Vidare studier

Denna studie skulle kunna användas som en pilotstudie för vidare kvantitativa studier via en större enkätundersökning. Det skulle vara av intresse att studera hur kontroll, attityd och norm samt respondenters socioekonomiska resurser påverkar beteende och intention till beteendeförändring mot hållbara färdsätt.

Då det visat sig i flera studier att föräldrar uppger samma typ av faktorer som orsaker till val av färdsätt så skulle det vara av intresse att studera hur åtgärderna inom MM relaterar till dessa. Kan man se ett samband

40

mellan om åtgärderna “prickar av” dessa och hur framgångsrik åtgärden är?

Det skulle också vara av intresse att genomföra en liknande studie som denna men utifrån barnets perspektiv. I svensk media idag framställs barn och unga som mer miljömedvetna än tidigare. Visar den nya generationen på ett normskifte då det gäller attityd till färdsätt eller reproduceras tidigare generationers norm?

SAMMANFATTNING

Denna studie syftade till att studera vårdnadshavares orsaker till val av färdsätt för sina barn samt beteendeförändring i riktning mot hållbara färdsätt. Detta gjordes genom en intervjustudie med vårdnadshavare i Umeå och genomfördes under mars-april 2019 utifrån en resedagbok där barnets resande under en vecka beskrevs.

Analysen gjordes utifrån The Theory of Planned Behavior (Azjen 1991) som utifrån Attityden till beteendet, upplevd Kontroll och Normer i omgivningen används för att beskriva Intentioner till att förändra beteenden. Detta var av intresse då kommunernas beteendepåverkansarbete i form av Mobility Management verkar för att öka användandet av hållbara färdsätt.

De orsaker till val av färdmedel som samtliga vårdnadshavarna beskriver är tid, avstånd, säkerhet och väder/årstid. Andra orsaker såsom praktiska och ålder/mognad beskrivs också av några. Ingen av respondenterna beskriver hälsa och miljö som en orsak till val av färdmedel utifrån resedagboken. Många beskrev ett resande utifrån resedagboken där bilresor dominerar. Intentionen att växla till hållbara färdsätt undersöktes. Resultatet visar på att en positiv attityd till hållbara färdsätt, upplevd kontroll till att kunna påverka färdsätt samt omgivningens normer påverkar respondenternas intention i positiv riktning till att framgent växla till mer hållbara färdsätt. Negativ attityd mot exempelvis cykling eller buss och normer i riktning mot vanor som präglas av bilåkning medförde en lägre benägenhet att växla till hållbara färdsätt. Flera respondenter uppgav en mer återhållsam inställning till att växla till mer hållbara färdmedel då det gällde barnets resor till fritidssysselsättningar jämfört med resor till skolan. I studien kunde man dock se att många av respondenterna tagit del av och inspirerats till att själva använda cykel utifrån kommunens beteendepåverkan. Dock beskriver de detta mest utifrån det egna resandet som vuxen än utifrån barnets. Då det gäller barnets framtida resor beskriver några dessa som fortsatt beroende av bilen som färdsätt. Några beskrev att då barnet blir

41

äldre så kommer de att färdas mer på egen hand och därför kommer cykel och bussåkande bli vanligare. Sammanfattningsvis ser man att normer utgör en stor utmaning för arbetet med Mobility Management mot hållbara färdsätt.

42

KÄLLFÖRTECKNING

Ahern,S.M., Arnott, B., Chatterton, T., de Nazelle, A., Kellar, I., & McEachan, R.R C.

(2017). Understanding parents' school travel choices: A qualitative study using the Theoretical Domains Framework. Journal of Transport & Health, 4, 278–293. doi: 10.1016/j.jth.2016.11.001

Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes: A Journal of Fundamental Research and Theory in Applied Psychology, 50(2), 179–211.

