En del kommuner och städer har utformat handböcker kring trädplantering men en handbok som kan gälla överlag i hela Sverige vore bra då jag tror att många kommuner inte har råd att utforma en egen eller inte prioriterar det. Även siffror bör tas fram då det som jag nämner ovan brukar ha bra effekt och göra det lättare för beslutsfattarna att ta till sig informationen. Det kan handla om siffror på vad ett träd kan ha för effekt på klimatet, till exempel koldioxidutsläppen eller vilka kostnader det innebär att anlägga en skelettjord i jämförelse med om det planterade trädet dör.
36
Referenser
Alusi, A., Eccles, R., Edmondson, A., & Zuzul, T. (2011). Sustainable Cities:
Oxymoron or the Shape of the Future? Boston: Harvard Business School Division of
Research. Tillgänglig: http://www.hbs.edu/faculty/Publication%20Files/11-062.pdf Avloppscenter.se. (2015). Fiberduk. Hämtad 2015-11-21, från
http://www.avloppscenter.se/vara-produkter/infiltrationmarkbadd-med-wc/losa-delar-ror-mm/fiberduk-25x25m
Ballast. (2015a). Makadam. Hämtad 2015-11-01, från http://www.ballastsverige.se/sv/Vara-produkter/Makadam/ Ballast. (2015b). Bergkross. Hämtad 2015-11-04, från http://www.ballastsverige.se/sv/Vara-produkter/Bergkross/
Bassuk, N., & Trowbridge, P. (2004). Trees in the urban landscape – Site Assessment, Design and Installation.. New Jersey: Jhon Wiley & Sons.
Berggrund. (2015, 26 mars). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-09, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Berggrund
Blomsterlandet. (2015). Långtidsverkande näring. Hämtad 2015-11-06, från https://www.blomsterlandet.se/Vaxter-och-tillbehor/Tillbehor/Jord-godsel-och-naring/Langtidsverkande-naring/
Boverket. (2010). Mångfunktionella ytor. Karlskrona: Boverket. Boverket. (2015). Utförandeentreprenad. Hämtad 2015-10-22, från
http://www.omboende.se/sv/Bygga1/Bygga-nytt-/Entreprenadform/Utforandeentreprenader/
Byggahus.se. (2008). Singel och makadam. Hämtad 2015-11-01, från
https://www.byggahus.se/forum/byggmaterial-byggteknik/40676-singel-och-makadam.html
ByggFakta DOCU. (2015a). Geoarmeringsnät. Hämtad 2015-11-06, från http://www.byggfaktadocu.se/10/company/21/57/42/product303846_10.html ByggFakta DOCU. (2015b). Trädgaller. Hämtad 2015-11-06, från
http://www.byggfaktadocu.se/10/company/26/23/07/product652538_10.html ByggMax. (2011). Murblock. Hämtad 2015-11-06, från
https://www.byggmax.se/gjutning-och-husgrund/murblock/murblock-p04515#ReadMore
37 Bühler, O., Kristoffersen, P., & Ugilt-Larsen, S. (2007). Growth of street trees in
Copenhagen with emphasis on the effect of different establishment concepts.
Köpenhamn: INTERNATIONAL SOCIETY OF ARBORICULTURE. Tillgänglig: http://www.barchampro.co.uk/sites/default/files/buhler_et_al_2007_street_trees_copenh agen.pdf
Dahlström, L. (2015). Hälsofrämjande naturelement - argument för att prioritera en
grönare arbetsplats (Kandidatuppsats). Alnarp: Institutionen för landskapsarkitektur,
planering och förvaltning. Tillgänglig:
http://stud.epsilon.slu.se/8220/11/dahlstrom_l_150702.pdf Dinbyggare.se. (2015a). Dränering. Hämtad 2015-11-27, från
http://www.dinbyggare.se/communicate/artiklar/article.aspx?id=5208 Dinbyggare.se. (2015b). Lättklinker. Hämtad 2015-11-06, från
http://www.dinbyggare.se/communicate/artiklar/article.aspx?id=5310
Embrén, B., Alvem, B.-M., Stål, Ö., & Orvesten, A. (2009). Växtbäddar i Stockholm
Stad (2009.02.23). Stockholm: Stockholm Stad.
