Vidare studier

6.3 Sammanfattning

Vi har utifrån ett genusperspektiv analyserat läroböcker i hem- och konsumentkunskap. Vi

har använt oss av kvalitativ innehållsanalys som metod för att få svar på vårt syfte och våra

frågeställningar. Vår utgångspunkt var att individer formas av samhället och då genus är en

social struktur, så formas kvinnor och män utifrån historiskt och kulturellt uppbyggda idéer

om kvinnligt och manligt. Dessa idéer ändras visserligen över tid och ser olika ut i olika

kul-turer, men det som är gemensamt för dessa idéer är att de bygger på isärhållning av kvinnligt

och manligt och en hierarkisk ordning med mannen som norm. Det krävs ett medvetet

samhälleligt arbete för att bryta detta mönster och i Sverige använder sig regeringen av

jämställdhetspolitik för att uppnå ett samhälle som inte styrs av genusföreställningar. Denna

jämställdhetspolitik ska även genomsyra utbildningen och styrdokument för skolan pekar på

att jämställdhet också ska uppnås i skolan likväl som skolan ska främja jämställdhet i

samhället. De styrdokument vi talar om är Lgr 80 och Lpo 94 och kursplanerna i hem- och

konsumentkunskap som följer läroplanerna.

Vi har kommit fram till att läroböcker i hem- och konsumentkunskap inte bryter mot

traditionella könsmönster. Även om läroböckerna i viss mån inkluderar kvinnligt och manligt,

har överskridande stereotyper och problematiserar jämställdhet, så exkluderar läroböckerna

flickor och pojkar, visar på stereotyper och de problematiserar knappt genussystemet. Därmed

följer läroböckerna inte skolans styrdokument när det gäller jämställdhet. Detta innebär att

den professionelle läraren inte kan förlita sig på läroboken som ett pedagogiskt hjälpmedel i

syfte att uppnå styrdokumentens krav på jämställdhet. Vi trodde att läroböckerna sett över tid

skulle bli ”bättre” men det visade sig att vår förförståelse inte stämde överens med vårt

resultat.

6.3.1 Vidare studier

När vi studerat läroböckerna i hem- och konsumentkunskap har vi även funnit andra fenomen

som skulle vara intressanta att studera. Exempelvis anser vi att läroböckerna bygger på det

värdemässiga antagandet om den vita svenska kärnfamiljen som är mer jämställd än vad

familjer är i fattiga länder. Alla har inte en familj eller bor tillsammans med sin familj. Det

finns det flera olika konstellationer av familjer och de är inte alltid vita eller svenska. Därför

skulle andra perspektiv än genusperspektivet kunna användas för att studera läroböcker i hem-

och konsumentkunskap.

Då våra slutsatser pekat på att läroböckerna inte är jämställda, tycker vi att det vore av vikt att

studera hur läraren gör för att uppnå jämställdhetsmålen i Lpo 94 och kursplanen för hem-

och konsumentkunskap. Erbjuder läraren flera förhållningssätt för eleverna att vara på, eller är

det väldigt genusstyrt? Det vore även intressant att se hur eleverna gör kön under hem- och

konsumentkunskapslektionerna. Givetvis gäller detta även för andra ämnen, men vi vet att det

gjorts i de naturvetenskapliga ämnena och i matematik. Oftast har fokus legat på att få flickor

att bryta könsmönster. Det är inte rimligt att lägga detta ansvar endast på flickor, därför vore

det spännande att även studera pojkars möjligheter att agera utanför traditionella könsmönster.

Referenser

Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2005). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Connell, R.W. (2003). Om genus. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB.

Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Falköping: Liber AB.

Dysthe, Olga (2003). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. Olga Dysthe [red.] Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga och Igland, Mari-Ann (2003). K. Olga Dysthe [red.] Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Boel (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4, 327-348.

Fagrell, Birgitta (2000). De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm: HLS Förlag.

Faktabas (1980). Läroplanen i arbete, litteraturidéer för skolan. Stockholm: Liber UtbildningsFörlaget.

