Då denna studie avgränsats till att endast granska genomförbarheten i ett befolkningsmål skulle vidare studier kunna omfatta befolkningsmål generellt. Hur och varför kommuner arbetar med dessa frågor, hur arbetsgången ser ut när en nivå bestäms samt olika arbetssätt för att inte bara uppnå detta utan även tackla de problem och utmaningar som kan uppstå. Med denna studie i åtanke skulle det även vara intressant att några år framöver göra en förnyad studie för att se hur tillväxttakten utvecklats, hur väl den stämmer överens med kommunens befolkningsprognos, och därmed påverkat genomförbarheten av målet.
32
8 SAMMANFATTNING
Befolkningstillväxt är något som många svenska kommuner strävar efter.
Av de 290 kommunerna i landet har 115 av dem befolkningsmål och 103 anger att de riktar sig mot en ökad befolkning. Umeå är en av dessa kommuner och har en vision att ha 200 000 invånare före år 2050.
Denna studie syftar till att kritiskt granska genomförbarheten i Umeå kommuns visions att ha 200 000 invånare. Vidare är syftet att belysa kommunens planering avseende den rumsliga fördelningen av denna befolkningstillväxt. Detta görs genom att jämföra historiska genomsnittliga tillväxtdata med befolkningsprognoser och den genomsnittliga tillväxt som krävs för att uppfylla visionen.
Studien visar att varken den historiska genomsnittliga tillväxten de senaste 32 eller tio åren är tillräckliga för att kommunen ska nå 200 000 invånare år 2050 och därmed uppnå det beslutade befolkningsmålet.
Tillväxttakten har dock tilltagit under de två senaste åren (2016–2017), men det krävs att detta inte är en tillfällig trend i form av två toppar som sedan sjunker ned till snittet under de senaste tio åren, utan att tillväxttakten förblir ungefär densamma fram till år 2050.
Bland andra tillväxtprocesser måste antalet sysselsättningar i kommunen öka för att kunna nå befolkningsmålet. Kommunen uppskattar att 94 000 jobb krävs, vilket är ytterligare 33 800 arbetstillfällen jämfört med nuvarande nivåer. Varken den historiska tillväxttakten senaste 32 åren eller den mer aktuella tioårsperioden är tillräcklig för det antal som beräknas krävs år 2050. Tillväxten av arbetstillfällen har dock följt den för befolkningen och ökat till nivåer som är tillräckliga för att uppnå den mängd som kommunen beräknar sig behöva.
Den rumsliga utbredningen av den planerade tillväxten i befolkningsmålet ligger med huvudfokus på förtätning. Fördelningen av befolkningsökningen är dock förhållandevist jämnt fördelat då hälften planeras som förtätning av befintliga stadsdelar i Umeå, 30 procent övrig tätorts- och landsbygdsutveckling och 20 procent urban sprawl i form av etablering av nya bostadsområden i utkanten av Umeå tätort. Denna fördelning skulle inte resultera i någon större strukturomvandling av kommunens befolkningsmönster då det till stora delar följer det rådande bosättningsmönstret. Ifall kommunen hade följt idéerna om kulturdriven tillväxt än mer än vad de gör, hade fördelningen varit med större
33
tyngdpunkt på förtätning på grund av dess menade fördelar med en tät blandstad och dess påverkan på den kulturdrivna tillväxten.
Sammantaget är bedömningen är att det inte är sannolikt att kommunen kommer att uppnå sitt befolkningsmål eftersom den nödvändiga tillväxttakten inom befolkning och arbetstillfällen är så pass mycket högre än nutida genomsnittliga tillväxtnivåer samt prognosticerade nivåer inom en snar framtid. Även om kommunen inte skulle uppnå befolkningsmålet kan det diskuteras ifall det verkligen ska betraktas som ett misslyckande.
Detta med bakgrund i att det huvudsakliga målet för en kommun är att utveckla och förbättra välfärden för befolkningen. Har Umeå kommun gjort det, samtidigt som de förväntas vara under tillväxt, om än inte i den takt som befolkningsmålet, är det svårt att se det som ett misslyckande.
34
9 REFERENSER
Albinsson, G., Boalt, G., Dahmén, E., Gulbrandsen, O., Hellmér, S., Karlsson, E. & Wallander, J. (1964). Norrländska framtidsperspektiv. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Andersson, Å. (1985) Kreativitet: Storstadens framtid. Värnamo: Prisma.
Andersson, Å & Strömquist, U. (1988). K-samhällets framtid. Värnamo: Prisma.
Arena för tillväxt. (2006). Lokal och regional attraktionskraft: kvantitativa perspektiv på attraktivitet. Stockholm: Arena för tillväxt.
Bartik, T J. (2005). Solving the Problems of Economic Development Incentives. Growth and Change. 36 uppl. s 139-166.
Björklund, A., Edin, P-A., Fredriksson, P., Holmlund, B. & Wadensjö., E. (2014).