Engberg, R., Eskilsdotter, S., Orvesten, A. & Stål, Ö. (2010). Trädhandbok för Uppsala
Kommun. (Version 1). Uppsala: Uppsala Kommun
Eriksson, J., Nilsson, I. & Simonsson, M. (2005). Wiklanders Marklära. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, J., Dahlin, S., Nilsson, I., & Simonsson, M. (2011). Marklära. Lund: Studentlitteratur.
Floridasites.net. (2015). Vattenhållande förmåga av jordar. Hämtad 2015-11-04, från http://www.floridasites.net/vattenhallande-formaga-av-jordar/
Flowerdew, B. (2012). Trädgårdens grunder - Kompostering. Stockholm: Norstedts. Forsman, A.-C. (2007). Växter och jord i urban miljö (Kandidatuppsats). Alnarp: Institutionen för Landskaps- och trädgårdsteknik. Tillgänglig:
http://ex-epsilon.slu.se/1529/
Freitas, S., (2015). Årummet - ett grönt stråk för hälsa och trygghet? (Magisteruppsats). Alnarp: SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för landskapsarkitektur,
trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi. Tillgänglig:
http://stud.epsilon.slu.se/8318/1/freitas_de_s_150616.pdf
Gel. (2015, 15 november). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-20, från https://en.wikipedia.org/wiki/Gel#Hydrogels
Geologi. (2015, 27 juli). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-09, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Geologi
38 Geotextil. (2015, 29 januari). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-01, från
https://sv.wikipedia.org/wiki/Geotextil
Grahn, P., & Ottosson, Å. (2010). Trädgårdsterapi. Stockholm: Bonnier Existens. Grundvatten. (2015, 13 oktober). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-16, från
https://sv.wikipedia.org/wiki/Grundvatten
Göteborgs-stad. (den 15 10 2015). Anvisningar. Hämtad 2015-11-04, från
http://www.th.tkgbg.se/Portals/0/STARTFLIKEN/Program%20och%20policys/Milj%C
3%B6/Anvisningar%20f%C3%B6r%20arbeten%20i%20park-%20och%20naturomr%C3%A5den_2015-10.pdf Hagmanns. (2010). Pimpsten. Hämtad 2015-11-04, från http://www.hagmanns.se/pimpsten
Hallin, I. (1979). Trädgårdsanläggning – Miljön kring husen. Borås: Centraltryckeriet AB.
Hammarby Bruk. (2014). Trädgrop betong. Hämtad 2015-11-04, från http://www.hammarbybruk.se/sv/tradgrop-betong/
Hasselfors Garden. (2015). Trädplanteringsjord D. Hämtad 2015-11-04, från
http://www.hasselforsgarden.se/produkter/park-mark/tradplantering/tradplanteringsjord-d
Hellman, F. (2011). Packning av obundet material i vägkonstruktioner (VTI notat 7-2011, Dnr: 2009/0472-29). Linköping: Statens väg-och transportforskningsinstitut. Hernbäck, E. (2008). Trädgårdsskolan. Stockholm: Prisma.
Horto.se. (2012). Bevattningspåse. Hämtad 2015-11-06, från http://www.horto.se/bevattningspase_treegator_75_liter_ Hyttsten. (2014). Vägbyggnad. Hämtad 2015-11-04, från http://www.merox.se/index.pl/vag
Hälsa och Sjukdom. (u.å.). Försiktighetsåtgärder med Natriumpolyakrylat. Hämtad 2015-12-29, från
http://sv.winesino.com/public-health-safety/public-health/1012077912.html
Inredningskurser.se. (2015, 18 februari). Varför gör man planritningar som inredare (Blogginlägg). Hämtad från https://inredarna.wordpress.com/2015/02/18/varfor-gor-man-planritningar-som-inredare/
Jergeby, U. (1998). Vardagens tidspussel. I T. Olsson (Red.), Människans natur - Det
grönas betydelse för vårt välbefinnande. (s. 145-153). Lund: Tryck AB.
