Denna studie har bidragit med en ytterligare förståelse om jordbrukets drivkrafter och den komplexa väv av känslor som ligger till grund för landskapandet. Genom att identifiera jordbrukarnas känslor kopplade till praktiker har studien skapat en förståelse av landskapande som ett uttryck av identitetsskapande. Vidare studier kan innebära fördjupning inom hur jordbrukarnas rumsliga praktiker påverkas av känslor till landskapandet för att tydliggöra landskapandets rumsligheter. Undersökningen har tydliggjort hur förvaltningen av komplexa kulturarv, så som SÖO, oftast grundas i lokala erfarenheter snarare än generella riktlinjer så som bland annat Blandford (2007) konstaterat. Undersökningen av förvaltningens utformning och artikulering bidrar med kunskap om att även förvaltningen av ett odlingslandskap är i en ständig tillblivelse där förutsättningarna och målen förändras tillsammans med landskapsutveckling. Det kan därför skapas kunskap genom att studera studieobjektet vidare, då generationsskiften och samhällsförändringar förväntas omvandla jordbruket drastiskt.
i
Referenser
Tryckt litteratur:
Alberts, H,.C. & Hazen, H,.D. (2010). Maintaining Authenticity and Integrity at Cultural World Heritage sites. Geographical Review, 100(1), ss.56–73.
Andersson, A. (2018). Världsarvet södra Ölands odlingslandskap - Det komplexa i att bevara ett levande världsarv, utveckla ett jordbruk, sälja en upplevelse och hantera klimatet i
förändring. Masteruppsats, Studies in Environmental Science. Lund: Lund University
Bennett, J., (2018). Whose Place Is This Anyway? An Actor-Network Theory Exploration of a Conservation Conflict. Space and Culture, 21(2), ss.159–169.
Blandford, C. (2006). Management Plans for UK World Heritage Sites: Evolution, lessons and good practice. Landscape Research, 31(4), ss.355–362.
Burton, R.J.F., (2012). Understanding Farmers' Aesthetic Preference for Tidy Agricultural Landscapes: A Bourdieusian Perspective. Landscape Research, 37(1), pp.51–71.
Denscombe, M., (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna Andra upplagan., Lund: Studentlitteratur.
Dunn, K. (2016). Interviewing. i Hay, I. Qualitative research methods in human geography, Oxford; New York: Oxford University Press.
Crang, M. (2005). Analysing qualitative materials. i Flowerdew, R. & Martin, D.,
2005. Methods in human geography: a guide for students doing a research project. Harlow:
Prentice Hall. ss.218-232
Crang, M. & Cook, I., (2007). Doing ethnographies New ed.]., London: SAGE.
Crumley, C. et al., (2017). Studying long-term changes in cultural landscapes: outlines of a research framework and protocol. Landscape Research, 42(8), pp.880–890.
Fakulteten för konst och humaniora. (2014). Etiska riktlinjer för självständiga arbeten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten för konst och humaniora. Dnr:
2014/191-1.1. Kalmar: Linnéuniversitetet.
ii
García-Esparza, J.A. (2017). Are World Heritage concepts of integrity and authenticity lacking in dynamism? A critical approach to Mediterranean autotopic landscapes. Landscape Research, 43(6), ss.1–14.
Gillespie, J. (2013). World Heritage management: boundary-making at Angkor Archaeological Park, Cambodia. Journal of Environmental Planning and Management, 56(2), ss.286–304.
Gregory, D. & Johnston, R., J. (red.) (2009). The dictionary of human geography. 5th ed.
Malden, MA: Wiley-Blackwell
Gren, M. & Hallin, P-O. (2003). Kulturgeografi: en ämnesteoretisk introduktion. 1. uppl.
Malmö: Liber
Howard, P. (2011). An introduction to landscape, Farnham: Ashgate.
Håkansson, N. T. & Widgren, M. (2007). Labour and landscapes: The political economy of landesque capital in nineteenth century Tanganyika, Geografiska Annaler Series B Human Geography 89(3): 233 – 248.
Hägerstrand, T. (1992). Samhälle och natur. Lund: Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi vid Lunds universitet
Johansson, U. (2014). Idén som arv. Masteruppsats, Institutionen för landskapsarkitektur.
