De nya satsningarna på totalförsvaret tillsammans med ett nytt planeringssystem där kommunerna sedan år 1987 är ansvariga för planeringen kan skapa en komplexitet i planeringen. Den här komplexiteten skulle då bestå i att kommunernas planering möter den statliga sektorsplaneringen. Då totalförsvaret inte fått några utökningar sen innan det nya planeringssystemet förutom Gotlands regemente kan det finnas andra konflikter än vad som fanns när de övriga regementena och flottiljerna etablerades under det kalla kriget. Vilket gör att det här ämnet i sig är särskilt intressant att bedriva vidare studier på utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv generellt och ett planeringsperspektiv specifikt. Holmberg (2015) föreslår att fler studier inom detta område bör genomföras för att belysa på vilket sätt den förändrade försvarspolicyn påverkar samhället och då denna studie inte på något sätt fyller den lucka som finns inom detta forskningsfält behövs mer forskning på området. Den här studien har fokuserat på vilket sätt planeringsförutsättningarna påverkas av en militär närvaro i fyra kommuner som länge haft det. Hur påverkas planeringsförutsättningarna i kommuner som i nutid får en helt ny militär etablering är en fråga som är intressant att studera, som t.ex. nyetableringen av Gotlands regemente. En annan intressant studie vore att studera hur stor inverkan militär närvaro har på näringslivet då Försvarsmakten utgör en betydande arbetsgivare i de kommuner som den är lokaliserad till.
38
Sammanfattning
Utgångspunkten för den här studien har varit att studera på vilket sätt en militär närvaro påverkar planeringsförutsättningarna för kommunerna. Med bakgrund i att andra fall i Italien pekar på att den lokala utvecklingen i stor utsträckning påverkats av den militära utvecklingen. Möjligheterna för de kommuner
(motsvarande) att fritt planera sina områden har inskränkts och det uppstår en speciell relation mellan kommunen och den militära närvaron.
I Sverige har Försvarsmakten återigen börjat utöka sin verksamhet och vilka följder en militär närvaro får för svenska kommuner har hittills inte studerats. Därför har syftet med denna studie varit att undersöka vilka följder en militär närvaro har för fyra kommuner i Sverige avseende den kommunala planeringen. Genom att intervjua tjänstepersoner i kommuner som arbetar med planeringsfrågor har det varit möjligt att studera på vilket sätt planeringsförutsättningarna påverkas tycks vara beroende av flera orsaker. En orsak tycks vara hur väl fungerande kommunikationen mellan kommunen och Försvarsmakten är. En annan orsak tycks vara vart i kommunen Försvarsmaktens förband är lokaliserade, centralt i tätorten eller perifert. En tredje orsak tycks vara vilken typ av militär närvaro som finns i kommunen, där arméförband tycks ha en större påverkan på planeringsförutsättningarna är vad marina förband eller förband från flygvapnet tycks ha.
39
Referenser
Artioli, F. (2014). Defence restructuring and local policies. The case of Taranto, a military port on the Mediterranean Sea. R, Bellais (Red.) The ecolcing boundaries of defence: An assessment of recent shifts in defence activities. (1. Ed., p. 99 – 121). Bingley, Emerald group publishing Limited.
Benigh, T. (2018, 21 december). Försvarsberedningen tycker inte att dagens brigader räcker till. SVT. Hämtad 2019-03-05 från:
https://www.svt.se/nyheter/forsvarsberedningen-tycker-inte-att-dagens-brigader-racker-till
Boverket. (2014). Roller och ansvar. Hämtad 2019-04-27 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om- PBL/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-miljobalken/hushallning-med-mark-och-vatten/roller-och-ansvar/
Boverket. (2016). Så planeras Sverige. Hämtad 2019-03-04 från: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/ Boverket. (2018a). Totalförsvaret. Hämtad 2019-03-05 från:
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/allmanna-intressen/hav/totalforsvaret/
Boverket. (2018b). Delaktihetstrappan beskriver grad av inflytande. Hämtad 2019-05-02 från: https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-
sverige/kommunal-planering/medborgardialog1/vad-ar-medborgardialog/delaktighetstrappan-beskriver-grad-av-inflytande/
Breitenbauch, H., & Jakobsson, A, K. (2018). Defence planning as strategic fact. Defence studies. Vol. 18, p. 253 – 261.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fjällström, P. (producent). (2015) Vad hände med försvaret? [TV-program] Sverige: SVT. Hämtad 2019-03-05 från:
https://www.youtube.com/watch?v=l5pHDmC2zY8 Försvarsmakten. (u.å. a). De hemliga vägbaserna
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/de-hemliga-vagbaserna/
40 Försvarsmakten. (u.å. b). Om kriget kom
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/om-kriget-kom/
Försvarsmakten. (u.å. c). Riksintressen. Hämtad 2019-03-05 från:
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/samhallsplanering/riksintressen
Försvarsmakten. (2018). Slutredovisning av Försvarsmaktens perspektivstudie 2016–2018, Tillväxt för ett starkare försvar. Hämtad 2019-05-06 från: https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/02/perspektivstudie-om-hur-forsvaret-bor-utvecklas-till-2035/
Försvarsmakten. (u.å. d). Organisation. Hämtad 2019-04-27 från: https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/
Haninge kommun. (2016). Översiktsplan 2030 – med utblick mot 2050. Hämtad 2019-05-16 från:
https://www.haninge.se/bygga-bo-och-miljo/oversiktsplanering-och-detaljplaner/oversiktsplan-2030-2050/
Holmberg, A. (2015). A demilitarization process under challenge? The example of Sweden. Defence studies. p. 1-19.
Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (FÖ2015/00953/MFI). Stockholm, Försvarsdepartementet. Hämtad 2019-03-05 från:
https://www.regeringen.se/4a5570/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsd epartementet/regeringsbeslut/regeringsbeslut-7-2015_06_25-inriktning-for-forsvarsmaktens-verksamhet-for-aren-2016-till-och-med-2020.pdf
Klosterman, R. E. (2016). Arguments for and against planning. I J, Defilippis & S. S. Fainstien (Red.), Readings in planning theory. (4. Uppl., p. 169-186). West Sussex: John Wiley and sons, Ltd.
Koglin, T., & Pettersson, F. (2017). Changes, problems, and challenges in Swedish spatial planning – An analysis of power dynamics. Sustainability. Vol.9
Länsstyrelserna. (u.å.). Geokatalogen. Hämtad 2019-04-04 från: https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/
Nyström, J. & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder: en översikt. Lund: Studentlitteratur
41
Pettersson, Ö. & Stjernström, O. (2019). Skogslandskapets markanvändning och konflikter. Forsberg, G. (Red.), Samhällsplaneringens teori och praktik. (1. Ed., p. 255–264. Stockholm Liber AB.
Plan- och bygglagen (SFS 1987:10). Stockholm: Socialdepartementet. Ragin, C. (1987). The comparative method: moving beyond qualitative and quantitative strategies. Berkeley: University of California press.
Regeringskansliet (u.å.) Försvarsberedningen. Hämtad 2019-03-27 från: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/forsvarsberedningen/
Statistiska Centralbyrån. (2015). Öppna geodata för tätorter. Hämtad 2019-04-04 från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/geodata/oppna-geodata/tatorter/
Skövde kommun. (2012). ÖP2025. Hämtad 2019-05-16 från:
https://www.skovde.se/bygga-bo/detalj--och-oversiktsplan/oversiktsplan/OP-2025-Utstallningshandling/
Skövde kommun. (u.å.). Nybyggnadskarta. Hämtad 2019-05-02 från:
https://geodata.skovde.se/mapserver2016/fusion/templates/mapguide/gsviewer _18_1/index.html?ApplicationDefinition=Library%3A%2F%2FMaps%2FLayout% 2FGS18Oversiktsplan.ApplicationDefinition&fbclid=IwAR1ngkwWbqZUrbog1m1 ZsvlJNCD4nhJ8NHGY5YihOhAUHK0CaosWmewccdg
Tama, J. (2018). Trade-offs in defence strategic planning: lessons from the U.S. quadrennial defence review. Defence studies. Vol. 18, p. 297 – 301.
Upplands-Bro kommun. (2010). Översiksplan ÖP 2010. Hämtad 2019-05-16 från:
https://www.upplands-bro.se/bo-bygga--miljo/samhallsplanering-och-byggprojekt/overgripande-planering/oversiktsplan-op-2010.html
Uppsala kommun. (2016). Översiktsplan 2016. Hämtad 2019-05-16 från:
https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/publikationer/oversiktsplan-2016/
42
Informanter
Informant 1, Tjänsteperson vid Haninge kommun. Rudsjöterrassen 2, Haninge. 8 april 2019.
Informant 2, Tjänsteperson vid Skövde kommun. Fredsgatan 4, Skövde. 15 april 2019.
Informant 3, Tjänsteperson vid Uppsala kommun. Telefonintervju. 10 april 2019. Informant 4, Tjänsteperson vid Upplands-Bro kommun. Furuhällsplan 1.
43