JOM. (2006). Plantlåda. Hämtad 2015-11-04, från http://www.jom.se/pdf/jom_plantlada1.pdf
39 Kunskap Direkt. (2014). Bär- och slitlager. Hämtad 2015-11-04, från
http://www.kunskapdirekt.se/sv/KunskapDirekt/vagar/Vagbyggnadsteknik/Overbyggna d/Bar--och-slitlager/
Lift & maskinuthyrning. (2015). Vibroplatta (”Padda”). Hämtad 2015-11-21, från http://lift-och-maskinuthyrning.se/maskintyp/vibroplatta-fram-och-back/
Lindberg, M. (2007). Trädrötter i skelettjord (Kandidatuppsats). Alnarp: SLU. Tillgänglig: http://ex-epsilon.slu.se/1925/
Maker Media. (2015). Hydrogel is mostly water, but strong as silicone rubber. Hämtad 2015-12-27, från http://makezine.com/2010/01/27/hydrogel-is-mostly-water-but-strong/ Matjord. (2013, 12 mars). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-01, från
https://sv.wikipedia.org/wiki/Matjord.
Mellan skog och gård. (2015). Natriumpolyakrylat – är det farligt? Blogger.Hämtad 2015-12-29, från http://mellanskogochgard.blogspot.se/2015/02/natriumpolyakrylat-ar-det-farligt.html
Minnesota Pollution Contol Agency. (2015). Construction guidelines for tree trenches
and tree boxes. Hämtad 2015-12-16, från
http://stormwater.pca.state.mn.us/index.php/Construction_guidelines_for_tree_trenches _and_tree_boxes
Mull. (2015, 3 juni). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-01, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Mull
Nelson Garden. (2015). Gödsla. Hämtad 2015-11-06, från http://www.nelsongarden.se/swe/sek/i/godsla_986
Nordström, J. (2013). Ståndortsanpassad gestaltning av bostadsgård (Kandidatuppsats). Alnarp: SLU. Tillgänglig: http://stud.epsilon.slu.se/5963/
Olsson, A. (2014). Träd i hårdgjorda ytor (Kandidatuppsats). Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management. Tillgänglig:
http://stud.epsilon.slu.se/7501/
Palmstierna, I., & Johanson, B. (2006). Träd & Buskar. Västerås: Forma Publishing Group AB/ICA bokförlag.
Pellegrini, P., & Baudry, S. (2014). Streets as new places to bring together both humans
and plants: examples from Paris and Montpellier (France). Paris: Taylor & Francis.
Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14649365.2014.974067 Pettersson, J. (2006). Växtbäddar för träd i gatumiljö - Skelettjordars konstruktion och funktion (Magisteruppsats). Alnarp: SLU, Institutionen för landskaps- och
40 Pimpsten. (2015, 3 januari). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-04, från
https://sv.wikipedia.org/wiki/Pimpsten
PlattMäster. (2015). Stensättning. Hämtad 2015-11-06, från http://www.plattmaster.se/Stensettning.htm
Rolf, K. (1994). Skelettjord. Trädbladet , Årgång 1 (nr 2), s. 5-6.
Romhagen, E. (2015). Samordning av gatans grävaktiviteter för friskare träd
(Kandidatuppsats). Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management. Tillgänglig: http://stud.epsilon.slu.se/8340/1/romhagen_e_150704.pdf Rothals. (2014, 8 april). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-09, från
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rothals
Runander, S. (2014). Tekniska lösningar för konstruerade växtbäddar ämnade för
gatuträd (Kandidatuppsats). Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture,
Planning and Management. Tillgänglig: http://stud.epsilon.slu.se/7105/ Skrymdensitet. (2013, 9 mars) I Wikipedia. Hämtad 2015-11-04, från https://sv.wikipedia.org/wiki/Skrymdensitet
Släryds Grus. (2010). Hämtad 2015-11-04, från http://www.slarydsgrus.se/produkter.php
Steinwandt, A. (2015). Dagvattenhantering i stadsmiljö (Kandidatuppsats). Karlskrona: Blekinge Tekniska Högskola. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:824870/FULLTEXT03.pdf Stenbolaget. (2015). Bergkross. Hämtad 2015-11-04, från
http://www.stenbolaget.se/bergskross-stenkross-0-32-sackad.html S:T Eriks. (2015). Luftningsbrunn Lotta. Hämtad 2015-11-06, från http://www.steriks.se/sv/produktsortiment/plantering-och-mobler/ovrig-plantering/luftningsbrunn-lotta/
Strömqvist, A. (2013, mars). Handboken – just nu i trädgården – Näring & Gödsling.
