra om produkten är ekologisk.
Respondenten kan ange valfritt belopp men en risk är att respondenten känner sig tvingad att ange ett belopp större än 20,80 eller 200. Dock har vi haft
respondenter i pilotundersökningen som svarat 20, 80 och 200. Vidare föreligger en risk att
respondenten är villig att betala olika
mycket mer beroende på vilken typ av varukategori
respondenten tänker sig.
8! Hur mycket anser du dig veta om märkning av ekologiska varor (t.ex. KRAV, EU- lövet)?
Öppen fråga, respondenten väljer ett alternativ mellan 1 och 6.
Frågar ämnar att undersöka respondentens kunskap om ekologiska produkter.
Finns risk att respondenten överskattar sin egen kunskap angående ekologiska produkter. Dock är det en öppen fråga som endast ger en indikation på hur väl respondenten anser sig ha kunskap gällande ekologiska märkningar.
9 Kön Dichotomus fråga, den tillfrågade besvarar frågan med Kvinna eller Man.
Vilket kön respondenten har och om det påverkar valet angående ekologiska produkter. Om personen anser sig själv vara flerkönad.
Risken anses dock vara liten.
10 Ålder Öppen fråga,
respondenten skriver i sin ålder.
Frågan används dels för att undersöka åldersspridningen i data, dels för att undersöka huruvida åldern påverkar valet av ekologiska
produkter.
Om personen upplever en skillnad mellan biologisk och mental ålder kan frågan vara
förvirrande. Risken anses dock vara liten.
11 Civilstatus Multipla svarsalternativ, respondenten besvarar frågan genom att markera Ensamstående, Gift, Sambo eller Särbo.
Genom frågan ämnar vi att undersöka huruvida civilstatus påverkar valet av ekologiska köp. Änka/änkling har eventuellt svårt att tolka om de ska välja Gift eller
Ensamstående.
12 Barn i hushållet Öppen fråga,
respondenten fyller själv i antalet barn som finns i hushållet. Om det finns en korrelation mellan antalet barn och valet av ekologiska produkter.
En respondent som har "bonusbarn", avlidna barn eller är tveksam till antalet barn kan finna frågan problematisk.
13 Bostadstyp Multipla svarsalternativ, respondenten besvarar frågan genom att markera Lägenhet,
Villa/Radhus eller Annat.
Genom frågan ämnar vi att undersöka huruvida bostadstyp påverkar valet att konsumera ekologiska produkter.
Genom alternativet "Annat", minskas risken att den tillfrågade personen inte vet vad de ska fylla i om de inte bor i Lägenhet eller
Villa/Radhus. Dock kan inte författarna veta vad "Annat" är. Om en liten andel svarar "Annat" i enkätundersökningen, anser författarna att det inte är ett problem.
14 Bor du hos dina föräldrar?
Dichotomus fråga, den tillfrågade besvarar frågan med Ja eller Nej.
Huruvida respondenten fortfarande bor med sina föräldrar kan påverka individens benägenhet att konsumera
ekologiska produkter och således finner författarna det nödvändigt att undersöka frågan.
Respondenter som bor temporärt på annan ort. Exempelvis hos flickvän/pojkvän större del eller av annan anledning finner sitt hem svårt att definiera kan få problem med att besvara frågan.
15 Utbildningsnivå Multipla svar,
respondenten
besvarar frågan med Högstadiet, Gymnasiet eller Universitet/ Högskola. Utbildningsnivå kan medföra att respondenterna har olika värderingar angående ekologiska produkter och således är det intressant att undersöka vilken utbildningsnivå respondenten har.
Det finns en risk med att respondenten inte vet vilket alternativ som ska fyllas i, t.ex. kan en respondent som har påbörjat en universitetsutbildning eller läst kurser vid ett universitet finna det svårt att besvara frågan. Risken behandlas via dialog med respondenter i pilotundersökningen som har påbörjat men inte avslutat en utbildning.
16 Hushållets inkomst per månad efter skatt
Multipla svar, respondenten anger i intervall om 10 000 kr, från 0-70 000 och sedan ett övre intervall.
Inkomst efter skatt är under normala omständigheter korrelerat med disponibel inkomst och således intressant för undersökningen.
Författarna finner det orimligt att fråga om disponibel inkomst, då begreppet inte anses vara ett allmänt vedertaget begrepp för den genomsnittlige respondenten. För att underlätta för respondenten och samtidigt fånga effekten väljer författarna inkomst efter skatt som en approximation.