Andersson, Malmberg, & Östh. (2012). Travel-to-school distances in Sweden 2000–

2006: changing school geography with equality implications. Journal of Transport Geography, 23(C), 35–43. doi: 10.1016/j.jtrangeo.2012.03.022

Begreenumea.se (2013). Skolor för hållbart resande. Hämtad 2019-04-15 från http://begreenumea.se/1430

Begreenumea.se (u.å) Motivation and awareness. Hämtad 2019-04-29 från http://begreenumea.se/category.aspx?catid=1205

Bernes, C. & Lundgren, L. J. (2009). Bruk och missbruk av naturens resurser: en svensk miljöhistoria. Stockholm: Naturvårdsverket.

Boverket. (2017). Prioritera gång- och cykeltrafiken. Hämtad 2019-05-07 från

https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna- intressen/klimatpaverkan-och-oversiktsplanering/minska-transportsystemets-klimatpaverkan/prioritera-gang--och-cykeltrafiken/

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3.). Malmö: Liber.

Cruickshank, J. (2004). A Tale of Two Ontologies: An Immanent Critique of Critical Realism. The Sociological Review, 52(4), 567–585. doi:

10.1111/j.1467-954X.2004.00496.x

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Energimyndigheten. (2015). Uthållig kommun-Möjligheter med Mobility Management. (ET 2015:03). Bromma: Arkitektkopia.

Eriksson, L.& Forward, S. (2010). Resvanor och inställning till färdmedel i Falu kommun. (VTI rapport 678). Hämtad från VTI:s webbplats:

https://www.vti.se/sv/publikationer/

EPOMM (u.å). European Platform on Mobility Management. Hämtad från EPOMM:s webbplats: http://www.epomm.eu/

43

FN. (u.å). FN-fakta Hållbar utveckling (FN-fakta nr 2/12: Hållbar utveckling).

Hämtad från https://fn.se/wp-content/uploads/2016/08/Faktablad-2-12-H%C3%A5llbar-utveckling.pdf

FN:s konvention om barnets rättigheter (SÖ 1990:20). Stockholm:

Utrikesdepartementet.

Forward, S. (1998). Val av transportsätt för kortare resor: Göteborgarnas resvanor och attityder. (VTI rapport 437). Hämtad från VTI:s webbplats:

https://www.vti.se/sv/publikationer/

Fredriksson, A. (2009). Hållbart Resande i Umeåregionen. Hämtad 2019-04-15 från

https://www.rt-forum.se/article/view/459372/hallbart_resande_i_umearegionen

Garvill, J. Marell, A. & Nordlund, A. (2003). Effects of increased awareness on choice of travel mode. Transportation, 30(1), 63–79. doi:

10.1023/A:1021286608889

Greencit (uå). GREENCIT - Green citizens of Europe - Innovative tools and methods for interactive and co-creative citizens. Hämtad 2019-04-15 från

http://ec.europa.eu/environment/life/project/Projects/index.cfm?fuseaction=

search.dspPage&n_proj_id=3705&docType=pdf

Gren, M., & Hallin, P. (2003). Kulturgeografi: En ämnesteoretisk introduktion (1.

uppl. ed.). Malmö: Liber.

Hanberger, A., Saveman, B-I., Bylund, P-O.,Lundström, U., Mårald, G., & Rolfsman, E. (2013). Säkerhetsarbetets relevans och effekter-slutrapport från ett femårigt forskningsprogram. Umeå: Umeå Centre for Evaluation Research, Umeå University. Hämtad från

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A695968 Lantmäteriet, (u.å). Öppna geodata. Hämtad 2019-05-03 från

https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/oppna-data/

Naturvårdsverket. (2019). Transportsektorns miljöpåverkan. Hämtad 2019-03-27, från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Transporter-och-trafik/

Niska, A., Henriksson, M., Anund, A., Eriksson,J., Ihlström, J., Svedberg, W., Henriette Wallén, W. & Wehtje, P. (2017). Cykling bland barn och unga- En kunskapssammanställning. ( VTI rapport 958). Hämtad från VTI:s webbplats:

https://www.vti.se/sv/publikationer/

Nordlund, A. M., & Garvill, J. (2002). Value Structures behind Proenvironmental Behavior. Environment and Behavior, 34(6), 740–756. doi.