Allt om trädgård, 13(4). Tillgänglig:
http://andrestromqvist.se/wordpress/wp-content/uploads/2013/12/TS04_Handboken-N%C3%A4ring-och-g%C3%B6dsling.pdf Stål, Ö. (2001). Träd i urban miljö. Trädbladet , Årgång 8 (nr 1), s. 17-20.
Svensk Byggtjänst. (1999). Anläggnings-AMA 98. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB Svensson, C. (2015, 9 november). Vad är en jordart? (Blogginlägg). Hämtad från http://connywww.tg.lth.se/allmgeolmtrldokument/Vadrenjordart.html
Sveriges Geologiska Undersökning. (2015). Om geologi. Hämtad 2015-11-27, från http://www.sgu.se/om-geologi/
41 Sydsten. (2015). Makadam. Hämtad 2015-11-01, från
http://www.sydsten.se/Produkter/Krossprodukter/Makadam.aspx
Sättning (geologi). (2015, 23 september). I Wikipedia. Hämtad 2015-11-04, från https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%A4ttning_%28geologi%29
Trädgårdsteknik. (2015). Bevattningspåse för nyplanterade träd & buskar. Hämtad 2015-11-06, från http://www.tradgardsteknik.se/katalog/artikel/bevattningspase-for-nyplanterade-trad-amp-buskar/9241-618-11/
Tyresö-handelsträdgård. (2015). Plantering av fruktträd. Hämtat 2015-10-28, från
http://www.tyresohandelstradgard.se/utetr%C3%A4dg%C3%A5rden-plantskolan/plantering-av-frukttr%C3%A4d-12325303
Tönnersjö Plantskola. (2014). Tönnersjös Trädguide Halmstad: Bording Halmstad AB Ulrich, R.S., (1984). View through a window may influence recovery from surgery.
Science, 224(2), s. 1-3.
Umeå Kommun. (2015). Bestämmelser för grävning i allmän plats. Hämtad 2015-10-16, från
http://www.umea.se/download/18.4abd289214afe982c991a0b7/1423132273865/Gr%C 3%A4vbest%C3%A4mmelser_150101.pdf
Weibulls-Horto. (2012a). Anläggning. Hämtad 2015-11-04, från http://www.weibullshorto.se/produkter/odlingssubstrat/anlaeggning Weibulls-Horto. (2012b). Odlingssubstrat. Hämtad 2015-11-04, från http://www.weibullshorto.se/produkter/odlingssubstrat
Westerberg, O. (2012, 7 september). Syrebomber räddar platanen. Sydsvenskan. Hämtad 2015-11-04, från http://www.sydsvenskan.se/malmo/syrebomber-raddar-platanen/ Zhou, N., He, G., Williams, C., & Fridley, D. (2015). ELITE cities: A low-carbon
eco-city evaluation tool for China. Berkeley: Elsevier. Tillgänglig:
http://proceedings.eceee.org/visabstrakt.php?event=3&doc=3-399-13
Åhlander, J. (2012). Växtbäddar och växtjord i AMA : blir det som beställaren tänkt
sig? (Kandidatuppsats). Alnarp: SLU, Landskapsutveckling. Tillgänglig:
1
Bilaga 1 – Ordlista
B
Berggrund – Det berg som utgör den fasta massan och är uppbyggd av olika bergarter (Berggrund, 2015, 26 mars).
Bevattningssäck – Den vattnar trädet direkt till rotsystemet utan avrinning och avdunstning vilket sparar tid, pengar och arbete samtidigt som de nyplanterade träden vattnas effektivt. En påse kan fyllas med ca 75 liter vatten och det brukar räcka att fylla på påsen med vatten var 5-7- dag. Man sätter bevattningssäcken runt trädets stam, är det ett större träd kan man enkelt sätta ihop flera för att få det att räcka till (Horto.se, 2012). De fungerar så att de har ett droppsystem som optimerar trädets rotutveckling. Trädet tolkar bevattningen som regn som kommer i minskade doser för varje dag. Under de första timmarna ges något mer vatten vilket laddar trädets energireserver. Sakta minskas mängden vatten som säcken ger ifrån sig vilket ger de nyplanterade träden en säkrare etablering. Mot slutet av bevattningscykel upplever trädet en form av stress då vattnet sinar. Under den perioden är trädet som mest aktivt vad gäller
rotproduktion då det gör allt för att överleva. Det har visat sig att repeterande cyklar som denna är det snabbaste och effektivaste sättet att utveckla ett underhållsfritt rotsystem (Trädgårdsteknik, 2015).