Arbetsmarknaden. Lund: Studentlitteratur.
Boverket. (2017) Riksintressen är nationellt betydelsefulla områden.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/riksintressen-ar-betydelsefulla-omraden/ (Hämtat 2018-05-09)
Boverket. (2004). Hållbara städer och tätorter i Sverige – förslag till strategi. Karlskrona:
Boverket.
Boyle, P., Halfacree, K. & Robinson, V. (1998). Exploring Contemporary Migration. 1 uppl.
Harlow: Pearson Education Limited.
Brorström, B. & Siverbo, S. (2008). Perspektiv på framgångsrika kommuner: Demokratiska och ekonomiska utmaningar i teori och praktik. Högskolan i Borås. Kommunforskning i Västsverige.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Studentlitteratur.
Cerum. (u.å.). 1953 Stiftelsen Bostaden och Berghem. Centrum för regionalvetenskap. Umeå universitet.
Denscombe, M. (2010). The Good Research Guide: For Small Scale Social Research Projects.
Fourth edition. Maidenhead: Open University Press.
Dewees, S., Lobão, L., & Swanson, LE. (2003). Local Economic Development in an Age of Devolution: The Questions of Rural Localities. Rural Sociology. 68 uppl. s 182-206.
European Environment Agency. (2006). Urban Sprawl in Europe: The Ignored Challenge.
Luxemburg: Office for Official Publications of the European Communities.
Fjertorp, J. (2013). Hur påverkas kommunernas ekonomi av befolkningsförändringar?
Nationella kommunforskningsprogrammets rapportserie; vol. 17. Kommunforskning i Väst.
Fjertorp, J., Larsson, R G. & Mattisson, O. (2012). Kommunal tillväxt: konsten att hantera lokala förutsättningar. Göteborg: Kommunforskning i Västsverige.
Fjertorp, J. (2012). Bör kommuner eftersträva befolkningstillväxt? Ekonomisk Debatt, 40(3), s. 19–25
Fjertorp, J. (2010). Investeringar i kommunal infrastruktur: Förutsättningar för en målfokuserad investeringsverksamhet. Institutet för ekonomisk forskning. Lunds universitet.
Florida, R. (2002). The Rise of the Creative Class: And How It’s Transforming Work, Leisure, Community and Everyday Life. New York: Basic Books.
35
Försvarsmakten. (2017). Redovisning av riksintressen i Västerbottens län 2017. FM2017-3631:2, bilaga 18.
Garli, F. & Pettersson, Ö. (2011). Befolkningsutveckling och -prognoser – teori och
tillämpning för Västerbottens län. CERUM-rapport nr 31. Centrum för regionalvetenskap.
Hakelius, J. (2017). Myten om framgångsrika storstäder. Fokus.
https://www.fokus.se/2017/11/myten-om-framgangsrika-storstader/ (Hämtat 2018-04-25) Harvey, D. (1989). From Managerialism to Entrepreneurialism: The Transformation in Urban Governance in Late Capitalism. Geografiska Annaler. Series B. Human Geography.
s.3–17.
Heldt Cassel, S. (2007). Trying to be attractive: Image building and identity formation in small industrial municipalities in Sweden. Place Branding and Public Diplomacy. 4 uppl.
s.102–114.
Holm, E., Karlsson, S., Strömgren, M. & Westin, K. (2013). Vad ska man med ett land till?
Matchning av bosättning, arbete och produktion för tillväxt. Vinnova.
Jacobs, J. (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos.
Kommunallag (2017:725). Stockholm: Finansdepartementet.
Lindberg, H. (2017). Umeå mot 200 000 invånare http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2017/03/03/umea-mot-200-000-invanare/ (Hämtat 2018-04-19)
Länsstyrelsen. (2011). Landsbygdsutveckling i översiktsplaneringen – slutrapport projekt 5.
Länsstyrelsen Skåne. (2008). I blandstaden.
McDonald, R., Forman, R. & Kareiva, P. (2010). Open Space Loss and Land Inequality in United States’ Cities, 1990-2000. PLoS One. 5 uppl.
Mellander, C. (2017). The New Urban Crisis – Version Sverige. Internationella
handelshögskolan, Jönköping. http://vertikals.se/charlotta/2017/12/05/the-new-urban-crisis-version-sverige/ (Hämtat 2018-04-25)
Miljöbalk (1998:808). Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
Müller, A. (2018). Snabb befolkningstillväxt är ett problematiskt mål. Västerbottens-Kuriren. https://www.vk.se/2324100/snabb-befolkningstillvaxt-ar-ett-problematiskt-mal (Hämtat 2018-04-25)
Neuman, M. (2005). The Compact City Fallacy. Journal of Planning Education and Research. 25 uppl. s. 11–26.
Olsson, K., Nilsson, D. & Haas, T. (red.) (2016). Urbanismer: Dagens stadsbyggande i retorik och praktik. Lund: Nordic Academic Press.