17 Kommer någon av dina föräldrar från ett annat land utanför Norden?
Dichotomus fråga, den tillfrågade besvarar frågan med Ja eller Nej. Kulturella skillnader kan ha inverkan om respondenten väljer att konsumera ekologiska produkter. Genom frågeställningen kan skillnader belysas.
Frågan kan anses som stötande. Författarna anser att kunskap om vilka länder som ingår i Norden är
allmängods. Vi valde Norden pga. att det är länder som kan ha
Appendix C – Manus
Hej, jag gör ett skolarbete om ekologiska varor. Skulle du vilja vara snäll och besvara en enkät för mig? Det tar bara någon minut.
Om respondenten frågar om frågorna. Besvaras det med att de ska fylla i enkäten som de uppfattar frågorna. Vi har även sagt att det första som du kommer att tänka på är rätt svar. Respondenter som undrar om användningsområdet för data upplyses att det samlas in till vår masteruppsats i Nationalekonomi vid Linköpings Universitet. Vidare informeras respondenten att enkätunderlaget inte kommer kunna härledas till en specifik individ. Respondenter som undrar om alla frågor måste fyllas i upplyses att det inte är ett tvång men att enkäten inte kan användas om frågor lämnas tomma.
Appendix D – Fördelningar
2Könsfördelningen indikerar en relativt jämn fördelning mellan könen. Således är det möjligt att
genomföra skattningar med kön som en förklaringsvariabel. Likväl uppvisar ålder en jämn
fördelning, vilket medför att variabeln ålder kan användas i modellen. Liknande resonemang förs för kunskaps-, civilstatus- och inkomstfördelningen nedan. Särbo är det enda alternativet som inte har liknande svarsfrekvens som övriga. Det beror troligtvis på att de övriga civilstatusarna i de två valda kommunerna är vanligare och därmed korrigerades inte data. FIGUR 8KÖNSFÖRDELNING FIGUR 9ÅLDERSFÖRDELNING FIGUR 10KUNSKAPSFÖRDELNING 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kvinna Man 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%
18U30 31U45 46U65 66+
10% 20% 30% 40% 50% 60% 1,2,3 4,5,6
FIGUR 11CIVILSTATUSFÖRDELNING
FIGUR 12INKOMSTFÖRDELNING
De fyra figurerna nedan är inte lika jämnt fördelade. Dock medför det inte problem för vidare analys och troligtvis är följande figurers svarsalternativ representativa för hur fördelningarna är i de två valda kommunerna. Notera att data för Figur 13 innehåller en subjektiv värdering. Respondenten fick uppfatta om media och bekantskap påverkar individens inställning till ekologiska produkter. Om andelen var större för att inte bli påverkad av media hade en viss tveksamhet till variabeln infunnits, då bl.a. signaleringsteorin och institutionella teorier anser att individer blir påverkade av externa faktorer.
FIGUR 13UPPLEVD MEDIEPÅVERKANFÖRDELNING
! ! ! 0% 10% 20% 30% 40% 50%
Singel Sambo Gift! Särbo
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% >20!000 20!000U30!000 30!000U40!000 40!000< 45% 46% 47% 48% 49% 50% 51% 52% 53% Påverkas!av!media Påverkas!inte!av!media
FIGUR 14BOENDEFÖRDELNING FIGUR 15BARNFÖRDELNING ! ! FIGUR 16UTBILDNINGSFÖRDELNING 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%
Lägenhet Villa/Radhus Annat
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Barn!i!hushållet Ej!barn!i!hushållet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Figur 17 och 18 illustrerar respondenternas svarsalternativ för respektive fråga från enkäten. FIGUR 17VILKEN VARA SKULLE DU KÖPA OM PRISET ÄR LIKA?
! !
FIGUR 18KÖPER DU MER EKOLOGISKA VAROR NU ÄN TIDIGARE?
Eko!(83%) Icke!eko!(2%) Spelar!ingen!roll!(15%)
Appendix E – Skattningar
TABELL 6KORRELATIONSMATRIS
EKO Barn i hushållet Bor hemma Bra för samhället Ej bra för samhället Gift Gymnasiet Högstadiet Inkomst 1 Inkomst 2 Inkomst 3 Kvinna Lägenhet Upplevd mediepåverkan Utländsk härkomst Ockelbo Sambo Singel Villa Låg kunskap Ålder