Föreslagna åtgärder för att undvika fosforbrist i biofilmsanläggningarna leder till frågor om hur pH-värdet i avloppsvattnet bör justeras då flockningsmedlet inte har den funktionen. Fortsatta studier om hur det höga pH-värdet ska sänkas är därför nödvändigt för att undersöka vilka tillsatser som är lämpliga i små reningsverk. I andra tillämpningar används exempelvis syror för sänkning av pH-värde, men syrors inverkan på mikroorganismerna i ett reningsverk är ännu inte utredd. För detta behövs en utökad litteraturstudie av ämnesområdet samt tester i laboratoriemiljö där mikroorganismers tillväxthastighet kan studeras och mätas. I samband med utredningen av pH-justerare behövs även forskning vid verkliga anläggningar där hela konceptet med tillsats av polymerer och pH-justerare i slamavskiljaren samt fosforfilter eller fällning i slutsedimenteringstanken prövas.
Reservoaren visade sig öka den genomsnittliga reningsgraden i biofilmsanläggningen som utreds i denna rapport, men för att dra generella slutsatser om en reservoars inverkan på reningsgraden i liknande anläggningar krävs undersökningar både i fält och laboratoriemiljö där inverkan av flödesutjämnande installationer studeras. Fler anläggningar med olika stora reservoarer behöver då inkluderas i studien för att kunna se trender i reningsgraderna.
Dimensioneringsunderlaget till små reningsverk som ska behandla avloppsvatten med hög organisk belastning behöver ses över. Noggrannare förundersökningar av avloppsvattnets egenskaper och innehåll krävs vid projektering för att reningsverkets storlek och process ska kunna anpassas till de specifika förhållandena. För detta krävs ingen speciell forskningsmetod utan endast grundligare förberedelser från projektörernas sida.
För att kunna säkerställa teorierna som presenterats om uppkomsten av vätesulfid och järnsulfid i aktivslamanläggningen krävs fler provtagningar. Forskning som visat att koncentrationer av löst syre över 0,5 g/m3 krävs för att förhindra bildandet av sulfider (Zhang et al. 2008) motiverar mätningar av syrekoncentrationen i vattnet vid de tillfällen då slammet blir svart. Vidare kan det vara av intresse att analysera vattnet för förekomst av sulfider, eftersom dessa är centrala i utredningen och koncentrationer över 2 g/m3 samtidigt har visat sig hämma reduktion av nitrit med 50 % (Pan et al. 2013). Det finns en uppsjö forskningsrapporter som studerar småskalig reningsteknik vid behandling av normalt hushållsavloppsvatten i syfte att öka reningsgraderna och förbättra tekniken. Forskning inom området småskalig rening av avloppsvatten med höga halter organiskt material har under litteraturstudien för detta projekt däremot visat sig vara näst intill obefintlig. Behovet av kunskap inom detta område ökar stadigt i takt med att äldre anläggningar som inte klarar reningskraven byts ut och ersätts med små reningsverk. Kunskapsluckor kring rening av avloppsvatten med höga koncentrationer organiskt material har visat sig finnas i olika grad bland tillverkare av små reningsverk,
försvårande omständigheter för att uppnå de krav som ställs från myndigheter. Att studera hur småskaliga reningsverk påverkas av höga halter organiskt material är därför önskvärt. Forskningen genomförs med fördel i laboratoriemiljö där halten organiskt material i avloppsvattnet kan varieras och effekterna på mikroorganismer, syrebehov och tillgång på näringsämnen kan studeras. Forskningen bör avslutas med en informationskampanj för att samtliga berörda i branschen ska kunna tillgodogöra sig den nya kunskapen.
Samtidigt som kunskap inom detta specialområde saknas finns även en lucka i de lagar som gäller för små reningsverk med hög organisk belastning. I samtliga fall som gäller små reningsanläggningar vid fastigheter med enskilda avlopp verkar myndigheterna ha höga mål som ska uppfyllas genom stränga krav. Tyvärr hänger inte den alltmer populära tekniken med små reningsverk med i den takt som kraven stramas åt. Små reningsverk med hög organisk belastning är dessutom en klass för sig i och med att det avloppsvattnet skiljer sig starkt från vanligt hushållsavlopp. I dagsläget formuleras reglerna utifrån personekvivalenter, ett begrepp som inte är lämpligt att applicera på avloppsvatten med hög organisk belastning. Reglerna skulle därför behöva formuleras utifrån förhållandet i avloppsvattnet, och inte endast utifrån vanligt hushållsavlopp som i dagsläget. De hårda kraven bör dock inte sänkas, utan tekniken behöver förbättras. Det behövs en utredning som studerar eller sammanställer vilka typer av enskilda avloppsvatten som förekommer i Sverige idag, följt av ett förslag på hur regler ska formuleras för att bättre täcka alla typer av avloppsvatten. I samband med detta skulle certifieringar av paketreningsverk som idag utförs på frivillig basis (P-märkning) kunna bli obligatoriska. Då ökar fokus på vattenkvaliteten i utgående flöde från anläggningarna, vilket är nödvändigt för att uppnå bland annat miljökvalitetsmålen.
