Detta ämne har varit intressant att studera och det har väckts många tankar hos mig om hur jag som blivande specialpedagog ska arbeta med dessa barn. De lösningar som skolan hittar för dessa elever och även för barn som inte är placerade i samhällsvård är inte optimala för barnets utveckling. Jag skulle vilja titta vidare på barns upplevelser av skola i stort utifrån ett
barnperspektiv men även studera hur pedagoger som arbetar med barn placerade i samhällsvård upplever samarbetet med socialtjänst och exempelvis familjehemsföräldrar eller personal på HVB.
36
Referenser
Askland, Leif & Sataoen, Svein Ole (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. Stockholm, Liber.
Aspelin Jonas (red). (2013) Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad University Press 2013:02.
Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, (1997) Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.
Cameron, Claire, Jackson, Sonia, Hauari Hanan & Hollingworth, Katie (2012). Continuing
educational participation among children in care in five countries: some issues of social class.
Journal of Education Policy 27(3), 387-399.
Cashmore, Judy, Paxman, Marina & Townsend, Michelle (2007). The educational outcomes of young people 4–5 years after leaving care: an Australian perspective. Adoption & Fostering, 31(1), 50-61.
Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.
Denecheau, Benjamin (2011). Children in residential care and school engagement or school ‘dropout’: what makes the difference in terms of policies and practices in England and France? Emotional and Behavioural Difficulties. 16(3), 277-287.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige. 8(1-2), 12-23.
37
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverket, www.skolverket.se
Hedin, Lena, Höjer, Ingrid & Brunnberg, Elinor (2011). Why one goes to school: what school means to young people entering foster care. Children and Family Social Work. 16, 43-51.
Hejlskov Elvén, Bo (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur och kultur
Höjer, Ingrid (2012) Vård i familjehem. I Höjer, Ingrid, Sallnäs, Marie & Sjöblom, Yvonne (red.) (2012) När samhället träder in- barn föräldrar och social barnavård. Lund:
Studentlitteratur.
Imsen, Gunn (2000). Elevens värld, introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lagerlöf, Hélène (2012). Samhällsvård och välfärdsresurser. En studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner. Diss. Stockholms universitet, Stockholm.
Linder, Anne & Mortensen, Stina Breinhild (2010). Glädjens pedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2012). Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
38
Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Redestig, Leif & Heimer, Lina (2011). Den ljusnande framtid är vår…Om samverkan och bättre skolgång- erfarenheter från Helsingborg. I Fredriksson, Anna & Kakuli, Anna (red.) (2011) Ett annat hem, om samhällets ansvar för placerade barn. Stockholm: Gothia.
Sallnäs, Marie (2012). Institutionsvård för barn och unga. I Höjer, Ingrid, Sallnäs, Marie & Sjöblom, Yvonne (red.) (2012) När samhället träder in – barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur.
Scheff, Thomas J & Starrin, Bengt (2013) Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: skam och utsatthet. I Meeuwisse & Swärd (red.) (2013) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & Kultur
Skolinspektionen (2010:2). Undervisning vid hem för vård eller boende, HVB - barn får inte den undervisning de har rätt till. www.skolinspektionen.se
Skollagen (2010:800). www.riskdagen.se
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. www.skolverket.se
Socialstyrelsen (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen & Skolverket (2011). Öppna jämförelser av barn och ungdomsvård 2011. www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen & Skolverket (2013). Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. www.socialstyrelsen.se
Socialtjänstlagen (2001:453). www.riksdagen.se
39
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2013). Early childhood care and education: a child perspective paradigm. European Early Childhood Education Research Journal, 21(4), 459-475.
Spånberger Weitz, Ylva (2011). Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande – En studie av fem livsberättelser. Diss, Stockholms universitet, Stockholm.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2011). Kontext och mänskliga samspel, ett sociokulturellt perspektiv på lärande Utbildning och demokrati, 20(3), 67-82.
Tordön, Rikard, Vinnerljung Bo & Axelsson Ulla (2014). Improving foster children’s school performance: a replication of the Helsingborg study. Adoption & Fostering, 38(1), 37–48.
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vinnerljung, Bo (2011). Hjälp fosterbarn att klara sig bättre i skolan. I Fredriksson, Anna & Kakuli, Anna (red.) (2011). Ett annat hem, om samhällets ansvar för placerade barn. Stockholm: Gothia.
Vygotsky, Lev Semenovich (1978). Mind in Society: the development of Higher Psychological Processes. United stated of America: Harvard university press.
Wigg, Ulrika (2009). Att analysera livsberättelser. I Fejes, Andreas, Thornberg, Robert (red.) (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
40 Bilagor Bilaga 1, Missivbrev Norrköping 150223 Hej!
Jag heter Ulrica Andersson och studerar just nu till specialpedagog vid Linköpings
Universitet. I mina studier ingår det att göra ett examensarbete och det är därför jag kontaktar dig.
Forsking visar att skolgången för placerade barn är bristfällig och studier visar att så är fallet i flera olika länder. Med bakgrund av detta och även mina egna erfarenheter av att möta placerade ungdomar i mitt yrkesliv, blir mitt syfte med denna uppsats att få ökad förståelse för vilken upplevelse ungdomar som varit eller är placerade i samhällsvård har av sin skolgång.
Din medverkan i mitt examensarbete skulle vara betydelsefull och jag skulle uppskatta om du vill vara med i studien. Intervjun kommer att ta ca 30-60 minuter beroende på hur mycket vi pratar. Intervjuerna kommer att spelas in på band för att jag ska komma ihåg vad som sagts. Din medverkan är givetvis frivillig och kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga att din person och dina svar kommer avidentifieras så att det inte går att spåra vilken person jag har intervjuat eller vilken/vilka skolor du har gått/går på eller i vilken kommun de ligger. Du kan även närsomhelst i processen välja att avbryta ditt deltagande.
Med hopp om positivt gensvar.
Med vänlig hälsning Ulrica Andersson 070-2900089
mimmis74@hotmail.com
Min handledare på Linköpings Universitet är Ann-Marie Markström 013-282041 ann-marie.markstrom@liu.se
41
Bilaga 2, Intervjufrågor
Min tanke är att börja med några uppvärmningsfrågor innan jag riktar in intervjun på det som jag intresserar mig för.
Kan du berätta om din skolgång innan placeringen?
Fick du någon särskild hjälp i skolan som andra elever inte fick innan placeringen? Om ja, vilken? Om inte, hade du önskat någon hjälp?
Hur såg/ser din skolgång ut under placeringen?
Fick du någon särskild hjälp i skolan under placeringen som andra elever inte fick? Om ja, vilket? Om inte hade du önskat någon hjälp?
Hur ser din skolgång/sysselsättning ut idag?
Får du någon särskild hjälp i din skolgång/sysselsättning idag som andra inte får?
Hur har kontakten med lärarna på skolan/skolorna sett ut under din skoltid? Vilket bemötande har du fått? Har bemötandet betytt något för din skolgång?
Jag har läst en del inför denna intervju och bland annat säger forskningen att barn/ungdomar som är eller har varit placerade inom samhällsvård haft en bristfällig skolgång. Många upplever att de inte fått möjlighet att läsa så många ämnen som de har rätt till, att kraven har varit låga osv. Känner du igen det? Vad tror du att det beror på i sådana fall?
Övriga tankar och reflektioner?