Vidare undersökningar och forskning

Innan något vidare kan sägas om modellen måste dock samma studie gö-ras för fler vattendrag, där exempelvis flöde och topografi ser an-norlunda ut. Denna studie utfördes i ett relativt flackt landskap där för-hållandevis mycket vatten kan tillföras systemet utan att någon väsentlig förändring av vattennivån sker. Detta i och med att det då behövs en vä-sentligt större vattenvolym för att vattenståndet ska påverkas. Vid ut-veckling eller tillämpning av denna modell vore det därför intressant att undersöka tvärsektionsformens inverkan i ett mer kuperat landskap där samma tillförsel av vatten kan tänkas ha en större inverkan på vatten-ståndet. I detta sammanhang skulle det också vara viktigt att studera ett område där skillnaden i vattennivå mellan första och sista tvärsektionen är väsentligt större än i den här studien. I denna studie var skillnaden i vattennivå ungefär den samma (0,11 m) som medelfelet i höjddata (0,1 m), vilket medför stora osäkerheter. I och med detta är det svårare att avgöra om fel ligger i fel i indata eller modellen.

Det vore också intressant att undersöka hur bra den här metoden skulle kunna återspegla verkliga vattenstånd. Detta eftersom denna analys egentligen inte säger någonting om hur bra metoden kan återspegla verk-liga vattenstånd utan bara skillnaden mellan de teoretiska ytterligheterna. Om det visar sig att modellen fortfarande kan anses generera bra data ef-ter att ovanstående har undersökts, vore det i förlängningen också intres-sant att undersöka möjligheterna att skapa automatiska metoder för att bestämma bottennivåerna. Om detta skulle vara möjligt skulle mycket större och mer komplexa områden kunna undersökas i och med att det i den här studien var detta steg som tog upp en stor del av modelleringsti-den. Metoden skulle då innebära en ytterligare förenkling av översväm-ningskartering om detta kunde automatiseras.

Klimatförändringar är en faktor som idag bara kan spekuleras i vad den kan få för inverkan på översvämningsrisker. Självklart är det, för att kunna göra bra prognoser av framtida förhållanden, viktigt att fortsätta att analysera hur detta kan komma att påverka översvämningsriskerna. Dock är det viktigt att ta hänsyn till alla de osäkerheter som denna

mo-en cm kan innebära markant skillnad i översvämmade områdmo-en. I och med alla osäkerheter skulle en idé kunna vara att i större utsträckning producera flera kartor som visar olika tänkbara översvämningsrisker, be-roende på hur utfallen av olika osäkerheter blir. Allt detta för att på bästa möjliga sätt kunna förbereda samhället för framtiden.

6. S

Denna studie har visat att tvärsektionens geometri under vattenytan spe-lar en näst intill obetydlig roll för att bestämma vattenstånd vid olika ex-tremflöden i Väsbyån. Studien har även visat att betydelsen av tvärsekt-ionens geometri under vattenytan är mindre än betydelsen av Mannings tal. Det har därför visats på att valet av Mannings tal verkar vara viktigare än tvärsektionens geometri under vattenytan inom hydraulisk modelle-ring i vattendrag. Vad som dock bör poängteras är att detta endast är en studie av ett vattendrag med specifika egenskaper. Innan något kan gene-raliseras måste därför fler vattendrag undersökas. Resultaten i denna stu-die är dock en indikation på att processen kring hydraulisk modellering och i förlängningen också översvämningskartering kan förenklas, genom att information om tvärsektionens geometri under vattenytan inte är nödvändig. Detta kan spara både tid och resurser vilka därmed kan läg-gas på att minska andra osäkerheter i översvämningskarteringar. Allt detta för att på ett bättre sätt kunna planera samhällen för framtida kli-matförändringar.

R

Apel, H., Thieken, A., Merz, B., Blöschl, G. 2006. A probabilistic model-ing system for assessmodel-ing flood risks. Natural Hazards. 38:. s. 79-100. Brandt, A. 2005. Översvämningsmodellering i GIS: Betydelse av

höjd-modellers upplösning applicerat på Eskilstunaån. FoU-rapport Nr 27.

