Eftersom studiens resultat visade på att vårdnadshavarnas roll också blir en vikig del i barnens språkutveckling, tänker jag att det hade varit spännande att undersöka vidare hur vårdnadshavarnas uppfattning är om användandet av språkstödet TAKK och GAKK i förskolan.
Ytterligare en tanke som jag skulle vilja utföra i ett vidare perspektiv, är att göra en liknande studie igen och då på ännu flera förskolor. I syfte till att se
om ett lika positivt resultat uppstår igen. Då det var svårt att hitta negativa saker om arbetsätten GAKK och TAKK på de förskolorna som intervjuades. Avlutningsvis till examensarbetet skulle jag vilja framföra att TAKK och GAKK är någonting som under arbetets gång verkligen fångat upp min uppmärksamhet och det är ett arbetssätt som jag kommer vilja använda mig av ute i den verkliga förskoleverksamheten sen efter studierna. Dels för att jag ser många fördelar med användandet och för att arbetet kan tolkas genom ett sociokulturellt perspektiv, vilket passar mig väldigt bra i hur jag vill arbete i framtiden.
Referenser
Aroseus, F (2013) Jean Piagets utvecklingsteori. Hämtad 18-01-19 från Lätt att lära, http://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/jean-piagets-utvecklingsteori/
Barker, R. M., Akaba, S., Brady, N. C., & Thiemann-Bourque, K. (2013).
Support for AAC Use in Preschool, and Growth in Language Skills, for Young Children with Developmental Disabilities. Augmentative
and Alternative Communication, 29(4), 334-346. (Hämtad 15-12-18) http://web.a.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/p
dfviewer?vid=1&sid=2f5e09df-05ea-42f3-a4e2-0968db5f61fa%40sessionmgr4006
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Christofferson, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för
lärandestudenter. (1:3. Uppl.). Studentlitteratur: Lund.
Nettelbladt, U. & Reuterskiöld Wagner, C. (2010). När samspelet inte fungerar-pragmatiska problem hos barn. I Bjar, L. & Liberg, C. (Red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2:1. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hansson, K. (2010). Att bedöma barns språk och kommunikation. I Bjar, L. & Liberg, C. (Red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2:1. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Halldén, O. (2011) Piaget- kunskap som meningsskapande. I Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6.red. uppl. s. 131-151) Stockholm: Liber.
Heister Trygg, B. & Andersson, I. & Hardenstedt, L. & Sigurd Pilesjö, M. (1998). Alternativt och kompletterande kommunikation (AKK) – i
teori och praktik. Malmö: handikappinstitutet.
Kapalková, S., Polišenská, K., Süssová, M. (2016). The role of pictures and
gestures as a support mechanism for novel word learning: A training study with 2-year-old children. Child Language Teaching and
Therapy 2016, Vol. 32(1) 53–64, DOI: 10.1177/0265659015585373 (Hämtad 15-12-18)
https://journals-sagepub-com.bibproxy.kau.se/doi/pdf/10.1177/0265659015585373
Lüke, C., Ritterfeld, U., Grimminger, A., Liszkowski, U., Rohlfing, K.J. (2017). Development of Pointing Gestures in Children With Typical and Delayed Language Acquisition. Journal of Speech, Language & Hearing Research. Vol. 42, DOI: 10.1044/2017_JSLHR-L-16-0129
(Hämtad
10-12-18)http://web.b.ebscohost.com.bibproxy.kau.se:2048/ehost/pdfviewer/
pdfviewer?vid=4&sid=59f413f2-9376-4415-afd2-6275d09f5bbf%40sessionmgr102
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska
förhållningssätt. I Löfdal, A. Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red). (2014) Förskollärarensmetod och vetenskapsteori. (s. 32-43). Stockholm: Liber
Psykologiguiden (2019), Psykologilexikon. Publicerat 2019 och hämtad
19-01-18,
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=ackommodation
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan (rev 2016). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan (rev 2018). Stockholm. Skolverket.
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2018), TAKK för språket. Publicerad 18-02-05, Uppdaterad 18-09-27 och hämtad 18-12-15,
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/aktuellt-inom-omradet-sprakstorning/nyheter/takk-for-spraket/
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svensson Höstfält, S. (2013). Specialpedagogik 2. (1. Uppl.). Sanoma Utbildning AB, Stockholm.
Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forssell, A. (Red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) (s. 153-177). Stockholm: Liber.
Thornberg, R. & Forslund Frykedal, K. (2016). Grundad teori. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red) (2016) Handbok i kvalitativ analys. (s. 45-68) (2. Uppl.) Stockholm: Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westerlund, M. (2009). Barn i början - språkutveckling i förskoleåldern. (1. Uppl.). Natur och Kultur Stockholm.
Bilaga 1
Informations samt samtyckesbrev.
Mitt namn är Julia Vizlin och jag läser till förskollärare på Karlstad
Universitet. Jag läser nu min 6:e termin som är den näst sista termin, vilket innebär att det är dags för mig att skriva mitt examensarbete. Jag har valt att skriva ett arbete om estetik, där mitt syfte kommer vara att bidra till en mer kunskap o vilka estetiska hjälpmedel som finns för barns språkutveckling i verksamheten.
För att utföra min tänkta studie, skulle jag vilja ha enskilda intervjuer med er pedagoger på förskolan, under vecka 48–49. Intervjun kommer att beröra din erfarenhet av TAKK (tecken som alternativ och kompletterande
kommunikation) och GAKK (grafisk alternativ och kompletterande kommunikation). Intervjuerna beräknas ta omkring 40–60 minuter. Jag kommer att spela in intervjuerna för att öka tillförlitligheten i studien. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta utan orsak. Det material som samlas in, kommer endast att användas i min studie och inga obehöriga kommer kunna ta del av informationen. Studien kommer att presenteras i ett examensarbete på Karlstads Universitet och kommer publiceras i databasen Diva i ett slutgiltigt format, därefter kommer all insamlade data förstöras. Forskningsetiska principer kommer att följas under arbetets gång och inga personuppgifter så som namn, platser eller förskolor kommer skrivas ut. Alla personuppgifter avidentifieras till fiktiva namn. Du kan när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering.
Hoppas att jag har väckt ett intresse och tack på förhand att ni vill bidra till mitt studie. Finns det funderingar eller frågor om att delta är det bara att kontakta mig via mail eller telefon.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
Ort/Datum Ort/Datum ………
……….. Studentens underskrift Deltagarens underskrift ………
………..
NAMNFÖRTYDLIGANDE NAMNFÖRTYDLIGANDE
……… ………
Bilaga 2