Olsson, L-G. & Haugen, S. (red.) (2013). Umeå 1314–2014: 100 berättelser om 700 år.
Umeå: Johanna Nordlander-sällskapet.
Plan- och bygglag (2010:900). Stockholm: Näringsdepartementet.
PwC. (2016). Företagarens vardag i Umeå 2016.
https://www.pwc.se/sv/pdf-reports/foretagarens-vardag/foretagarens_vardag_2016-umea.pdf (Hämtat 2018-05-02) Regionfakta. (2018). Största arbetsgivare. http://www.regionfakta.com/Vasterbottens-lan/Arbete/Storsta-arbetsgivare/ (Hämtat 2018-05-28)
Samers, M. (2009). Migration. London: Routledge.
36
SCB. (2017a) Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2017.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/Be folkningNy/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299 (Hämtat 2018-03-22)
SCB. (2017b) Flyttningar efter region, ålder och kön. År 1997 – 2017.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101J/Fly ttningar97/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299 (Hämtat 2018-03-30)
SCB. (2017c) Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI92 och kön. År 1993–2003.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207B/
AMPAK4/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299 (Hämtat 2018-05-03) SCB. (2017d) Folkmängd per tätort. Vart femte år 1960–2017.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/Fo lkmangdTatort/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299 (Hämtat 2018-05-08) SCB. (2003). Flyttning och utbildning.
http://www.scb.se/statistik/AM/AA9999/2003M00/AM78ST0302_04.pdf (Hämtat 2018-03-26)
SCB. (2010). Låg medelålder i universitetsstäder.
SCB. (1997). Befolkningen 16+ år (ÅRSYS) efter region, sysselsättning och år.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207E/
AMPAK1/table/tableViewLayout1/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299 (Hämtat 2018-05-03)
SVT. (2009). Norrland får färre riksdagsledamöter.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/norrland-far-farre-riksdagsledamoter (Hämtat 2018-04-16)
SOU 1949:1. Norrlandskommitténs principbetänkande del 1: Norrländska utvecklingslinjer.
Stockholm: Esselte AB.
Svenskt Näringsliv. (2017). Lokalt företagsklimat – Ranking 2017.
Sweco. (2010) Trendanalys av näringslivet i Umeåregionen.
http://www.umea.se/download/18.620856de12d4bd3b46180001299/1361888785318/Tren danalys%20Ume%C3%A5regionen%20101117.pdf (Hämtad 2018-05-02)
Tinagli, I., Florida, R., Ström, P. & Wahlqvist, E. (2007). Sweden in the Creative Age.
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Education, Audiovisual and Culture Executive Agency.
Tillväxtverket. (u.å.). Statistiken i rAps-RIS: Beskrivning av register och variabler i Internetdatabasen rAps-RIS.
Trafikverket. (2015). Riksintresset Umeå flygplats – precisering av riksintresse. Borlänge:
Trafikverket (2015:251)
Umeå kommun. (2017a). Befolkningsprognos Umeå kommun 2017–2028.
Umeå kommun. (2017b). Översiktsplan Umeå kommun.
Umeå kommun. (2017c). Program för hållbar landsbygdsutveckling i Umeå kommun.
Umeå kommun. (2017d). Umeå kommuns bostadsförsörjningsprogram 2017–2024.
Umeå kommun. (2016). Perspektiv på arbetsmarknaden i Umeå kommun och i Umeåregionen.
37
Umeå kommun. (2011). Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för Umeå.
Umeå kommun. (2010). Planering för 200 000 invånare: hur ska Umeå utvecklas i framtiden?
Westberg, S. (2018). Bara för att lite täthet är bra betyder det inte att ännu mer täthet är bättre. Bostadspolitik. https://www.bostadspolitik.se/2018/04/24/bara-att-lite-tathet-ar-bra-betyder-det-inte-att-annu-mer-tathet-ar-battre/ (Hämtat 2018-04-26)
Westin, L. & Eriksson, M. (2016) Norrländska eliter, naturresurser och Norrlandspolitik perioden 1850–2016. Centrum för regionalvetenskap. Umeå universitet.
Westin, L. (2018). Svaga städer tär för mycket på Norrlands inflytande.
https://www.vk.se/2310712/svaga-stader-tar-for-mycket-pa-norrlands-inflytande (Hämtat 2018-04-17)
Westin, L. (2015). Norrland och Umeå 2070. Centrum för regionalvetenskap. Umeå universitet.
Wynne, A. (2011). Unga vill ha högre hus. Västerbottens-Kuriren.
https://www.vk.se/539429/unga-vill-ha-hogre-hus (Hämtat 2018-04-19)
Ågren, A. (2018) En politik för ett växande Umeå! http://blogg.vk.se/agren/2018/04/12/en-politik-for-ett-vaxande-umea/ (Hämtat 2018-04-17)