En fortsatt studie av detta skulle med fördel använda sig av någon slags viktning av samhällsfunktionerna och dess avstånd till resecentrumen. För att fram en mer kvantitativ och vägande studie mellan orterna. Likaså skulle en mer precis avgränsning i avstånd kunna användas tillsammans med eventuella analyser av väg, gång, samt cykelvägnätet relation till resecentrumen. Samt det skulle vara intressant att undersöka en alternativ placeringen av resecentrumen på ett annat håll på orten. Att till detta få tag i information om antalet pendlare för respektive ort skulle också göra en fortsatt studie mer exakt i dess antaganden om pendling för respektive resecentrum.
Till samhällsfunktionerna skulle även arbetsplatser och dagligvaruhandel kunna adderas för att få en ytterligare aspekt och klar bild om hur området närmast resecentrumen ser ut och vilka möjligheter det finns att utföra dagliga rutiner som matvaruhandling vid resecentrumens närhet.
Det skulle även gå att fokusera på de stationsorter som planeras för Norrbotniabanan. Genom att med utgångspunkt från denna studie
44
undersöka möjliga placeringar för att nå störst befolkningsunderlag med ett nära avstånd till samhällsfunktionerna på platsen.
7 SAMMANFATTNING
Studien syftade till att undersöka stationerna, dess utformning, placering, lokala befolkningsunderlag och vilka samhällsfunktioner som fanns i dess omgivning. För att utifrån detta kunna jämföra och undersöka samband och skillnader mellan platserna. Bakgrundsmaterialet ger en inblick om hur tankegångarna gick innan byggnationen och hur relationen till kollektivt resande såg ut som innan. Tillsammans med resultatet och de teorier som har använts går det dra en slutsats om att resecentrumens planering syftar till att uppnå en kombinerad resnod för samhällets olika transportmedel. Resecentrumen uppnår detta i olika nivåer men det finns en tydlig planering för att sammanstråla transportsätten och ge dem utrymme vid resecentrumet.
Resecentrumens placering är diskutabel där en del av dem lyckats bra medan andra kan ses ha hamnat på en sämre placering relaterat till det befolkningsunderlag och närliggande samhällsfunktioner som funnits att tillgå.
Samhällsfunktionerna och befolkningen i orterna tenderar att någorlunda korrelera med varandra, där antalet ökar i de tre första zoner från resecentrumet för att därefter minska eller sjunka mycket, men ligga på relativt lik procentuell fördelning av andelen individer. Detta till trots att arealen för varje cirkel ökar upptagningsområdet betydligt mer.
45
Källor
Banverket (2002) refererat i Riksrevisionen. (2011). Botniabanan och järnvägen längs
Norrlandskusten: Hur har det blivit och vad har det kostat? (RiR, 2011:22). Stockholm:
Riksrevisionen.
Berger, S., & Forsberg, G. (2005). Planeringens utmaningar och tillämpningar (1. uppl. ed.). Uppsala: Konsultförlaget/Uppsala Publishing House.
Brandt, B., & Umeå universitet. Kulturgeografiska institutionen. (2005). Botniabanan -
Förväntningar I Tid Och Rum På Regional Utveckling Och Resande.
Burgess, E. (1925) refereart i Pacione, M. (2009). Urban geography: A global perspective (3.rd ed.). London: Routledge.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl. ed.). Malmö: Liber.
Docherty, I., Gulliver, S., & Drake, P. (2004). Exploring the Potential Benefits of City
Collaboration. Regional Studies, 38(4), 445 – 456.
Din Tur. (2015). Framtidens kollektivtrafik i Västernorrland – Regionalt
trafikförsörjningsprogram 2020.
Hämtad 2018-04-05, från
https://www.dintur.se/PageFiles/313/Trafikf%C3%B6rs%C3%B6rjningsprogrammet %202020_reviderad%2020151218.pdf
Din Tur. (2018). Din Tur. Hämtad 2018-04-05, från http://www.dintur.se/
Ek, M. (1988). Mark & vatten år 2010: Framtidsbedömningar om kulturlandskapets
utveckling (Ds: departementsserien, 1988:35). Stockholm: Allmänna förlag
Fredberg, Mikael. (2012). Kvinnor i storstad åker kollektivt: Att åka bil är det vanligaste sättet att ta sig till arbetet: Det gäller i hela landet, med ett undantag: Kvinnor i
storstäder går, cyklar och reser med kollektivtrafik mer än de åker bil. VÄLFÄRD, 26-27. Frändberg, L., Thulin, E., & Vilhelmson, B. (2005). Rörlighetens omvandling: Om resor och
virtuell kommunikation - mönster, drivkrafter, gränser. Lund: Studentlitteratur.