Brunnen kogödsel – Den har komposterats och avgett värme vilket medfört att de flesta ogräsfrön som passerat djurets mage har dött. Den innehåller inte lika mycket kväve som obrunnen gödsel då en del av detta lakas ur när själva
komposteringsprocessen sker (Nelson Garden, 2015). Det biologiska materialet har blivit nedbrutet av mikroorganismer och näringsinnehållet i materialet koncentreras. Luktar mindre än obrunnen kogödsel och tar mindre plats (Strömqvist, 2013, mars).
Bärlager – Det fördelar ut lasten över en större yta och förhindrar finare lager från att falla ned i det grova förstärkningslagret (Hyttsten, 2014). Viktigast i ett bärlager är att det finns lika mycket material i alla kornfraktioner vilket gör att det går bra att packa till en hög densitet. (Kunskap Direkt, 2014, 12 mars).
D
Dagvatten – Är ett samlingsnamn för ytavrinnande regn- och smältvatten som rinner på hårdgjorda eller på genomsläppliga ytor (Boverket, 2010).
Dropplinje – Den yttre linjen på trädets krona. Man tänker sig trädkronan som ett paraply och kanten som vattnet droppar av från är trädets dropplinje, där det faller till marken.
2
F
Fiberduk – Håller material åtskilda, ökar stabiliteten i bärlagret och förhindrar eventuella framtida sättningar (PlattMäster, 2015). En slags geotextil tillverkad i svart polypropylen (avloppscenter.se, 2015), ett slags plastmaterial.
Fraktion – Kornstorlek, storleksgruppering, korngruppsskala, ”anger partiklarnas diameter” (Eriksson, Dahlin, Nilsson & Simonsson, 2011, s. 18).
G
Geoarmeringsnät – Förhindrar sättningar. Geoarmering även kallat Geonät är avsett för jordarmering, stabilisering och förstärkning av till exempel obundna lager i vägar eller andra trafikerade områden. Andra användningsområde är armering av ballasten för vägbankar på svag mark (ByggFakta DOCU, 2015a).
Geologi – ” … vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av
jordskorpans berg- och jordarter.” (Geologi, 2015, 27 juli). ”Geologi är läran om Jorden (av grekiskans geo, jord, och logos, lära). … inom vilken man utforskar, undersöker och beskriver hur Jorden är uppbyggd och hur den har bildats.” (Sveriges Geologiska
Undersökning, 2015).
Geotextil – Förhindrar sättningar och är en duk av polyester, polypropylen eller polyeten (Svensk Byggtjänst, 1999) med eller utan glasfiberförstärkning beroende på användningsområde. Det används vid vägbyggen och anläggningsarbeten för att hålla olika balastmaterial åtskilda samt vid grundläggning eller vid infiltrationsanläggningar. Det är en typ av teknisk textil (Geotextil, 2015, 29 januari). Det finns en variant som är termiskt behandlad och den har en tjocklek som ger 125 g/kvm (Embrén et al. 2009). Det är en slags fiberduk och den termiska behandlingen är en slags värmebaserad ytbehandling. Får inte utsättas för dagsljus längre än en vecka och ej vara äldre än 3 år då den läggs på plats (Svensk Byggtjänst, 1999).
Grundvatten – Det underjordiska vattnet i vattnets naturliga kretslopp (Grundvatten, 2015, 13 oktober). Det som ger oss vatten vi använder (Eriksson, Nilsson & Simonsson, 2005).
3
H
Hydrogel – Består av små korn med bra vattenhållande och absorberande förmåga, de kan innehålla upp emot 90 % vatten (Gel, 2015, 15 november). Används som
bindningsmedel i vissa fall vid tillverkning av färdigblandad skelettjord (Pettersson, 2006). Det består av bland annat natriumpolyakrylat (Maker Media, 2015).