Alnarp: SLU
Källström, & Nordström., H. (2002). Att vara lantbrukare eller inte. En studie av förutsättningar för livskraftigt lantbruk i tre nedläggningsdrabbade områden i Sverige, Jordbruksverkets rapport 2002:10. Jönköping: Jordbruksverket
Lager, H. & Moreau, A. (2001). Södra Ölands odlingslandskap: världsarvsansökan, Kalmar:
Länsstyrelsen.
Lindeborg, T. (1986). Icke-monetära nyttors betydelse för värdet av skogsfastigheter: ett bidrag till förståelsen av prisbildningsprocessen för skog och skogsmark. Diss, Stockholm: Stockholm Tekniska högskola.
Lowenthal, D. (1985). The Past is a Foreign Country. Cambridge: Cambridge University Press.
McDowell, S. (2008). Heritage, Memory and Identity, i Howard, P., Graham, B.J. (red) (2008) The Ashgate Research Companion to Heritage and Identity. Hampshire: Routledge.
iii
MacRae, G. (2017). Universal heritage meets local livelihoods: 'awkward engagements' at the world cultural heritage listing in Bali. International Journal of Heritage Studies, 23(9), ss.846–
859.
Milojković, A., Brzaković, M. och Nikolić, M. (2018). The Influences and Importance of the UNESCO World Heritage List: The Case of Plaošnik, Ohrid, Space and Culture.
Moreau, A. & Folkesson, P. (2005). Landskap att värna om: gärdesgränser och bete på södra Öland. Kalmar: Länsstyrelsen Kalmar Län
Moreau, A. (2019). Grödor och husdjur på södra Öland. Kalmar: Länsstyrelsen Kalmar län
Moreau, A., Fahlström, B. & Lager, H. (2002). Södra Ölands odlingslandskap: ett levande kulturarv. Kalmar: Länsstyrelsen Kalmar län
Moreau, A. & Eriksson, L. (2019). Lantbrukets byggnader: Stenåsa, Kastlösa och Ventlinge socknar. Kalmar: Länsstyrelsen Kalmar län
Nayak, A. & Jeffrey, A.S., 2011. Geographical thought: an introduction to ideas in human geography, Harlow, England; New York: Pearson Prentice Hall.
Nitsch, U, (2009). Bönder, myndigheter och naturbetesmarker. Uppsala: Centrum för biologisk mångfald, CBM:s skriftserie 23.
Peters, K.A., 2017. Your human geography dissertation:designing, doing and delivering, Los Angeles: SAGE.
Rodaway, P. (2006). Humanism and People-Centered Methods. I Aitken, S. & Valentine, G.
Approaches to human geography, London: SAGE. Ss.251-262
Robertson, I.J. & Webster, D. (2017). People of the croft: visualising land, heritage and identity.
Cultural Geographies, 24(2), ss.311–318.
Saltzman, K. (1999). Att bevara det föränderliga: Om nomineringen av Södra Ölands odlingslandskap till Unesco:s världsarvslista. Bebyggelsehistorisk tidskrift 38, ss.61-77
Saltzman, K., (2001). Inget landskap är en ö: dialektik och praktik i öländska landskap, Lund:
Nordic Academic Press.
Saltzman, K., Head, L. & Stenseke, M. (2011). Do cows belong in nature? The cultural basis of agriculture in Sweden and Australia. Journal of Rural Studies, 27(1), ss.54–62.
iv
Saviano, M. et al., (2018). Managing protected areas as cultural landscapes: The case of the Alta Murgia National Park in Italy. Land Use Policy, 76, p.290.
Schneider, F. (2010). Soil conservation in Swiss agriculture—approaching abstract and symbolic meanings in farmers' life-worlds. Land Use Policy, 27: 332–339.
Sporrong, U. (1996). Odlingshistorien: en karaktärsgivare åt det svenska landskapet Odlingslandskap och landskapsbild, 8–22, Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
Stenseke, M. (2009). Local participation in cultural landscape maintenance: Lessons from Sweden. Land Use Policy, 26(2), ss.214–223.
Stenseke, M (1997). Bonden och landskapet:Ägares och brukares relationer till markerna och förutsättningar för en uthållig markanvändning, Diss. Department of Human Geography. Lund:
Lund University Press
Turtinens, J. (2006). Världsarvets villkor Intressen, förhandlingar och bruk i internationell politik. Avhandling Stockholms universitet.