Föreningen Svenska Läromedel (2005-12-02). laromedel.nu – din läromedelsdatabas. <http://www.laromedel.nu>

Gilje, Nils och Grimen, Harald (2003). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB.

Hermerén, Göran (2005-12-05). Objektivitet. Nationalencykopedin (red) ne.se. <http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=274269>

Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning, Kvinnovetenskaplig tidskrift 3/1988, s. 49-63, Ericsson Christina (1993) [red.] Genus i historisk forskning. Lund: Studentlitteratur.

Hirdman, Yvonne (2005-12-09). Genus. Nationalencyklopedin (red) ne.se.

<http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=310941>

Hjälmeskog, Karin (2000). Democracy begins at home. Utbildning om och för hemmet som medborgarfostran. Uppsala: Uppsala University Library.

Holmberg, Carin (2004). Det kallas kärlek. Danmark: Alfabeta Bokförlag AB. Lips, Hilary M (2005). Sex & Gender. An introduction. New York: Mc Graw Hill. Nationalencyklopedin (2005-12-09). Social struktur. ne.se.

<http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=310941> Orlenius, Kennert (2004). Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa Förlag.

Palmér, Lova (2004). Bolipompa – från smink & sexism till feminism & gråtande killar. C-uppsats i samhällskunskap; Göteborgs universitet; Statsvetenskapliga institutionen.

Pettersson, Rune (1991). Bilder i läromedel. Göteborg: Graphic Systems AB.

Regeringskansliet (2003). Jämt och ständigt. Regeringens handlingsplan för Jämställdhetspolitiken 2003 – en sammanfattning. Näringsdepartementet.

Selander, Staffan (2005-12-02). Läromedel. Nationalencyklopedin (red) ne.se

<http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=247246>

Skolverket (1996). Grundskolan Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2000). Grundskolan kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2003). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Hem- och konsumentkunskap. Skolverket: Fritzes.

Skolverket (2005). Delredovisning av uppdrag om granskning av läroböcker. Regeringsuppdrag; Utbildnings- och kulturdepartementet.

Skolöverstyrelsen (1969). Läroplan för grundskolan. Lgr 69. Allmän del. Stockholm: Utbildningsförlaget Liber AB.

Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del Lgr 80. Stockholm: Liber. SOU 1992:94 Skolans värdegrund. Kommentarer till läroplanen.

SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv- jämställdhetspolitiken mot nya mål. Slutbetänkande av Jämställdhetspolitiska utredningen.

Sundgren Grinups, Berit och Forsberg, Gunnel (2005-12-09). Jämställdhet. Nationalencyklopedin 2005-12-09, ne.se. <http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=488430> Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002). Likvärdighet i en skola för alla. Historisk bakgrund och kritisk granskning. Kalmar: Fritzes.

Utbildningsdepartementet (1985). Skollagen 1985:1100.

Utbildningsdepartementet (2001). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Wannerdt, Jan-Erik (1965). Könsroller i läroböcker i hemkunskap och husligt arbete? : en innehållsanalys. Göteborg.

Weiner, Gaby & Berge, Britt-Marie (2001). Kön och kunskap. Lund: Studentlitteratur.

von Wright, Moira (1999). Genus och text. När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? Skolverket: Liber.

Öhrn, Elisabeth (2002). Könsmönster i förändring? – en kunskapsöversikt om unga i skolan. (Skolverket). Kalmar: Lenanders.

Läroböcker

Algotson, Stina och Eriksson, Gunnel (1986). Hemkunskap för dig. Helsingborg: LTs förlag. Algotson, Stina och Eriksson, Gunnel (1998, 2003). Hemkunskap för dig. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.

Hedelin, Astrid, Olofsson, Margaretha, Sjöholm, Eva och Arvidsson, Kenneth (1985, 1989, 1999, 2002). Hemkunskap. Malmö, Interskol.

Holm, Anita och Plantin, Barbro (1993, 1998, 2001). Hemkunskap för år 6-9. Falköping: Liber Utbildning AB.