7. R EFLEKTION KRING STUDIEN
7.2 Vidareforskning
I skrivande stund har förslaget Business Combinations fas II inte antagits. Det vore därför intressant att göra en uppföljande studie som tog fasta på huruvida förslaget antogs eller inte och hur det i så fall mottogs om det antogs. I samband med detta skulle resultat- och balanseffekter kunna utvärderas, tillsammans med andra effekter.
Ett intressant område att utforska närmare är hur harmoniseringen av standarden för företagsförvärv ser ut i fas III av samarbetet mellan IASB och FASB. Är en totalt konvergerad standard för företagsförvärv ens möjlig för två stycken så pass stora standarsättare?
En annan intressant undersöknings som skulle kunna göras är att utreda hur viktig goodwill egentligen är i dagens läge, då ingen avskrivning skall göras och med de begränsningar som finns för vad som får klassas som goodwill. En diskussion har förekommit om att eventuellt skriva av goodwillen direkt. Hur skulle detta beteende påverka informationsnyttan för användarna av de finansiella rapporterna?
Slutligen, skulle en undersökning huruvida de konvergerade reglerna fungerar lika bra i de anglosaxiska som i de kontinentala europeiska länderna kunna göras. Är reglerna konvergerade så att de bygger på anglosaxisk tradition?
KÄLLFÖRTECKNING
Litterära källor
Bitler, M. (2005 ) Testing agency theory with entrepreneur effort and wealth. The journal of finance, vol. LX, nr 2, april 2005
Buchholz, R och Rosenthal, S. (2005) Toward a Contemporary Conceptual Framework for Stakeholder Theory, Journal of Business Ethics. 2005 vol 58.
Clark, M. (1993) Entity theroy, modern capital structure theory and the distinction between debt and equity. Accounting horizons, vol 7 nr 3 september 1993
Deegan, C. (2001) Financial Accounting Theory. MacGraw-Hill, Australien.
Eriksson, L. 2002 (1968) Koncernredovisning, tionde upplagan. Studentlitteratur, Lund. Eriksson, L (1974) Koncernredovisningens informationsinnehåll (avhandling). Hermods- Studentlitteratur, Malmö.
Fagerström, A. (2002) Group accounting across borders, Doctoral dissertation oktober 2002. Gröjer, J-E. (1983) Grundläggande redovisningsteori, andra upplagan. Studentlitteratur, Lund. Harrington, C. och Moussalli, S. (2005) The Accounting Profession: Looking Ahead, Journal of Accountancy. Vol 200 issue 4, oktober 2005.
Heinestam, B. (2000) Koncerner -Praktisk handbok i koncernredovisning och koncernbeskattning. Tredje upplagan. Media Print, Uddevalla.
IASB Exposure draft of proposed amendments to IFRS 3 Business Combinations, (2005) IASB press release, IASB welcomes US move to converge with IFRSs, Press release 2003-12-15. Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005 (IFRS/IAS i Sverige 2005)
(2005), NordBook, Gröjvik, Norge.
Jacobsen, D. (2002), Vad, hur och varför? Studentlitteratur, Lund.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund.
Lipsey R. Courant P, (1999) Economics, Twelfth Edition Addison. Wesley Publishing Company, New York, USA
Ljungberg, R. och Phillips, D. (1997) Koncernredovisning i praktiken, andra upplagan. Gummessons Tryckeri AB, Falköping,.
Mattessich, R. (2003) Accounting Reserach and resarecher of the 1900-th century and the beginning of the 20th century: an international survey of authors’ ideas and publications,
Moonitz, M (1951) The entity theory of consolidated financial statements. The Foundation Press, Brooklyn, USA.
Rosenfield, P. (2005) The focus of attention in financial reports, Abacus vol. 41 nr 1, 2005. Schipani, C. (1997) Infiltration of enterprise theory into environmental jurisprudence. The journal of corporation law, vol. 22, issue 3 1997
Skärvad, P-H. och Lundahl, U. (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. 3e uppslagan. Studentlitteratur, Lund.
Stein, P. (2001) Globalisering och kapitalmarknad – fria globala kapitalmarknader, bra för Sverige och världen. Svenskt Näringsliv Förlagsservice, Sandviken.
Söderström, H., Berglöf, E., Holmström, B., Högfeldt, P. och Meyersson Milgrom, E. M. (2003) Ägarmakt och omvandlig – den svenska modellen utmanad. Ekonomirådets rapport 2003. SNS förlag.
Troberg, P och Ekholm, B-G. (1995) Objectives of Financial Reporting and equity Theories, Are User needs different? Swedish School of Economics and Business Administration as a series C Working Paper. (www.shh.fi/depts/redovis/research/ptobfr/ptobfr.htm)
Wiedersheim-Paul, F. och Eriksson, L. T. (2001) Att forska utreda och rapportera, Liber ekonomi, Malmö.
Wolk, H., Tearney, M. och Dodd, J. (2001) A conceptual and institutional approach, Accounting Theory, fifth edition. South-Western College Publishing, Ohio, USA,.