Valentine, G. (2005). Tell me about…: using interviews as a research methodology i
Flowerdew, R. & Martin, D., 2005. Methods in human geography: a guide for students doing a research project. Harlow: Prentice Hall. Ss.110-127
Westholm, E. (1992). Mark, människor och moderna skiftesreformer i Dalarna.
Kulturgeografiska instutionen, Geografiska Regionstudier nr 25. ss.226 Uppsala Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2019-12-18]
Webbaserade källor:
Riksantikvarieämbetet (2019) Södra Ölands Odlingslandskap. www.raa.se/evenemang-och-upplevelser/upplev-kulturarvet/varldsarv-i-sverige/sodra-olands-odlingslandskap/ [2019-11-09]
Unesco (2019a) Cultural landscape. www.whc.unesco.org/en/culturallandscape/ [2019-11-09]
Världsarvet Södra Öland (2014). Handlingsplan 2015-2016. www.sodraoland.com/wp-content/uploads/2013/12/handlingsplan2015-2016_slutversion.pdf [2019-12-08]
Världsarvet Södra Öland (2016). Förvaltnings- och utvecklingsplan 2017-2023.
www.sodraoland.com/wp-content/uploads/2016/12/forvaltningsochutvecklingsplan.pdf [2019-12-08]
i
Bilaga 1 - Intervjuguide Världsarvssamordnare
- Vill du börja att berätta lite om dig själv och din roll?
- Hur hamnade du inom världsarvet?
- Vad är världsarvet, beskriv kort.
- Skiljer den beskrivningen sig något från din egna personliga?
- Upplever du att det finns olika relationer till världsarvet hos er som
”administrerar” det?
- Finns det olika förståelser om vad världsarvet är?
- Hur sammankopplas dessa förståelser i Världsarvet?
- Tror du att känslan för landskapet har förändrats för bönderna? Har det förändrats för dig?
- Kan den förändrade landskapskänslan ha skapat några problem? Att den kommer uppifrån?
- Möjligheter och begränsningar?
- Ni skall ju informera om hot – vilka hot har ni identifierat?
- Vad är det för uppföljningsprogram ni har tagit fram för att besvara the periodic reporting?
ii
Bilaga 2 - Intervjuguide Jordbrukare
- Vill du berätta lite om dig själv/ din verksamhet?
- Hur kommer det sig att du blev jordbrukare? Hur länge har du arbetet/haft gården?
- Vad är det för typ av jordbruk?
- Berätta om din gård. Storlek, drift, verksamhetstyp?
- Hur har verksamheten sett ut på gården tidigare?
- Hur stor besättning/ areal har ni?
- Vilken typ av mark brukar ni?
- Hur ser du på dig själv som jordbrukare?
- Vad identifierar en jordbrukare?
- Vad har du för bekymmer som jordbrukare?
- Vad är det bästa med att vara jordbrukare?
Landskapet:
- Vad betyder ditt jordbrukslandskap för dig?
- Hur skulle du beskriva landskapet här?
- Har det förändrats under din livstid? Till det bättre eller sämre?
- Vad betyder gården för dig? Vad betyder jordbruksmarkerna?
- Finns det någon speciell plats inom jordbruket som betyder mest för dig?
- Vilka känslor skapar landskapet? Lugn, ångest, stolthet, oro, glädje…
- Vad kommer de känslorna ifrån?
- Vilka värden finns i ert jordbruk? Ekonomiska, icke ekonomiska?
- Är det viktigt för dig hur gården och landskapet du brukar ser ut? Vad tycker du är viktigt att bevara i landskapet?
- Hur påverkas du av landskapet? I det dagliga arbetet? Mentalt?
- Är landskapet avgörande för ditt arbete?
- Hur påverkar känslorna till landskapet hur du brukar det?
- Hur ser du på landskapets historia?
- Vill du åstadkomma något speciellt med jordbruket, kommande generationer, landskapet? Varför?
Världsarv:
- Vad är världsarvet, har du en annan definition är UNESCOs?
- Har världsarvsutnämningen påverkat hur du ser på landskapet?
- Har världsarvsutnämningen skapat några speciella känslor? Har det förändrat din syn?
- Vad tror du tidigare generationer hade tänkt om världsarvsutnämningen?
- Tycker du att din bild av ditt arbete har fåt bli en del i hur man beskriver världsarvet?
- Skulle du vilja påverka förståelsen av världsarvet på något sätt, är det något som saknas?