10.1177/001391602237244

44

Proposition 1991/92:95. Om valfrihet och fristående skolor. Hämtad från

https://data.riksdagen.se/fil/5277FE6D-7C0B-47CB-AE25-7B2234DE5FBE Rathje, L. (1992). “Din klara sol går åter upp...” Västerbotten, 1992(2), 19-33. Umeå:

UTAB. Hämtad från https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1992_2.pdf

SCB. (2017). Bilens århundrade Hämtad från https://www.scb.se/om-scb/nyheter-och-pressmeddelanden/bilens-arhundrade/

SKL. (2010). Hållbart resande i praktiken. Hämtad från SKL:s webbplats:

https://webbutik.skl.se/

SKL. (2013). Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan? Hämtad från SKL:s webbplats: https://webbutik.skl.se/

Tillberg, K. (2001). Barnfamiljers dagliga fritidsresor i bilsamhället: ett tidspussel med geografiska och könsmässiga variationer. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet, Uppsala, Geografiska regionstudier 43, 264 pp).

Trafikanalys. (2015). Cyklandets utveckling i Sverige 1995–2014 – en analys av de nationella resvaneundersökningarna. Hämtad från

https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2010-2015/2015/rapport-2015_14-cyklandets-utveckling-i-sverige-1995-2014.pdf

Trafikanalys. (2017). RVU Sverige – den nationella resvaneundersökningen 2015-2016. Kvalitetsdeklaration. Hämtad från

https://www.trafa.se/globalassets/statistik/resvanor/2016/rvu-sverige-2016-kvalitetsdeklaration.pdf

Trafikkalendern (u.å). Trafikkalendern. Hämtad 2019-05-01 från https://trafikkalendern.se/

Trafikverket. (2012). Barns skolvägar 2012. (2013:006). Hämtad från https://trafikverket.ineko.se/se/tv17414

Trafikverket. (2015). Hållbart resande. Hämtad från

https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/planera-person--och-godstransporter/Planera-persontransporter/Hallbart-resande/

Ultra. (u.å a). Linjekartor. Hämtad 2019-04-28 från

https://www.tabussen.nu/ultra/planera-resa/linjekartor/

Ultra. (u.å b). Om Ultra - Lokaltrafiken i Umeå. Hämtad 2019-05-18 från https://www.tabussen.nu/ultra/att-resa-med-oss/om-ultra/

Umeå kommun. (2012). Luftföroreningar och hälsa i Umeå. Hämtad från

https://www.umea.se/download/18.7053ae821362a1b437c2c93/13618884025 27/Luftf%C3%B6roreningarochh%C3%A4lsa_projektrapport.pdf

45

Umeå kommun. (2015a). Trafiksäkerhetsprogram del 2. Hämtad från

https://www.umea.se/download/18.2b8b3e69158db9004dd2de44/148455875 3537/Trafiks%C3%A4kerhetsprogram%20del%202%202015-10-15.pdf

Umeå kommun. (2015b). Hur nära har barnen till skolan? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 13 2015. Hämtad från

https://www.umea.se/download/18.4c9604991525c253f0e81a2/145380355514 5/R%C3%84TTUK_Rapport_na%CC%88rhettillskolan_rapport-13_LR.pdf Umeå kommun. (2016). Cykelkarta. Hämtad 2019-05-01 från

https://www.umea.se/download/18.195f80f41549bef18ec1c27c/146486594882 5/Cykelkarta_2016.pdf)

Umeå kommun. (2018a). Mobility Management - Umeå. Hämtad 2019-03-27 från https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/bullerochluftkvalitet/l uftenutomhus/atgardsprogramforrenareluft/mobilitymanagement.4.50066d59 159c01236ea18af2.html

Umeå kommun. (2018b). Översiktsplan Umeå kommun-Vägvisning till planens delar, teman och aktualitet. Hämtad från

https://www.umea.se/download/18.27e0fc161646928763136f84/15355273109

84/1%20%C3%96versiktsplan%20Ume%C3%A5%20kommun-antagandehandling.pdf

Umeå kommun. (2018c). Fördjupning för Umeå-Umeås framtida tillväxtområde.