Gehl, J. (2010). Cities for people. Washington: Island Press. INAB. (2018a). Renovering av Umeå C. Hämtad 2018-04-03, från
http://www.inab.umea.se/projekt/renoveringavumeac.4.20690b651567dc7526c1c33d .html
INAB. (2018b). Umeå C Resecentrum. Hämtad 2018-04-28, från
http://www.inab.umea.se/ominab/verksamhet/umeacresecentrum.4.20690b651567dc 7526c17db8.html
INAB. (2018c). Umeå Östra resecentrum. Hämtad 2018-04-03, från
http://www.inab.umea.se/ominab/verksamhet/umeaostraresecentrum.4.52289d7013 a4b49e987b709.html
INAB. (2018d). Nytt resecentrum I Hörnefors. Hämtad 2018-04-03, från
http://www.inab.umea.se/projekt/nyttresecentrumihornefors.4.48d55bdd157ae9c7e7 2136b3.html
46
Kollektivtrafikkommittén. (2003). Kollektivtrafik med människan i centrum:
Slutbetänkande (Statens offentliga utredningar, 2003:67). Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Lindblom, S., & Botniabanan. (2010). Klart spår: Boken om Botniabanan (1. uppl. ed.). Örnsköldsvik: Botniabanan AB/Trafikverket.
Lynch, K., Banerjee, T., & Southworth, M. (1990). City sense and city design: Writings and
projects of Kevin Lynch. Cambridge, Mass.: MIT Press.
Länsstyrelsen Västerbotten. (2018). Umeå Stationshus. Hämtad 2018-05-08, från
http://www.lansstyrelsen.se/Vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och- kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/byggnadsminnen-i-vasterbotten/umea-kommun/Pages/umea-stationshus.aspx
Länsstyrelsen Västernorrland. (2011). Så bygger vi en växande region – en analys om
stationsnära bebyggelse. Tillgänglig:
http://www.lansstyrelsen.se/Vasternorrland/Sv/publikationer/2011/Pages/sa-bygger-vi-en-vaxande-region---en-analys-om-stationsnara-bebyggelse-.aspx Miljödepartementet. (2003). Regeringen säger ja till Botniabanans sista del. Pressmeddelande Miljödepartementet (63/2003) 2003-06-12
Mitchell, A. (1999). The ESRI guide to GIS analysis. Volume 1: Geographic patterns &
relationships. Redlands, CA: ESRI.
Nordlund, A., Westin, K & Östman, K. (2010). Botniabanan ur ett Nationellt och Regionalt
Perspektiv. (TRUM-rapport 2010:02) Umeå: Umeå Universitet
Nordmalings kommun. (1999). Översiktsplan för Nordmalings kommun Ändring 1999. Nordmalings kommun. (2018a). Turistcenter. Hämtad 2018-04-28, från
https://www.nordmaling.se/?id=9862
Nordmalings kommun. (2018b). Motorvärmare, pendlarparkering. Hämtad 2018-04-28
https://www.nordmaling.se/?id=9859
Nordmalings kommun. (2018c). Biljettförsäljning. Hämtad 2018-04-28, från
https://www.nordmaling.se/?id=12821Pacione, M. (2009). Urban geography: A global
perspective (3.rd ed.). London: Routledge.
Pacione, M. (2009). Urban geography : A global perspective (3.rd ed.). London: Routledge. Prop. 2008/09:93. Mål för framtidens resor och transporter. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2009/03/prop.-20080993/ Resrobot. (2018). Hämtat 2018-05-04, från
https://tagtidtabeller.resrobot.se/tidtabell/tag41_13417.pdf
Riksrevisionen. (2011). Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten: Hur har det
blivit och vad har det kostat? (RiR, 2011:22). Stockholm: Riksrevisionen. Tillgänglig:
https://data.riksdagen.se/fil/1B884BD1-D6EC-4FB9-9716-C9310F054D40 SCB. (2017a). Förvärvsarbetande pendlare 16+ år över kommungräns (RAMS) efter
47
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L /PendlingK/?rxid=00123a58-5ce2-4358-9139-6b5b88933ca6
SCB. (2017b). Förvärvsarbetande pendlare 16+ år över kommungräns efter
bostadskommun, arbetsställekommun och kön. År 2004 – 2016. Hämtad 2018-04-12, från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207L /AM0207PendlKomA04/?rxid=b98eaf3d-f656-4882-8126-443e06ecec1d
SCB. (2018a). Folkmängd den 1 november efter region, ålder och kön. År 2002 – 2017. Hämtad 2018-04-05, från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/ FolkmangdNov/?rxid=dbebdb19-4247-4c91-883d-086af61b5261
SCB. (2018b). Folkmängd per tätort. Vart femte år 1960 – 2017. Hämtad 2018-04-05, från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/ LandarealTatort/?rxid=ee941d6d-115a-44a1-90a8-40307443c5d2
SOU 1996:95. Botniabanan: Betänkande. Stockholm: Fritze.