Referenser
Abegglen, C., Ospelt, M. & Siegrist, H. (2008). Biological nutrient removal in a small-scale MBR treating household wastewater. Water research, 42 (1–2), 338-346. Åstrand, K., Pettersson, B., Bergqvist, M., Gunnesby, U. & Gårdstam, L. (2013).
Hållbar återförening av fosfor. (Rapport 6580) Bromma: Naturvårdsverket.
Tillgänglig:www.naturvardsverket.se/publikationer [2015-03-01]. Bitton, G. (1999). Wastewater microbiology. (2 uppl.). Gainesville: Wiley. Bruce, A., M., Merkins, J., C. & Haynes, B., A., O. (1975). Pilot studies on the
treatment of domestic sewage by two-stage biological nitrification - with special reference to nitrification. Water Pollution Control (G.B.), 74, 88.
Cederlöf, K. (2008). Små avloppsanläggningar, handbok till allmänna råd. (Rapport 2008:3) Bromma: Havs- och vattenmyndigheten.
Cerne, O., Allard, A., Ek, M., Junestedt, C. & Svenson, A. (2007). Utvärdering av
behandlingsmetoder för lakvatten från deponier. (B1748) Stockholm: IVL,
Svenska miljöinstitutet AB.
Tillgänglig:http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&dow nloadUrl=/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/avfall/deponering/deponi-ivl-utvardering-lakvatten.pdf [2015-03-05].
Cronholm, P. (2014). Avloppsvattnets miljöpåverkan. Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vatten/Avloppsvatten/ [2015-05-21].
Ek, A. (2014). Miljökvalitetsmålen. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/ [2015-02-13].
Ek, M., Junestedt, C., Larsson, C., Olshammar, M. & Ericsson, M. (2011). Teknikenkät
- enskilda avlopp 2009. (Rapport 44) Norrköping: SMED.
Tillgänglig:
http://www.smed.se/wp-content/uploads/2011/05/SMED_Rapport_2011_44.pdf [2015-02-23].
Ekholm, P. (2008). N:P ratios in estimating nutrient limitation in aquatic systems. (Opublicerad sammanfattning av utredning uppl.). Finland: Finnish Environment Institute,.
Europaparlamentet (2014). Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG. Tillgänglig: https://www.notisum.se/rnp/eu/lag/300L0060.htm [2015-05-09]. Gårdstam, L. (2014). Miljökvalitetsmål och riktlinjer för avlopp. [Elektronisk].
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avlopp/ [2014-11-16].
Harremöes, P. (1982). Criteria for nitrification in fixed-film reactors. Water Science and
Technology, 14, 167.
Holby, O. (2015). Biorening 2, kväve. (Opublicerat kursmaterial från föreläsning). Karlstad: Karlstads universitet.
Hübinette, M. (2009). Tillsyn på minireningsverk inklusive mätning av funktion (Rapport 2009:07). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/publikationer/2009/Pages/2009_07.a spx [2015-02-09].
Kunskapscentrum Små Avlopp (2011). Frivillig certifiering startar 2014. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://kunskapscentrum.avloppsguiden.se/blogs/frivillig-certifiering-startar-2014.html [2015-02-16].
Lilja, A. (2011). Dricksvatten- och avloppsvattenutredning för bensinstationer. (Opublicerad utredning utförd av ÅF Infrastructure AB). Göteborg: ÅF Infrastructure AB.
Lundgren, K. (2010). Utredning kring dagvatten, spillvatten och dricksvatten vid
bensinstation. (Opublicerad utredning utförd av Sweco Environment AB).
Jönköping: Sweco Environment AB.
Metcalf & Eddy (2003). Wastewater Engineering, treatment and reuse. (4 uppl.). New York: McGraw-Hill.