Hämtad från

https://www.umea.se/download/18.5d22b809166035a28293754/15379451679 42/3%20F%C3%B6rdjupning%20f%C3%B6r%20Ume%C3%A5%20rev%20Ant agandehandling%202018%2008%2007.pdf

Umeå kommun. (2018d). Cykeltrafikprogram för Umeå. Hämtad, från

https://www.umea.se/download/18.5f79c76b163b31ddffd20719/153018372459 8/Cykeltrafikprogram_27juni_webb.pdf

Umeå kommun. (2018e). Cykelplanering i Umeå. Hämtad från

https://umea.se/download/18.7ded4627160763b8b4828904/1516981790575/

Cykelplanering_180126.PDF

Umeå kommun. (2018f). Trafiksäkerhet i Umeå 2014-2017. Hämtad från

https://www.umea.se/download/18.183cff0916853cd4e7d7145/154832358881 8/Trafiksakerhet_i_Umea-HR_2014-2017-webb.pdf

Umeå kommun. (2019a). Luften utomhus. Hämtad 2019-03-27 från

https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/bullerochluftkvalitet/l uftenutomhus.4.bbd1b101a585d7048000174542.html

Umeå kommun. (2019b). Hållbara resor. Hämtad 2019-03-29 , från

https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/samhallsutvecklingoch hallbarhet/klimatmiljoochhallbarhet/koldioxidsnalaplatsen/hallbararesor.4.4f1 58dbc15af85f8cc72e1ef.html

46

Umeå kommun. (2019c). U-bike – uthyrning av eldrivna lådcyklar. Hämtad 2019-04-29 från

https://www.umea.se/umeakommun/trafikochinfrastruktur/trafikochgator/cy klingochcykelvagar/cykeluthyrningubike.4.6f3de84115364d8ee05b9c1.html Umeå kommun. (2019d). Fakta och siffror. Hämtad 2019-04-29 från

https://www.umea.se/mer/faktaochsiffror.4.b68a4ef11c312891ac800015457.ht ml

Umeå kommun. (2019e). Cykling och cykelvägar. Hämtad 2019-05-03 från https://umea.se/cykel

Umeå kommun. (2019f). Hallar och idrottsanläggningar. Hämtad 2019-05-05 från https://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/idrottmotionochfriluftsli v/hallarochidrottsanlaggningar.4.6628222f151a76eae97109d1.html

Umeå kommun. (2019g). Den koldioxidsnåla platsen. Hämtad 2019-05-10 från https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/samhallsutvecklingoch hallbarhet/klimatmiljoochhallbarhet/koldioxidsnalaplatsen.4.52bf9939158733 5a1f4c706.html

Umeå kommun. (2019h). Tre bilfria månader. Hämtad 2019-05-10 från

https://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/samhallsutvecklingoch hallbarhet/klimatmiljoochhallbarhet/koldioxidsnalaplatsen/hallbararesor/bilfr ittresande.4.2f3b9b65163c294d4d3d715.html

Umeå kommunföretag. (u.å). Kollektivtrafiken i Umeå. Hämtad 2019-05-01 från http://www.ukf.umea.se/omumeakommunforetag/kollektivtrafikiumea.4.5228 9d7013a4b49e987b624.html

Vägverket. (u.å). Lärarhandledning för vetgiriga lärare. Hämtad 2019-05-12 från http://begreenumea.se/media/6682/larar_handledning.pdf

Waldo, Å. (1999). Vardagslivets resor i den stora staden. Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.

World Commission on Environment and Development. (1988). Vår gemensamma framtid: [rapport från] Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Stockholm: Prisma.

Ödling, E. (2013). SUMO: Skola för Hållbart Resande. Hämtad 2019-04-26 från http://begreenumea.se/media/24217/sumo-skolahr.pdf

47