7. Diskussion
7.2 Resultatdiskussion
7.2.5 Vidare studier
Eftersom extra anpassningar är ett nytt begrepp i den svenska skolan skulle det vara intressant att se en större studie som undersöker detta och se om våra resultat bekräftas. Har lärarna tagit till sig begreppet i den utsträckning som vår studie visar? Även rektors ansvar, både angående de brister i stödet till lärarna som vi har sett men också gällande tydlighet i hur extra
Referenser
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber. Stockholm: Liber.
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3, om lärares möjligheter och hinder. (Doktorsavhandling) Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig:
http://hdl.handle.net/2077/25658
Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Andréasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009). Elevdokumentation - om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber
Asp Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. (Doktorsavhandling) Göteborg studies in educational sciences, 0436-1121 ; 248 Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/16941
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Catherine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. i I. Bråten, Vygotskij och pedagogiken (ss. 103-119). Lund : Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Egelund, Niels, Haug, Peder & Persson, Bengt (2012). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Firth, Nola, Frydenberg, Erica & Bond, Lyndal (2012). An evaluation of success and dyslexia - a multi component school-based coping program for primary school students with learning disabilities: Is it feasible? Australian Journal of Learning Difficulties, 17(2), 147.
doi:10.1080/19404158.2012.713368
Firth, Nola, Frydenberg, Erica, Steeg, Charlotte, & Bond, Lyndal (2013). Coping successfully with dyslexia: An initial study of an inclusive School‐Based resilience
Fouganthine, Anna (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter (Doktorsavhandling). Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Tillgänglig: urn:nbn:se:su:diva-78874
Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Sciences
326). Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/30583
Gustafsson, Jan-Eric, Allodi, Mara, Westling, Alin, Åkerman, Britta, Eriksson, Charli, Eriksson, Lilly, Fischbein, Siv, Granlund, Mats, Gustafsson, Per. Ljungdahl, Sofia, Ogden, Terje & Persson, Roland S. (2010). School, Learning and Mental Health. A systematic review. Hälsoutskottet, Kungliga Vetenskapsakademin. Tillgänglig:
http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Halsa/Utskottet/kunskapsoversikt2_halsa _eng_2010.pdf
Hattie, John (2009). Visible Learning: a synthesis over 800 meta-analyses realting to achievement. London: Routledge.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2012). Att platsa i en skola för alla: Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan: [med samtalsguide] (3. uppl. ed.). Stockholm: Norstedt. Häggström, Ingrid (2003). Elever med läs- och skrivsvårigheter /dyslexi. I Louise Bjar & Caroline Liberg (Red.), Barn utvecklar sitt språk (s. 237-251). Lund: Studentlitteratur.
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi från teori till praktik. Stockholm, Bokförlaget Natur och Kultur.
Ingesson, S. Gunnel (2007). Growing up with dyslexia: cognitive and psychosocial impact, and salutogenic factors. Diss. (sammanfattning) Lund: Lunds universitet, Lund. Tillgänglig: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=541578&fileOId=548709
Jacobson, Christer (2006). Hur kan vi se på läs-och skrivsvårigheter. Dyslexi-aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 4 2006.
https://www.spsm.se/contentassets/e5b66454842b4432b786e43307ed6d1d/jacobson_hemsida n.pdf
Jakobsson, Anders (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige 2012 årg 17 nr 3–4 s 152–170 1401-6788.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber.
Kvale, Steinar & Brinkman, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research, International Journal of Research & Method in Education, (32), 1, 25-38. Tillgänglig: doi.org/10.1080/17437270902759931.
Laws, Glynis, Bates, Geraldine Feuerstein, Maike, Mason-Apps, Emily och Catherine White (2012). Peer acceptance of children with language and communication impairments in a mainstream primary school: Associations with type of language difficulty, problem
behaviours and a change in placement organization. Child Language Teaching and Therapy, 28(1), ss 73-86.
Liberg, Caroline, (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lyons, Wanda & Thompson, Anthony (2012). Guided Reading in Inclusive Middle Years Classrooms. Intervention in School and Clinic, 47(3),158-166,
doi:10.1177/1053451211423814
Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes, Persson, Bengt, Hjerm, Mikael & Runesson, Susanne (2007). Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd. En enkätundersökning. INSIKT 2007.
Vetenskapliga rapporter från HLK. Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping.
Nielsen, Cecilia (2005). Mellan fakticitet och projekt: läs- och skrivsvårigheter och strävan att övervinna dem. (Göteborg studies in educational sciences, 0436-1121; 234) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.Tillgänglig:https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/8472
Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Persson, Bengt & Persson Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Repstad, Paul (2007). Närhet och distans, kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Samuelsson, Stefan, Arnqvist, Anders, Björn, Marianne, Dahlin, Karin & Elwér Åsa (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Skolverket (1980). Läroplan för grundskolan 1980. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014a) Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2014b) Stödinsatser i utbildningen, om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket hämtat 20160130. http://www.skolverket.se/statistik-och-
utvardering/nyhetsarkiv/2015/nyheter-2015-1.229449/antalet-atgardsprogram-har-halverats- pa-ett-ar-1.240711
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016). Hämtad 2016-05-08
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och-skrivsvarigheterdyslexi/
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2015). Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Taube, Karin (2013). Läsinlärning och självförtroende - Psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Tholander, Michael & Cekaite, Asta(2000). Konversationsanalys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 194-217). Stockholm: Liber.