Mohanakrishnan, J., Gutierrez, O., Sharma, K.R., Guisasola, A., Werner, U., Meyer, R.L., Keller, J. & Yuan, Z. (2009). Impact of nitrate addition on biofilm properties and activities in rising main sewers. Water research, 43, 4225-4237.
Naturvårdsverket (2004). Fosforutsläpp till vatten år 2010 - delmål, åtgärder
och styrmedel. (Rapport 5364) Bromma: Naturvårdsverket.
Tillgänglig:http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&dow nloadUrl=/Documents/publikationer/620-5364-7.pdf [2015-05-09].
NFS 2006:7. Naturvårdsverkets författningssamling - Naturvårdsverkets allmänna råd
om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Stockholm: Naturvårdsverket.
Nordeidet, B., Rusten, B. & Ødegaard, H. (1994). Phosphorus requirements for tertiary nitrification in a biofilm. Water Science & Technology, 29 (10/11), 77.
Pan, Y., Ye, L. & Yuan, Z. (2013). Effect of H2S on N2O reduction and accumulation during denitrification by methanol utilizing denitrifiers. Environmental science &
technology, 47 (15), 8408-8415.
Persson, P.O. (2005). Miljöskyddsteknik, strategier och teknik för ett hållbart
miljöskydd. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan.
Ray, B.T. (1995). Environmental Engineering. Southern Illinois University, Carbondale: PWS Publishing Company.
Risinger, B. (2013). Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar. Göteborg: Havs- och Vattenmyndigheten. [2013].
Rodgers, M., Zhan, X.-. & Prendergast, J. (2005). Wastewater treatment using a vertically moving biofilm system followed by a sand filter. Process Biochemistry, 40, 3132-3136.
Sandberg, M. (2010). Beräkningskompendium för reningsteknik. (Opublicerat kursmaterial till kursen Reningsteknik). Karlstad: Karlstads universitet.
SFS 1998:899. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, § 12. Sverige: Miljödepartementet.
Skarstedt, A. (2015). Vanliga frågor och svar om småavlopp. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/avlopp/fragor-och-svar-om-sma-avlopp.html [2015-04-29].
Skarstedt, A. (2014). Små avloppsanläggningar. [Elektronisk]. Tillgänglig: https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/avlopp.html [2015-02-13].
Slade, A., Thorn, G. & Dennis, M. (2011). The relationship between BOD:N ratio and wastewater treatability in a nitrogen-fixing wastewater treatment system. Water
Science and Technology, 63 (4), 627-632.
SNV 91:2. Naturvårdsverkets allmänna råd om rening av hushållsspillvatten. Solna: Naturvårdsverket.
Sylwan, I. (2011). Efterbehandling efter minireningsverk (Rapport 2011:2). [Elektronisk]. Tillgänglig:
https://www.havochvatten.se/download/18.732980de143b1b1de5336dd/139201638 6243/rapport-kcsa-2011-02-efterbehandling-efter-minireningsverk.pdf; [2015-05-09].
van Brink, M. & Jerlmark, M. (2015). Byggproduktcertifikat BPC. Tillgänglig:
http://tjanster.kiwa.se/produktcertifiering/byggproduktcertifikat-bpc [2015-02-16]. Wikipedia (2015a). Hard water. Tillgänglig: http://en.wikipedia.org/wiki/Hard_water
[2015-04-29].
Wikipedia (2015b). Iron(II) sulfide. Tillgänglig:
http://en.wikipedia.org/wiki/Iron(II)_sulfide [2015-04-20].
Winkler, M. (2012). Optimal nutrient ratios for wastewater treatment. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.hach-lange.se/quick.search-quick.search.jsa?keywords=Optimal+nutrient+ratios+for+wastewater+treatment [2015-05-04].
Ye, C., Hu, Z., Kong, H., Wang, X. & He, S. (2008). A new soil infiltration technology for decentralized sewage treatment: Two-stage anaerobic tank and soil trench
Zackrisson, N., Karlsson, M., Ekvall, A., Forsberg, B., Jantsch, T., Eikum, A. & Johannessen, E. (2013). Minireningsverk i Sverige och Norge - en jämförelse av
lagstiftning, tillsyn och drift (Rapport från projekt Hav möter Land). [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/publikationer/2013/Pages/2013-68.aspx [2015-05-09].
Zhang, L., De Schryver, P., De Gusseme, B., De Muynck, W., Boon, N. & Verstraete, W. (2008). Chemical and biological technologies for hydrogen sulfide emission control in sewer systems: A review. Water research, 42 (1–2), 1-12.