Natriumpolyakrylat är härdad plast med en komplicerad kemisk förening och är oftast ett ett oljebaserat material. Materialet är inte giftigt i sig men risken att det innehåller spår av giftiga ämnen är överhängande och materialet bryts inte ned lätt (Mellan skog och gård, 2015) utan ska återvinnas (Hälsa och Sjukdom; Mellan skog och gård, 2015). I pulverform finns risk för svår irritation på huden och i ögon samt i luftvägarna vid inandning. I stora mängder kan det vid förtäring vara dödligt. Riskerar även att täppa igen avlopps- och dräneringssystem. Handskar och skyddsglasögon ska användas vid hantering och där man hanterar produkten ska det vara god ventilation. Skulle
natriumpolyakrylat komma ut i avloppssystemet skall vatttenmyndigheten i området kontaktas (Hälsa och Sjukdom, u.å.). Det har på senare år börjat undersökas om material med liknande egenskaper kan tas fram ur organiska material (Mellan skog och gård, 2015).
I
Infiltrationsbrunn – Vattnet rinner till brunnen och vidare ned i skelettjorden. (Pettersson, 2006). Brunnen släpper ner (och ut) luft och vatten i trädgropen fylld med skelettjord (S:T Eriks, 2015).
J
Jordart – ” En jordart är en geologisk avlagring med lös struktur. Detta innebär att man kan gräva i en jordart och normalt ligger en lös jordart ovanpå en hårdare
berggrund.” (Svensson, 2015, 9 november). Delas in i två grupper vilka är mineralbaserade och organogena (Eriksson et al., 2005).
K
Kompost – Upplevs som renare och med friskare lukt än brunnet stallgödsel och är smuligare än matjord (Flowerdew, 2012). Ger näring, bevarar fukt (Eriksson et al., 2011) samt kontrollerar sjukdomar och skadedjur (Flowerdew, 2012). Består av
organiska rester från mat och trädgårdsom brutits ned av mikroorganismer (Eriksson et al., 2011) och marklevande djur och svampar. Ogräsfrön kan överleva
komposteringsprocessen (Flowerdew, 2012). Barrväxter, ek, bok och ljung ger inte speciellt kväve- och näringsrik kompost medan lövträd och örtartade växter bidrar med mer kväve och näring. Komposten kan ha effekter av att förhindra utlakning av
näringsämnen samt god syresättning och en bra struktur i marken (Eriksson et al., 2011).
4
Kronprojektion – Den ytan som är innanför dropplinjen hos trädet. Mäts i kvadratmeter.
L
Lecablock – Även kallat lättklinkerblock används främst som bygg- och
anläggningsmaterial. Det tillverkas av kalkfattig lera som blandas med sand och vatten för att därefter brännas i roterande behållare i ugnar med en mycket hög temperatur. Det resulterar i luftiga lerkulor i skiftande storlekar. Kulorna har ett hårt skal men är porösa inuti vilket det är jäsningen i ugnen som bidrar till. Det väger lite, tar inte till sig fukt och materialet är motståndskraftigt mot frost. De färdiga lecablocken är genomsläppliga och angrips varken av mögelsvamp eller av skadedjur (Dinbyggare.se, 2015b). Det är miljövänligt och ger hållbara konstruktioner under mark (ByggMax, 2015).
Luftningsbrunn – Fungerar även ofta som en dagvattenbrunn, genom att dagvattnet rinner ner i dem och vidare ut i skelettjorden. Hål finns i den övre delen av brunnarna som ska tillåta luft att sprida sig in i det luftiga bärlagret ovanför skelettjorden och att gas kan försvinna upp från marken (Pettersson, 2006). Detta ger bättre livsvillkor för stadsträden (S:T Eriks, 2015).
Långtidsverkande näring – Innehåller alla näringsämnen, både mikro- och makro-,
som växterna behöver under växtperioden. De är inkapslade i ett poröst, lättupplösligt skal som löses upp först när jordens fuktighet och temperatur är den rätta. Upplösningen sker i jämn takt och under lång tid så risken för brännskador på grund av för stark näringskoncentration minimeras (Blomsterlandet, 2015). Sorter med en urlakningstid på åtta månader är vanligt (Embrén et al., 2009).
M
Makadam – Har en ojämn kornform vilket gör att kornen låser varandra när materialet packas. Det bidrar till en bra stabilitet som lämpar sig för en rad olika
användningsområde (Sydsten, 2015). Det är en sorterad krossprodukt i kornstorlekar från 2-65 mm (Byggahus.se, 2008). Det är en tvättad stenprodukt vilket gör att det inte innehåller de finaste materialen och får därigenom bra dränerande egenskaper (Ballast, 2015a).