Internetkällor
Faculty business http://faculty.business.utsa.edu/rbriner/Acc6013--chap15notes.doc (2005-12-01) http://news.deloitte.se http://news.deloitte.se/material/Guide_IFRS3.pdf (2005-11-25) www.ey.com www.ey.com/global/download.nsf/South_Africa/Business_Combinations/$file/Business%20co mbinations%20ED%20summary%20July05.pdf (2005-11-11) www.gema.fr/gema.php (2005-12-05) www.iasb.org a) www.iasb.org/news/iasb.asp?showPageContent=no&xml=10_117_29_31032004.htm (2005-11- 05) www.iasb.org b) www.iasb.org/news/iasb.asp?showPageContent=no&xml=10_475_29_30062005.htm (2005-11- 05)www.iasb.org c) www.iasb.org/uploaded_files/documents/8_63_ifrs03-sum.pdf (2005-11-25) www.iasplus.com a) www.iasplus.com/dttpubs/ifrs3.pdf (2005-11-24) www.iasplus.com b) www.iasplus.com/resource/feebcrpt.pdf (2005-11-24) www.naic.org/index_about.htm (2005-12-05) www.treasury.govt.nz/about (2005-12-05)
Intervjuer
Eriksson Lennart, telefonintervju 2005-11-16 Nilsson Jörgen, e-postkontakt 2005-12-03 Nilsson Sven-Arne, e-postkontakt 2005-11-13 Svenberg Sven-Åke, telefonintervju 2005-11-16
Comment letters
Nedanstående comment letters finns att hitta på:
www.fasb.org/ocl/fasb-getletters.php?project=1204-001 (2005-12-05)
Accounting Standards Board of Japan (ASBJ), Tokyo, Japan. 28 oktober 2005. Nr. 32 Deloitte Touche Tohmatsu, London, UK. 26 oktober, 2005. Nr. 22
European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG), 5 augusti 2005. Nr. 268
Groupements des Mutuelles d’Assurance (GEMA) Paris, Frankrike. 17 oktober 2005. Nr. 31 National Association of Insurance Commissioners (NAIC), USA. 5 oktober 2005. Nr. 71 PricewaterhouseCoopers, London, UK. 28 okt 2005. Nr. 66
Redovisningsrådet, Sverige. 15 november 2005. Nr. 255 Stephen A. Zeff, Rice University, USA. 14 augusti 2005. Nr. 2 The Treasury, Nya Zeeland. 30 september 2005. Nr 29
BILAGA
INTERVJU TILL MAGISTERUPPSATS – IFRS 3 fas II
Vi skriver magisteruppsats om ämnet IFRS 3 fas II, konvergeringen av FASBs och IASBs regler om redovisning av företagsförvärv. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter förändringarna skulle få och se vad som är bra respektive dåligt med förslaget om fas II.
Det huvudsakliga syftet med denna intervju är att ge oss, som författare, mer kunskap om förslaget och en god grund att stå på vid utförandet av denna studie. Vissa svar kan även komma att användas i uppsatsen som ett komplement till övrig empiri.
Vi har försökt att hålla frågorna så breda och generella som möjligt för att få breda, generella och uttömmande svar.
FRÅGOR:
1) Vilka är de största och mest omtalade förändringarna i och med IFRS 3 fas II? (Jämfört med både nuvarande IFRS 3 och FAS 141)
2) Vilka blir de största effekterna av IFRS 3 fas II?
3) Vad kommer att vara positivt/negativt om förslaget går igenom?
4) Hur skulle man ytterligare kunna förbättra redovisningen av företagsförvärv? Vilka är dina förslag på förbättringar?
5) Vilken är skillnaden mellan verkligt värde på nettotillgångar och verkligt värde på identifierade nettotillgångar? Exakt hur mäter man den förstnämnda?
6) Köper 100%
Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar (anskaffningsvärde) - VV av förvärvade identifierade nettotillgångar
= Total goodwill Köper 70 %
Anskaffningsvärde (det verkliga värdet av den del man köper) - VV av förvärvade identifierade nettotillgångar
= Koncerngoodwill (Källa: Lennart Eriksson)
Minoritetsgoodwill:
För att räkna ut minoritetsintressets goodwill måste den totala goodwillen räknas ut. Svårighet att veta det totala verkliga värdet av nettotillgångarna (100 %) när man endast köper 70%. Hur mäter man det totala verkliga värdet av nettotillgångarna om man enbart köper 70 %?
7) Redovisningen av goodwill på minoritetsintresset, vad innebär det för problem? Vad har det för positiva effekter? Varför har detta inte gjorts innan?
8) Vilka effekter blir det av att vissa kostnader, direkt hänförliga till förvärvet, inte får ingå i anskaffningsvärdet/kostnaden? Av vilken anledning skall de nu ej ingå i
anskaffningsvärdet?
9) Är det någon skillnad mellan det som förut benämndes negativ goodwill och det som nu kommer att kallas ”bargain purchase”? Om ja, hur stor är förändringen och vad har det för effekter?
10) Skulle dessa nya regler kunna innebära att företag börjar göra bargain purchase bara för att tjäna på det? Kan det då bli en utveckling att sträva efter att göra bargain purchase för att blåsa upp resultaträkningen? Hur stor roll spelar kopplingen till beskattning?
11) Immateriella tillgångar, hur stor är förändringen av definitionen EGENTLIGEN? Nu måste den immateriella tillgången vara separerbar och kunna mätas på ett tillförlitligt sätt, i förslaget om ändring räcker det med att tillgången är identifierbar (alltså uppstått genom kontraktsrättigheter eller är separerbar)
12) För vilka företagskombinationer gäller IFRS 3 fas II? Vad innebär mutual entities? Vi har förstått att det innefattar företag som inte är investor-ägda, men vilka krav finns på mutual entities?
13) Vi har även uppfattat att det blir en annorlunda redovisning av stegvisa förvärv. Kan du berätta om förändringarna?