SJ AB. (2018). Välkommen att boka din resa här – SJ. Hämtat 2018-05-04, från
https://www.sj.se/#/
Sveriges Kommuner och Landsting & Trafikverket. (2012). Kol-TRAST -
planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. (Borlänge: Trafikverket)
Trafikanalys. (2016). Punktlighet på järnväg 2015. (Statistik 2016:6). Stockholm: Trafikanalys
Trafikverket. (2010). Enkla tillgänglighetsmått för resor i tätort: Slutrapport (Publikation / Trafikverket; 2010:072). Borlänge: Trafikverket.
Trafikverket. (2013). Ådalsbanan. Hämtad 2018-05-02, från
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/Sveriges-jarnvagsnat/Adalsbanan/
Trafikverket. (2014). Stambanan genom över Norrland. Hämtad 2018-05-02, från
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/Sveriges-jarnvagsnat/Stambanan-genom-ovre-Norrland/
Trafikverket. (2015a) Botniabanan. Hämtad 2018-05-02, från
https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/Sveriges-jarnvagsnat/Botniabanan/
Trafikverket. (2015b). Inventering av stationer och stationsnära miljöer: Region Nord. (Publikation 2015:206) Luleå: Trafikverket
Umeå kommun. (2004). Detaljplan för del av fastigheten Hörneå 8:459 (Hörnefors
Resecentrum).
Umeå kommun. (2007). Detaljplan för fastigheten Uttern 2 m fl (Umeå Östra). Umeå kommun. (2011). Översiktsplan Umeå kommun – fördjupning för de Central
stadsdelarna.
Umeå kommun. (2015) Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering, nr 11 2015 Umeå: Umeå Kommun.
48
Umeå kommun. (2018). Hur ska Umeå växa? Hämtat 2018-05-04, från
http://www.umea.se/umeakommun/byggaboochmiljo/stadsplaneringochbyggande/hu rskaumeavaxa.4.6d96946b127b1c6010c80002271.html
Örnsköldsviks kommun. (1998). Översiktsplan för Husum (och Botniabanan Örnsköldsvik
– Husum) 1998.
Örnsköldsvik kommun. (2002). Översiktsplan för Inre hamnen för Örnsköldsvik 2002. Örnsköldsvik kommun. (2004) Detaljplan för Örnsköldsviks Central västra delen m.m.
2004.
Örnsköldsviks kommun. (2005). Detaljplan för Järnvägsstation m m i Husum. Örnsköldsvik kommun. (2008a). Detaljplan för Örnsköldsviks Central m.m. 2008. Örnsköldsvik kommun. (2008b). Detaljplan för Örnsköldsviks Norra m.m. 2008. Örnsköldsvik kommun. (2018a). Resecentrum Husum. Hämtad 2018-05-08, från
http://www.ornskoldsvik.se/trafikochinfrastruktur/kollektivtrafikskolskjuts/buss/res ecentrumhusum.4.47c4a8a5137f2aabb9759f.html
Örnsköldsvik kommun. (2018b). Resecentrum Husum. Hämtad 2018-04-28, från
http://www.ornskoldsvik.se/trafikochinfrastruktur/trafikochgator/parkering/parkerin gsplatser/resecentrumhusum.4.35fde78f1504881c21fd017.html
Örnsköldsvik kommun. (2018c). Örnsköldsvik Norra, Ångermanlandsgatan 15. Hämtad 2018-04-28, från
http://www.ornskoldsvik.se/trafikochinfrastruktur/trafikochgator/parkering/parkerin gsplatser/ornskoldsviknorraangermanlandsgatan.4.35fde78f1504881c21fd31a.html Örnsköldsvik kommun. (2018d). Resecentrum C. Hämtad 2018-04-28, från
http://www.ornskoldsvik.se/trafikochinfrastruktur/trafikochgator/parkering/parkerin gsplatser/resecentrumc.4.35fde78f1504881c21fd09a.html
49