Institutionen för teknik och byggd miljö, Avdelningen samhällsbyggnad och GIS-institutet i Gävle. Högskolan i Gävle. Gävle. 28 s.

Brandt, A. 2009. Betydelse av höjdmodellers kvalitet vid endimensionell översvämningsmodellering. FoU Nr 35. Institutionen för teknik och byggd

miljö, Avdelningen samhällsbyggnad. Högskolan i Gävle. Gävle. 38 s.

Brunner, G. 2010a. HEC-RAS, River analysis system hydraulic reference manual. US army corps of engineering, hydrologic engineering center. Davis, Kalifornien. 411 s.

Brunner, G. 2010b. HEC-RAS, River analysis system hydraulic user’s manual. US army corps of engineering, hydrologic engineering center. Davis, Kalifornien. 766 s.

Christensen, J. 2012. Planbestämmelser för dagvattenhantering. Ekolagen

Miljöjuridik. Uppsala. 43 s.

Di Baldassarre, G., Schumann, G., Bates, P., Freer, J., Beven, K. 2010. Flood-plain mapping: a critical discussion of deterministiv and prob-abilistic approaches. Hydrological Sciences Journal. 55:3. s. 364-376. Häggström, S. 2009. Hydraulik för samhällsbyggnad. Liber AB.

Stock-holm. 287 s.

Jiang, T., Chen, Y., Xu, C., Chen, X., Chen, X., Singh, V. 2007. Compari-son of hydrological impacts of climate change simulated by six hydro-logical models in the Dongjiang basin, south China. Journal of

Hydrolo-gy. 336:. s. 316-333.

Manfreda, S., Di Leo, M., Sole, A. 2011. Detection of Flood-Prone Areas Using Digital Elevation Models. Journal of Hydrologic Engineering. 16:10. s. 781-790.

Räddningsverket. 2007. Översiktlig översvämningskartering längs Oxun-daån, sträckan Vallentunasjön till utloppet av Oxundaån.

Räddnings-verket: Karlstad. 14 s.

Rönnberg, A. 2011. Höjdmodellens noggrannhet. Lantmäteriet

informat-ionsförsörjning, Lantmäteriet. Gävle. 7 s.

Salas, J., Heo, J., Lee, D., Burlando, P. 2013. Quantifying the Uncertainty of Return Period and Risk in Hydrologic Design. Journal of Hydrologic

Engineering. 18:5. s. 518-526.

SFS 2009:956. Förordning om översvämningsrisker. Justitiedepartementet: Stockholm. 5 s.

Skelton, S., Panda, S. 2009. Geo-spatial technology used to model flood-ing potential in Chestatee river watershed. Institute of Environmental

Spatial Analysis. Gainesville State Collage. Oakwood, Georgia. 8 s.

Schäppi, B., Perona, P., Schneider, P., Burlando, P. 2010. Integrating riv-er cross section measurements with digital triv-errain models for im-proved flow modelling applications. Computers & Geosciences. 36:6. s. 707-716.

Tate, E., Maidment, D., Olivera, F., Anderson, D. 2002. Creating a Ter-rain Model for Floodplain Mapping. Journal of Hydrologic Engineering. 7:. s. 100-108

Xu, C., Widén, E., Halldin, S. 2005. Modelling hydrological consequenc-es of climate change – progrconsequenc-ess and challangconsequenc-es. Advancconsequenc-es in Atmospheric

Sciences. 22:6. s. 789-797.

Yanmaz, A. M., 2001. Applied Water Resources Engineering. Department

of Civil Engineering. Middle East Technical University. Ankara, Turkey.

480 s.

Muntliga referenser

Carlsson G. 2013. SMHI, Norrköping. Via E-post och telefon för in-formation angående flödesdata för utloppet från Edssjön. 2013-04-09.