Markvibrator – Även kallad vibroplatta och padda. Är en maskin som komprimerar
material. Finns i olika storlekar och vikter/tyngder (Lift & maskinuthyrning, 2015).
Mull – Är en form av humusmen skiljer sig från de andra humusformerna genom ett högre pH-värde och en högre basmättnadsgrad. Levande frön motstår dock att brytas ner och kan finnas som fragment i själva mullen (Mull, 2015, 3 juni). Det är jordens organiska innehåll bestående av löv, grenar, torv, döda djur med mera som omvandlats av maskar och mikroorganismer. Mullhalten är viktig och bidrar till jordens närings- och fukthållande egenskaper (Engberg, Eskilsdotter, Orvesten & Stål, 2010).
5
N
Normal jord - En jord med ett pH-värde på cirka 6,5 (Palmstierna & Johanson, 2006) och en Kol-Kvävekvot under 20 (Åhlander, 2012). Har en jonstyrka av 0,001-0,01 molar och en porositet på 40-60%. Minst 1 av 100 mm mark ska bestå av vatten och syrehalten ska ligga på 17-20% (Eriksson et al., 2011).
P
Planteringslåda – Gjuten i betong, avgränsar själva trädgropen. Skelettet utanför och ren planteringsjord inuti. Bärlagret på lådans utsida kan komprimeras så att riskerna för sättningar kan minskas. Betongkanten ger ett perfekt upplag för markgaller.
Betonglådans konstruktion gör att vikter som kommer ut på gallret leds förbi rotzonen. Trädets rötter kan växa ut genom hålen i betonglådan (JOM, 2006). Olika modeller finns. Monteras ihop innan de lyfts på plats vilket görs i ett tidigt skede av anläggningen (JOM, 2006). De är 600 mm höga och kan monteras ihop till olika storlekar (Hammarby Bruk, 2014 & JOM, 2006). Finns även runda (Hammarby Bruk, 2014).
Pimpsten – Har en förmåga att hålla både vatten och luft vilket ger ett odlingssubstrat som kan hålla växttillgängligt vatten under 3-4 veckor och gör att rötterna har tillgång till luft. Det innehåller en hög halt av kisel vilket skyddar plantan mot svampar, bakterier och insekter detta då de inte trivs vid hög kiselhalt. Materialet har lång varaktighet och bryts inte ner utan ger en god struktur i odlingssubstratet (Hagmanns, 2010). Det är en vulkanisk bergart med varierande densitet (Pimpsten, 2015, 3 januari).
Projekteringsritning – Tas fram i början på ett projekt som ritningsförslag och ligger till grund för offertberäkningar. Arbetet utgår ifrån denna (personlig
kommunikation, 15 januari, 2016).
R
Rothals – Den uppsvällda delen som är övergången mellan stammen och rötterna hos träd och där huvuddelen av vinterförrådet av stärkelse lagras. Detta ställe är i en utsatt position eftersom fukten omkring det hela tiden varierar vilketökarrisken för
svampangrepp. Dessa förhållanden gör att man bör vara väldigt försiktig när man arbetar vid detta ställe på stammen. Den allra minsta skada i barken kan bli en inkörsport (Rothals, 2014, 8 april).
Rotkudde – Som stöd till trädets rotklump så att trädet inte sjunker vid eventuella
sättningar i marken. Växtens rotsystem ställs direkt på rotkudden och därefter fylls planteringsjord på runt om. Det är lättarbetat att använda detta vid plantering då det är pimpsten som är färdigpackat i lagom mängd i en nätsäck. Det ger stabilitet, luft och växttillgängligt vatten åt rotsystemen (Weibulls Horto, 2012a & b).
6
S
Samkross – Tillverkas av sprängt berg som mals ner till mindre fraktioner. Till skillnad från makadam innehåller samkross även pulveriserat berg som fungerar som bindemedel därmed är produkten inte dränerande utan kan packas till en hård
yta(Släryds Grus, 2010).
Singel – Det är en naturprodukt som sorteras fram och finns i storlekarna 8-16 mm och