Tinglev, Inger (2014). Elevhälsan. En specialpedagogisk översikt. Skolverket.Tillgänglig: www.skolverket.se/elevhalsa
Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. (Doctoral dissertation). Stockholm:
Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Tillgänglig: http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01.pdf
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. ISBN: 978-91-7307-189-5. Tillgänglig: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
von Ahlefeld Nisser, Désirée (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag. Nordic studies in education , 34, ss. 246-264.
Vygotskij, Lev (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wengelin, Åsa & Nilholm Claes (2013). Att ha eller sakna verktyg – om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1
Intervjufrågor:
1. Vilken utbildning har du?
2. Hur länge har du arbetat som lärare? 3. Vilka ämnen undervisar du i?
4. Ungefär hur stora är klasserna där du arbetar? 5. Vad innebär begreppet extra anpassning för dig?
6. På vilket sätt genomför du extra anpassningar vid läs- och skrivsvårigheter? Kan du ge något elevexempel?
7. Finns det extra anpassningar som du bedömer att eleven med läs- och skrivsvårigheter behöver/ önskar men som du inte har möjlighet att ge? I så fall vilka och varför? 8. Hur dokumenterar du de extra anpassningarna som du gör?
9. Vilket stöd upplever du att du får kring extra anpassningar av kollegor/skolledning? 10. Anser du att du skulle behöva mer kompetens kring extra anpassningar och i så fall på
vilket sätt skulle du vilja ha mer utbildning kring extra anpassningar? 11. Vilka utvecklingsmöjligheter ser du kring extra anpassningar?
Bilaga 2
Tabell över studiens informanter
Figur 1. Sammanställning över deltagarna i studien: koden används i intervjucitaten i resultatredovisningen.
KOD UNDERVISNINGS-
STADIE
KÖN ANTAL
ÅR I YRKET
UTBILDNING UNDERVISNINGSÄMNEN GRUPP-
STORLEK
Lärare 1 L1L
lågstadiet kvinna 2 år Låg-och mellanstadielärare SO, engelska, svenska, NO, matte och teknik Engelska, svenska, matematik, NO 23-25 Lärare 2 L2L
lågstadiet kvinna 12 år Grundskollärare F-6 matematik, svenska/svenska som andraspråk, teknik och NO
Matematik, NO, svenska, teknik, engelska, SO, elevens val
21-22
Lärare 3 L3L
lågstadiet kvinna 15-16 år Lågstadielärarexamen
Svenska, matematik, NO, SO, engelska, bild, musik,
25
Lärare 4 L4L
lågstadiet kvinna 16 år Grundskollärare 1-7 matematik/no Svenska, matematik, NO, SO, engelska bild, musik
18
Lärare 5 L5M
mellanstadiet kvinna 1 år Grundskollärare F-6 inriktning SO Matematik, SO, svenska 21
Lärare 6 L6M
mellanstadiet kvinna Snart 3 år Lärare för grundskolans senare år och gymnasiet i svenska och franska
Svenska, engelska 22-25
Lärare 7 L7M
mellanstadiet man 13 år Grundskollärare 1-7 SO och svenska Svenska, matematik, SO 20-22
Lärare 8 L8M
mellanstadiet kvinna 14 år Förskollärare, grundskollärare 1-7 i matematik, engelska, svenska. Svenska som andraspråk 1-9 samt SFI
Svenska, svenska som andraspråk, engelska, SO
20-25
Lärare 9 L9H
högstadiet man 2 år Magisterexamen 90 poäng i geografi och religionskunskap
So-ämnena 20-26
Lärare 10 L10H
högstadiet kvinna 13 år Lärare 4-9 matematik, NO och teknik Matematik, biologi, kemi, teknik
20-22
Lärare 11 L11H
högstadiet kvinna 26 år Ämneslärarlinjen, svenska, engelska, historia, svenska som andraspråk, totalt 370hp och senare även spanska.
Engelska och spanska 17-25
Lärare 12 L12H
högstadiet kvinna 27 år Lärare för år 7-9 samt gymnasiet i svenska och tyska samt svenska som andraspråk och geografi år 7-9
Svenska, svenska som andraspråk, tyska
24-28
Lärare 13 L13G
gymnasiet man 1år Lärarutbildningen matematik 4-9 och gymnasiet samt idrott från
förskoleklass till årskurs 3 på gymnasiet Matematik, idrott, kommunikation 30-32 Lärare 14 L14G
gymnasiet kvinna 22 år Grundskollärare 4-9 samt gymnasiet svenska, engelska och tyska
Svenska, engelska, tyska 28-31
Lärare 15 L15G
gymnasiet språkintroduktion
kvinna 22 år Lärarexamen 4-9 i svenska och svenska som andraspråk samt engelska för gy.
Engelska och svenska som andraspråk
15-18
Lärare 16 L16G
gymnasiet man 35 år Lärarutbildning åk 4- gymnasiet i matematik, biologi, kemi och naturkunskap.